SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
17 träffar
för “oskars kyrka”
Oskars Kyrka
ExteriörbeskrivningOskars kyrka är en rektangulär byggnad med kvadratisk absid i öster. I vinkeln mellan långhuset och absiden ligger på var sida om kyrkan en sakristia. Absiden är hög och smäcker till sin utformning vilket betonas av de lägre sakristiorna. Delarna hänger stilmässigt samman men olika takhöjd markerar att de är olika delar med skilda funktioner. Kyrkan är uppförd i trä. Taket är belagt med ekspån och långhusets gavlar kröns av tjärade träkors. Fasaderna har en för 1870-talet typisk träarkitektur. Många av de dekorelement man använde sig av är efterbildningar av stenhusens dekor men anpassade för ett byggande i trä. Vid den hä… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSKARS KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Döderhults kyrka
HistorikDöderhults socken ligger mitt i Kalmar län. Tidigare gränsade socknen i norr till Linköpings stift men i och med att Kristdala socken överförts till Växjö stift är det inte längre så. Bygden är rik på fornlämningar. Tidigare var jord- och skogsbruk viktiga näringar men under 1800-talet och 1900-talet har flera viktiga industrier vuxit fram, speciellt i Oskarshamn. En del finns kvar än idag medan andra har avvecklats. Exempel är kustens stenindustri, skeppsvarvet i Oskarshamn och SAAB Scanias lastbilsfabrik. Den kyrka som idag finns i Döderhult stod klar 1772. Den föregick av en stenkyrka som kan ha uppförts redan på 1100-talet. Kyrka… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Påskallaviks kyrka
HistorikSamhället Påskallavik ligger vid havet i södra delen av Oskarshamns kommun och tillhör Döderhults församling. I området finns flera lämningar från förhistorisk tid. Påskallavik började växa fram som ett samhälle under slutet av 1700-talet. Då grundade medlemmar av familjen Callerström fler olika verksamheter som skeppsvarv, såg, kvarn, pappersbruk och vadmalsstamp. Påskallavik blev med tiden ett litet centrum för handel och sjöfart. Nära samhället låg också Vånevik som är ett av ostkustens centrum för stenbrytning. Påskallaviks kyrka byggdes 1862-65 på initiativ av och med hjälp av frikostiga donationer från bröderna Erik och Nils Ca… Tidsprofil: 1862–1865. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Karaby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden Västra Karaby kyrka byggdes år 1825, då den ersatte en förfallen, medeltida kyrka på samma plats. På en geometrisk avmätning från 1776 syns den gamla kyrkan anlagd med långhus, kor, absid, ett torn från 1724 i liv med långhuset samt vapenhus i norr och söder. Tornet ersattes 1794 av ett nytt torn i nyantik stil. Befolkningen i Skåne ökade snabbt kring sekelskiftet, inte minst i den rika trakten kring Västra Karaby präglad av storjordbruk, vilket ledde till att många kyrkor behövde utvidgas eller nyuppföras. Byggandet övervakades av Överintendentsämbetet, ett statligt ämbetsverk från 1810, som granskade kyrkornas utform… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENÅSA KYRKA
HistorikNär Stenåsa kyrka renoverades 1956 hittade man under kyrkans golv resterna av en träkyrka med lergolv som daterades till 1000-talet. Detta var den första kyrkan på platsen. I mitten av eller möjligen i slutet av 1100-talet ersattes träkyrkan av en stenkyrka. Under 1200-talet byggdes stenkyrkan ut så att den blev dubbelt så lång som den ursprungliga byggnaden. Under 1700-talet och början av 1800-talet ökade befolkningsmängden i socknen. Den gamla medeltidskyrkan blev trång. År 1831 stod en ny kyrka klar som hade byggts som ett skal utanför den medeltida kyrkan. Ritningarna gjordes av Samuel Enander. Tre byggmästare, P.Isberg, P. Ekhol… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
"Stensö kapell"
HistorikKapellet ritades 1955 av arkitekten Evert Milles, Stockholm och uppfördes 1957 i samband med att Södra kyrkogården utvidgades. E. Milles ritade även en rad andra kyrkor; S:t Eriks kapell i Sollentuna 1930, Dorotea kyrka 1932, Töre kyrka 1936 och Lekåsa kyrka 1942. Därutöver var han verksam som restaureringsarkitekt vid ytterligare ett antal kyrkor. Stensö kapell är förmodligen E. Milles sista kyrkobyggnad, han dog bara tre år efter att kapellet stod klart. Byggnaden utfördes nästan helt i enlighet med ritningarna. Endast några få detaljer utformades annorlunda. Bl.a. flyttades källarnedgången samt ingången till officiantrummet (dvs d… Tidsprofil: 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSKARSTRÖMS KYRKA
TakformSpira, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FIGEHOLMS KYRKA
HistorikFigeholms kyrka uppfördes ursprungligen som gudstjänstlokal åt baptistförsamlingen år 1919. Kyrkan byggdes i granit från Misterhult. Efter en schism inom församlingen köpte Svenska Kyrkan kapellet år 1941. Kyrkorummet bör då ha inretts för den nya församlingens behov men exakt vad som gjordes är inte känt. Man vet dock att man lade igen den dopgrav som fanns i baptisternas kapell. I kyrkans församlingslokal förvaras två fotografier från 1929. Det ena fotografiet visar en grupp församlingsmedlemmar framför kyrkans entré i norr. Exteriören förefaller ha varit avfärgad i en ljus färg. Det andra fotografiet visar kyrkans interiör med kor… Tidsprofil: 1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikGravkapellet som är beläget söder om kyrkans torn är uppfört 1931 efter ritningar av byggnadsingenjören Gustaf Karlsson, Vakthem och byggt under ledning avbyggmästaren JP Johansson, Figeholm. Som förebild användes det gamla gravkoret, gamla kyrkans sakristia på Gamla kyrkogården. För kostnaderna stod sjökapten Efraim Johansson och hans maka Elisabeth. Informationen inlagd i samband med inventering utförd av Kalmar läns museum 2004 på uppdrag av Linköpings stift. Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTDALA KYRKA
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i gråsten, slätputsade och avfärgade i vitt. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingång i väster samt mitt på sydsidan. Murpartiet kring portalen i väster är rusticerat. Långhuset täcks av ett kopparklätt mansardtak som är valmat över korpartiet. Tornet i väster har rundbågiga ljudöppningar och täcks av en klockformad huv, vilken försågs med ur 1856, samt avslutas av en fyrkantig lanternin med kort spira. Tornhuven är täckt med spån. Ursprungligen var samtliga tak spåntäckta. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
ExteriörbeskrivningByggnaden har en i det närmaste kvadratisk plan, slätputsade väggar avfärgade i vitt samt tälttak lagt med kopparplåt. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MISTERHULTS KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Sidokapell - Norr, Kor - Fullbrett, Sakristia - Norr, Kor - Rundat, Torn - Väster, Korsarm, Kor - Rundat, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
oskarshamns kyrka
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fridhems kapell
HistorikÅr 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsförening på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna och Hjorted. Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgårdarna men redan senare samma år byggdes missionshuset. Tomten där bönehuset byggdes skänktes av godsägare Thunberg från Hökfors. Platsen kallades Smemåla backe. Byggnadsmaterial skänktes och grovarbetet utfördes utan kostnad av folk från de större gårdarna. Betald arbetskraft anlitades bara för att leda bygget. På sommaren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, utan kapellet kallades till en början Tuna bönehus. U… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.