BORGVATTNETS KYRKA

Verifierad identitet

BORGVATTNETS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441293. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1781–1782. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1781–1782.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ragunda · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBildandet av Borgvattnets församling 1781 var inte en följd av högt invånartal utan problem med oländig terräng och långa avstånd. Kyrkan uppfördes 1781 - 82 av byggmästare Pål Pehrsson efter att man tillsammans med närliggande byar fått tillstånd att bilda ett eget kapellag under Hammerdal. Ursprungsritningar för kyrkan saknas men troligtvis var det Borgsjö kyrka, uppförd av Daniel Hagman, som var förebilden. Parallellt med Borgvattnet arbetade nämligen Pehrsson med ett stapelbygge i Borgsjö. Ursprungligen var den lilla timrade kyrkan troligtvis omålad samt saknade både torn och sakristia. Till skillnad från dagens sadeltak hade den förmodligen ett brutet valmat tak. Innan reveteringen tillkom vid 1800 talets slut var kyrkan troligtvis rödmålad en tid. Det är oklart när tornet uppfördes men 1835 och 1831 är två årtal som nämns. Troligtvis hade fönstren i kyrkan en tresidig avslutning fram till omkring 1840. Entréns omfattning tillkom under 1900 talet och ursprungligen ska porten ha krönts av en välvd båge. 1840 byggdes läktaren och 1842 45 tillkom kordekorationen med skenperspektiv och kors med svepduk, kyrkan fick vid samma tid en ny predikstol. Interiören målades och förgylldes. 1901 02 genomfördes en exteriör och interiör renovering då bland annat kyrkans färgsättnin… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441293. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441293. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.