STUGUNS NYA KYRKA

Verifierad identitet

STUGUNS NYA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441298. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1994–1995. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1994–1995.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ragunda · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningTegelkyrkan i Stugun har endast få motsvarigheter i Norrlands inland där trä ansågs som det självklara byggnadsmaterialet när träindustrin kunde leverera billig lokal råvara. Träbyggnadstraditionerna var dessutom starka och kunnandet stort. Att se ett nygotiskt tegeltempel mot en fond av barrskog är ovanligt då kyrkotypen är så mycket rikare representerad i städer och sydsvenska slättbygder. Ekholms version av den vid tiden sedan länge dominerande nygotiken är lugn och stillsam. För stilen karakteristiska element som rosettfönster, strävpelare och vattenutkastare samt blinderingar anger tveklöst tonen och arkitekturen kan sägas vara en lek med ytor och vinklar. Byggnaden ger dock ett intryck av att vara tungt förankrad i marken och stora murytor är oartikulerade. Långhuset är tämligen lågt, fönstren spetsbågiga men små och satta och kopplingarna är överlag starka till nordeuropeisk tegelgotik. Det förvisso uppåtsträvande tornet med spetsig spira har lika mycket nordeuropeisk renässans som gotik i proportionerna. Kyrkan är utvändigt välbevarad sedan byggnadstiden. Sedd från landsväg och kyrkogård i norr är det endast koppartaket som 1994-95 ersatte den ursprungliga svartplåten som visar på förändring. Tornets takspira hade kopparklätts tidigare. Mot skogen söde… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441298. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441298. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.