SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
22 träffar
för “s:t matteus kyrka”
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Sofielunds församling bildades 1969 genom en delning av Västra Skrävlinge församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. I stadsplanen från 1948 anges att kvarteret Tryggheten var reserverat för en kyrka till Västra Skrävlinge församling. En arkitekttävling ordnades om församlings- och kyrkobyggnad. Till tävlingen inkom 48 förslag och efter en omtävling med fyra utvalda kontor vanns tävlingen av Åke E Lindqvist. Han utförde ritningarna till bygget 1955 och huset invigdes 1957. Men bara församlingshuset med pastors- och diakoniexpedition… Tidsprofil: 1914–1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT MATTEUS KYRKA
ExteriörbeskrivningSANKT MATTEUS KYRKA - Sankt Matteus uppfördes 1965 efter ritningar av Rolf Bergh. Kyrkans sedan byggnadstiden bevarade exteriör är ett exempel på de modernistiska stadsdelskyrkor som uppfördes under 1960 - och 1970-talet. Kyrkan, kvadratisk med tälttak, har i väster ett vapenhus sammanbyggt med församlingslokaler. Samlingslokalerna är byggda i vinkel norr och väster om kyrkorummet. FASAD - Fasaden är täckt med liggande, brunmålad panel. Panelen delas upp i sektioner genom vertikala, svartmålade stockar, symmetriskt placerade i fasaden. PORT - Huvudingången i öster leder in till en tambur i församlingslokalen. Den är beläge… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT MAtteUS FÖRSAMLINGSHEM
HistorikSANKT MATTEUS FÖRSAMLINGSHEM - uppfördes 1972. Sankt Matteus kyrka är en demonteringsbar vandringskyrka av så kallad Törebodatyp. Ritningarna är gjorda av Rolf Bergh. Törebodakyrkorna tillkom genom arkitektens samråd med Olof Hartman och andra ledamöter i en kommitté av arkitekter, konstnärer och präster, som 1954-1971 årligen samlades på Sigtunastiftelsen. Kyrkan sammanbyggdes med samlings - och expeditionslokaler. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV VASA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet nås från tre av de fyra korsarmarna, i norr, söder och genom huvudingången i öster. Över varje ingång finns en läktare, på den östra står orgeln. I den västra korsarmen ryms koret. Kupolen över korsmitten bärs upp av fyra mycket kraftiga murpelare. Rummen i vinklarna mellan korsarmarna benämns numera Lukas-, Matteus-, Markus- och Johanneskapellet och har fått olika funktioner. De tre vapenhusen har kalkstensgolv, putsade och målade väggar varav det östra vapenhusets väggar är uppdelade av pilastrar och nischer. Grågrönt målade pardörrar med fyllningar och glasad övre del leder in till kyrkorummet. Väggarna i ky… Tidsprofil: 1856–1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Jättendals kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och kröns av ett tunnvälvt tak som är dekorerat med tvärgående band samt rosetter på platserna för ljuskronorna. Taket och väggarna, som är försedda med breda klassicistiska pilastrar, är vitmålade. I en nisch ovan dörren till sakristian finns en muralmålning föreställande Matteus. Trägolvet i kyrkan är såpskurat med undantag för korpartiet där golvet är lackerat. De rundbågiga fönstren försågs med innanfönster år 1964. Då tillkom också det blyspröjsade och färgade glaset i korfönstren. Bänkinredningen, som byggdes av hjulmakare Lönnberg i Lönnånger, är den ursprungliga med fint marmorerade speglar i b… Tidsprofil: 1810-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNGSUNDS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet, har ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och läktare med orgel i väster. I norr och söder finns läktare med läktarunderbyggnader. Väggarna är panelklädda och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Golvet är lagt med lackade brädor och rummet täcks av ett kryssvalv med ljusmålad slätpanel. Öppna bänkar med rektangulära gavlar ansluter ej mot ytterväggar. KYRKORUMMET har ett golv lagt med smala olackerade brädor, på detta ligger en blåmelerad matta av heltäckningstyp. En gråmålad golvsockel. Väggarna är klädda med stående vitlaserad panel och bryts upp… Tidsprofil: 1702–1703. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MATTEUS KYRKA
ByggnadsdelKor - Smalare, Kor - Väster, Torn - Öster, Vidbyggnad, Kor - Polygonalt, Sakristia - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT MATTEUS KYRKA (SOFIELUNDSKYRKAN)
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄRKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Den medeltida kyrkans historik finns beskriven i rapporten "Skärkinds gamla kyrka". Redan 1766 befanns den gamla kyrkan vara för liten och man började göra en insamling till en ny kyrka. I början av 1800-talet planerade man att bygga på samma plats som den gamla kyrkan, men det visade sig vara svårt på grund av markförhållandena. På 1830-talet genomdrevs byggnadsplanerna av den kraftfulle kyrkoherden Jacob Broman som såg till att bygget kom till stånd på en närbelägen plats som ansågs lättare att bebygga. Ritningar beställdes 1829 av fortifikationsingenjören Justus Weinberg från Götebor… Tidsprofil: 1789–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tjurkö kyrka
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans entré i öster nås ett mindre vindfång eller vapenhus med oljat furugolv och vitmålade väggar och tak. Väggarna är klädda med plywood med täcklister över skarvarna och taken med gipsskivor. Kyrkportens insida är brunådrad. I norr och söder finns ekådrade fyllnadsdörrar med kammarlås mot skrubbar och i väster leder en pardörr i samma utförande till kyrkorummet. Kyrkorummet har oljat furugolv och slätputsade vitmålade väggar med mörkgrå profilerad sockellist. Fönstrens insidor är vitmålade. Innertaket är öppet till nock med synlig takstol, mellanliggande panel och kraftigt profilerad taklist, allt målat… Tidsprofil: 1820-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJÄRTUMS KYRKA
InteriörbeskrivningHJÄRTUMS kyrka har ett stort, luftigt och långsträckt kyrkorum med ett högt, treklöverformat trätak. Rummets skepnad härstammar i huvudsak från 1726-28 då det nuvarande valvet slogs. Sedan dess har emellertid nya fönster, placerade i djupa gluggar, tillkommit och de äldre utvidgats. I interiören finns ett flertal stilar representerade genom den praktfulla inredningen från medeltiden, 1600-, och 1700-talen, men också från 1900-talets mitt. LÅNGHUS GOLV - Kalkstensplattor i gångarna. Förhöjt, obehandlat trägolv under bänkarna. VÄGG - Vitmålade, slätputsade. Läktarunderbyggnadens väggar är klädda med en lockpanel som laserats… Tidsprofil: 1726–1728. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSTENA KYRKA
InteriörbeskrivningHÖGSTENA KYRKA har ett enskeppigt långhus med en till koret tillbyggd sakristia åt norr och vapenhus i väster. LÅNGHUSET täcks av två sekundära, vitputsade kryssvalv utan dekorationer. Väggarna är slätputsade och vitmålade. Golvet är belagt med stora, kvadratiska kalkstensplattor som är recenta. Långhuset har två rundbågiga fönstersmygar åt norr och två åt söder. Fönstersmygarna är putsade likt väggen. Fönsterbänkarna är målade med en vit lackfärg. Fönsterbågarna, som är kopplade, är liksom karmarna målade i en mörkt gröngrå kulör. Sannolikt har fönstren, som har äldre hakar och munblåst glas, satts in vid renoveringen 190… Tidsprofil: 1900-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRATTFORS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning i öster är täckt av ett ljust målat flackt tunnvalvs tak. Koret, som är förhöjt ett steg, innehåller altaruppsats och predikstol, båda i provinsiell barock från 1600-talets slut. Dopfunt i trä från 1953. Väggarna är klädda med stående slät panel, laserade i vitt. En läktare i väster med orgelfasad och -verk från 1921 i jugendstil. Väggfasta bänkar i tre slutna kvarter. Golv i mittgång och kor är lagt med trä, i kvarteren något förhöjda. Församlingshems del i tornets bottenvåning samt del av kyrkorummet med bland annat kök och toalett. KYRKORUMMET… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Edsbro kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet karaktäriseras av en intimitet som ges av de rikligt bemålade väggarna och valven. Samtidigt har rummet ett vackert ljus tack vare stora fönster på sydsidan och ger ett påkostat intryck genom många och välgjorda snickerier och ljusbärare. Kyrkorummet täcks av fyra tegelvalv. Korets valv vilar på murarna vilket visar att valvet tillkom redan när koret byggdes på 1400-talet. Långhusets tre ribbvalv vilar på pelare som inte är i förband med yttermurarna vilket visar att valven slagits sekundärt, sannolikt vid 1400-talets slut. Ursprungligen hade långhuset antingen tunnvalv av trä eller öppna takstolar. Valv och vä… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKSHÄRADS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - En enskeppig salkyrka med förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster som är täckt av ett flackt trätunnvalv. Väggarna är klädda med ljust målad slätpanel och har en bröstpanel med målad blomdekor. Altaruppsats i provinsiellbarock från 1697 och något äldre predikstol finns på korets norra sida. Västläktare från 1764 med orgelfasad från 1865. Öppna bänkar från 1927 fördelade i fyra kvarter bildar mitt-, kors- och sidogångar. Vidbyggd sakristia i norr och vapenhus på södra sidan är ombyggt till textilkammare. KYRKORUMMET har golv av betsade och lackade brädor som är något förhöjt i bänkkvarteren… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄRDSLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Nuvarande huvudingång är i norra korsarmen. I den inryms vapenhus, mötesrum och förråd. Golvet i korsarmen är belagt med kvadratiska tegelplattor, innertaket är klätt med oljad furupanel och de ojämna väggarna är vitputsade. Ekfönsterna har tonade glas. Korsarmen byggdes om 1962 av Eiler Græbe och hade före ombyggnaden ett tunnvalv. I det rymliga vapenhuset finns målade porträtt av tidigare kyrkoherde och hans hustru, klädhängare samt stolar, bänk och textilförvaring. Till långhuset och till mötesrummet leder rundbågiga pardörrar av ek med ramverk mot vapenhuset och klädda med panel på andra sidan. Kyrkorummet lig… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammarlunda kyrka
InteriörbeskrivningKyrkan nås genom vapenhuset vars golv är belagt med rektangulärt gult tegel. Väggarna i öst och väst täcks av brädade förvaringsskåp målade i samma grå kulör som det brädade tredingstaket. I den södra väggen som är slätputsat och vitkalkad är två gravhällar uppställda. Den norra väggen utgörs av långhusets södra vägg och har frilagt murverk. Kyrkorummet nås via en fyllningsdörr i ek som sitter i en rundbågad sandstensportal med tympanonfält dekorerat med djurreliefer. Långhuset är indelat i tre travéer, där kryssvalv vilar på tresprångiga hörn- och sidopilastrar. Golvet är belagt med rött rektangulärt tegel i fiskbensmönst… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ISTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningLÅNGHUS GOLV - Brädgolv av smala brädor, troligen gran. I mittgången leder en låg ramp upp till det förhöjda korgolvet. Golvlist saknas. Rödbruna gångmattor i mitt- och tvärgång. Förhöjt golv, lika övriga kyrkorummet, i bänkkvarteren. VÄGG - Putsade väggar, avfärgade i bruten vit kulör. PORTAR/INNERDÖRRAR - Gråmålad pardörr med rakt överstycke åt söder. Dörrspeglarna är marmoreringsmålade i ljust grå nyanser. Pardörr till vapenhuset i väster, speglad och målad lika sydportalen. En pardörr mellan läktarhall och läktare, lika övriga dörrar i utförande. Dörren är infogad i ett större uppglasat spröjsat fönsterparti med rundbå… Tidsprofil: 1990–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrvidinge kyrka
InteriörbeskrivningFrån kyrkans huvudentré i väster leder en kalkstenstrappa med sex steg ner till vapenhuset. Två handledare av U-formad slipad kalksten är inmurade i väggen. Golvet är av röd och grå kalksten, taket är ett tegelmurat tunnvalv. Väggarna är putsade och vitmålade. Två dörrar leder till elcentralen och trappan till tornet. I vapenhuset förvaras en stavplanka som tillhört den föregående stavkyrkan. Samtliga innerdörrar i kyrkan har fyra speglar och enhetliga dörrhandtag och härrör från ombyggnaden på 1950-talet. Entrén till långhuset är genom en pardörr. Långhuset består av det romanska långhuset med två travéer med kryssvalv oc… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ottarps kyrka
InteriörbeskrivningFrån västporten kommer man in i tornets bottenvåning, som fungerar som vapenhus. Golvet är belagt med brun skrombergaklinker, väggarna är slätputsade och vitfärgade. Rummet täcks av ett fyrkappigt, halvstens, spetsbågigt kryssvalv med fyrsidiga ribbor, som vilar på tresprångiga pilastrar. Kragbanden utgörs av tre platt. Tornbågen mot långhuset är spetsbågig med släta imposter vid båganfangen. Genom valvet löper en bjälke och ett dragstål. I den sekundärt murade tegelväggen mot långhuset sitter en raktäckt, grågrönmålad ramverksdörr. Långhuset nås genom en trappa i kalksten. Långhusets västligaste travé täcks av ett spetsbå… Tidsprofil: 1973. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYDÖBRUKS KAPELL
InteriörbeskrivningVAPENHUS Trappa till läktaren på södra sidan , målad i gråblå kulör på trappvang och klädd med grå linoljematta på sättsteg och plansteg med eklist på trappnosen. GOLV - Se kyrkorum. VÄGG - Se kyrkorum. På väggen över dörren mot kyrkorummet finns en bräda som hittades efter branden 1957. Brädan är försedd med figurmålningar i färg (änglahuvuden) och kommer ursprungligen från Torups gamla träkyrka. Målningarna i Torups gamla kyrka utfördes 1763 av Sven Niclas Berg, Reftele. PORTAR/INNERDÖRRAR - Kopparklädd dörr utåt, mot förråd under trappa enkel spegeldörr mot kyrkorum enkel parspegeldörr, båda gråmålade. Mot förråd på nor… Tidsprofil: 1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.