SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “ragunda nya kyrka”
RAGUNDA NYA KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Söder, Torn - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEnligt en nedtecknad uppgift från 1772 byggdes Håsjö gamla kyrka 1684 av Olof Ersson i Ragunda. På timmerväggen ovanför ingången till långhuset står ristat SH ANNO 1684 SHB. En medeltida kyrka av okänd utformning finns belagd i arkivalier från 1314 och 1566. En källa från åren 1628-31 omtalar också en träkyrka i Håsjö, som alltså skulle ha föregått den nuvarande. Kyrkan användes fram till 1870-talet då den togs ur bruk när den nya kyrkan i Västanede ca 5 km därifrån stod klar. Efter nya kyrkans brand 1901 kom gamla kyrkan åter att användas fram till 1911, då en ny kyrka byggts upp. Under denna period genomfördes en moderniserande res… Tidsprofil: 1628–1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RAGUNDA GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett rektangulärt långhus som är orienterat i öst-västlig riktning, med en vidbyggd sakristia i nordöst. Den stora salskyrkan är väldigt bred i förhållande till dess längd vilket är ett senmedeltida drag. Troligen är kyrkan byggd i slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Kyrkans långhus och sakristia är uppfört av granitblock med röd och grå färg i ojämna skift. Gavelröstena är murade. Murarna vilar på en stensockel av ohuggen granit. Murverket är ca 1,5-2 m tjockt. Murverket står huvudsakligen bart. Det finns också puts bevarad främst på den södra väggen. Den har en gulrödaktig kulör. Sydportalen… Tidsprofil: 1925–1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORGVATTNETS KYRKA
HistorikBildandet av Borgvattnets församling 1781 var inte en följd av högt invånartal utan problem med oländig terräng och långa avstånd. Kyrkan uppfördes 1781 - 82 av byggmästare Pål Pehrsson efter att man tillsammans med närliggande byar fått tillstånd att bilda ett eget kapellag under Hammerdal. Ursprungsritningar för kyrkan saknas men troligtvis var det Borgsjö kyrka, uppförd av Daniel Hagman, som var förebilden. Parallellt med Borgvattnet arbetade nämligen Pehrsson med ett stapelbygge i Borgsjö. Ursprungligen var den lilla timrade kyrkan troligtvis omålad samt saknade både torn och sakristia. Till skillnad från dagens sadeltak hade den… Tidsprofil: 1781–1782. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STUGUNS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningTegelkyrkan i Stugun har endast få motsvarigheter i Norrlands inland där trä ansågs som det självklara byggnadsmaterialet när träindustrin kunde leverera billig lokal råvara. Träbyggnadstraditionerna var dessutom starka och kunnandet stort. Att se ett nygotiskt tegeltempel mot en fond av barrskog är ovanligt då kyrkotypen är så mycket rikare representerad i städer och sydsvenska slättbygder. Ekholms version av den vid tiden sedan länge dominerande nygotiken är lugn och stillsam. För stilen karakteristiska element som rosettfönster, strävpelare och vattenutkastare samt blinderingar anger tveklöst tonen och arkitekturen kan… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STUGUNS GAMLA KYRKA
InteriörbeskrivningDen pietet som visats kyrkorummet sedan tidigt 1900-tal gör att det i sitt nuvarande skick skänker fantastiska möjligheter till en autentisk historisk upplevelse. Det slitage som generationer av kyrkobesökare åstadkommit på bänkars och väggars tunna målade skikt och nötningen av de obehandlade plankgolven är idag ytterst ovanlig. Här framstår på ett pedagogiskt sätt det förindustriella träbyggandets byggsatsprincip och hantverk med skickligt bearbetade ytor och profileringar. Att vissa material var dyrbara och användes sparsamt visas med önskvärd tydlighet i bemålningen av bänkarna. Den exklusiva oljefärgen är endast använ… Tidsprofil: 1500–1600. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.