Jättendals kyrka

Verifierad identitet

Jättendals kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444698. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1810-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1810–1819.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Nordanstig · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningKyrkorummet är ljust och kröns av ett tunnvälvt tak som är dekorerat med tvärgående band samt rosetter på platserna för ljuskronorna. Taket och väggarna, som är försedda med breda klassicistiska pilastrar, är vitmålade. I en nisch ovan dörren till sakristian finns en muralmålning föreställande Matteus. Trägolvet i kyrkan är såpskurat med undantag för korpartiet där golvet är lackerat. De rundbågiga fönstren försågs med innanfönster år 1964. Då tillkom också det blyspröjsade och färgade glaset i korfönstren. Bänkinredningen, som byggdes av hjulmakare Lönnberg i Lönnånger, är den ursprungliga med fint marmorerade speglar i bänkgavlarna. De främsta bänkarna har vackert rundade dörrar. Den mjuka utformningen går igen på altarringen som har en svängd karnisform i profil. Även den rikt dekorerade predikstolen från 1810-talet med förgyllda detaljer är rundad i sina former. Altaruppsatsen däremot är strikt klassicistisk med pilastrar, segmentbågigt överstycke och illusionsmåleri. Orgelläktaren stod inte färdig förrän år 1839 då orgeln, tillverkad av Lars Niclas Nordqvist i Alfta, installerades. Spismuren på den södra väggen täcks sedan 1984 av en textil i röda och gröna kulörer. Flera av inventarierna kunde räddas från den brinnande kyrkan år 1800 och finns i kyrkorum… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444698. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444698. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.