SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
17 träffar
för “nybygget 2”
Nybygget 2
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybygget
SGU registrerar platsen som nedlagt blockstensbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; granite;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybygget
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybygget, Bostadshuset
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 711, Nybygget
MaterialbeskrivningLjusgrå granit med vita kvartsinslag Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Agunnaryds kyrka
HistorikSamhället Agunnaryd har förutom sin nuvarande kyrka rester av två medeltida kyrkor. Vid Brånanäs, på en udde i Agunnarydssjön, ligger murrester härrörande från den gårdskyrka som tillhörde borganläggningen Agundaborg. En sockenkyrka uppfördes förmodligen före 1330 och resterna av sakristian finns fortfarande bevarade omkring 300 meter från nuvarande kyrka. Ruinen med tillhörande kyrkogård inramas av en kraftig stenmur. Kyrkan revs i samband med uppförandet av den nya kyrkan eftersom man avsåg utnyttja stenmaterialet. Dock ansågs stenmassorna olämpliga till nybygget varvid rivningen var helt onödig. Det är ytterst ovanligt att en mind… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
aspelund
HistorikVarola Prästbol 8:3, Aspelund Enkelstuga, troligen byggd i slutet av 1800-talet, som till mycket stor del bevarat sin ursprungliga karaktär, både vad gäller volym men även i detaljer som t.ex. fönster och yttredörrar. Fasader av faluröd locklistpanel och taket täcks av tvåkupigt tegel. Brunmålade pardörr med glasade och spröjsade överdelar. Fönster med kvadratisk form, som förefaller vara ursprungliga. Bakom bostadshuset finns ett par små uthus. Bostadshuset kan möjligen har ersatt den äldre backstugan med namnet Nybygget, som verkar ha legat strax väster om det nuvarande huset. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fallet
HistorikAv de fem torp som fanns på ägorna till Alebäcken enligt storskifteskartan 1781 var Fallet ett. Då kallades torpet även för Nybygget vilket talar för att torpet tillkommit först under 1700-talet. Torpstället har ett karaktäristiskt läge i skogsbryn på en låg rygg ovanför bäckdalgången. Idag tar skogen över de omgivande f.d. små odlingsmarker som hört till torpet. Befintliga faluröda lilla bostadshus av enkelstugutyp med liten kammare på sidan kan härstamma från 1800-talets mitt men ha blivit moderniserat under tidigt 1900-tal. Det har renoverats i sent 1900-tal men bibehåller i stort sin äldre karaktär. Nedanför Fallet löper en liten… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kirsebergs kyrka
Historiknull, Den snabba utbyggnaden av Kirseberg i början av 1900-talet ledde till behovet av en ny kyrka, som var lätt tillgänglig för de boende i området. Dittills hade de varit hänvisade till Malmö S:t Pauli, som var en mycket stor församling både geografiskt och befolkningsmässigt. 1919 bildades Kyrkliga förbundet, som bl.a. tog på sig att ordna gudstjänster i Kirsebergsskolan genom frivilliga medarbetare. Efter en tid blev önskemålen om en riktig kyrklig lokal allt starkare, och 1921 startade man en insamling för att bekosta nybygget. 1925 skänkte konsulinnan Anna Sederholm en tomt mitt i Kirsebergsstaden för ändamålet. Förbundet bilda… Tidsprofil: 1961–1962. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTSBIOGRAFEN
HistorikEfter ritningar av arkitekten Viktor Holmgren uppförde Upsala Fabriks- och Hantverksförening åren 1913-14 en ny byggnad innehållande bostäder, föreningslokaler och en biograflokal. Byggnaden, ett stenhus i fem våningar med putsade fasader, har en nationalromantisk karaktär med inslag av jugend. Bostäderna förlades i gathuset med föreningslokaler och biografen i en vinkelställd byggnadskropp in mot gården. I ett hus som revs för att ge plats åt nybygget fanns Uppsalabiografen, vilken drevs av Hugo Plengiér, en av de stora förkämparna för filmkonst i landet. Plengiér fortsatte sin verksamhet i den nya biografen som fick namnet Slottsbi… Tidsprofil: 1913–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FLYGELN
HistorikByggnaden uppfördes ca 1840, delvis på gammal grund. 1924-25 förlängdes flygeln och sammanfogades med manbyggnaden för att bli mer "herrgårdslik". Nybygget inreddes med ett kök och serveringsutrymme. Från köket leder en serveringsgång in till manbyggnaden. Bakom köket finns ett ursprungligt badrum med torrtoa. På vinden anordnades en pigkammare i den västra, nybyggda delen. Idag fungerar det fd brygghusutrymmet som enkel snickarbod. KÄLLA: Kulturhistorisk beskrivning, Kräklingbo Hajdeby 1:15, Länsmuseet på Gotland, 2005-05-09. Dnr AD-2005-0425 Tidsprofil: 1924–1925. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torsåkers kyrka
HistorikDen nuvarande kyrkan i Torsåker började uppföras 1754, men först 1792 byggdes tornets lanternin vilket avslutade det omfattande nybygget. På platsen stod sedan tidigare en medeltida kyrka av vilken mindre murpartier infogades i den nuvarande. Denna bedömdes dock vara både för liten och i så pass dåligt skick att den revs för att ge plats åt en ny och tidsenlig kyrka. Efter färdigställandet har kyrkan genomgått ett flertal förändringar och renoveringar. Den första stora renoveringen skedde strax innan 1900 och innebar bland annat att ett fönster togs upp bakom altaret och att bänkinredningen byttes ut. Omkring femtio år senare murades… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM NYBYGGET 21 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM NYBYGGET 13 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
ExteriörbeskrivningFör eventuell beskrivning se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM NYBYGGET 20 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ej utrett
HistorikFör eventuell historik se under Dokument. Inventeringsblanketterna är organiserade per kvarter efter fastighetsbeteckning i en gemensam PDF. Använd pilsymbolen för att bläddra fram önskad inventeringsblankett. Observera! På inventeringsblanketten anges fastighetsbeteckning vid inventeringstillfället. I Bebyggelseregistret ingår fastighetsbeteckningen i anläggningsnamnet och byggnadsbeteckningen. Ev. f.d. fastighetsbeteckning anges under anläggnings- eller byggnadshistorik. STOCKHOLM NYBYGGET 19 - husnr 1, (motsvarar hus nr I på inventeringsblankett, se under Dokument) Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Före detta isoleringspaviljongen
HistorikEpidemisjukhuset uppfördes som en modern anläggning mellan 1884 86 och ersatte ett antal provisoriska lokaler för vård av smittsamma sjukdomar runt om i staden. Arkitekten bakom anläggningen var Adrian Crispin Petterson. 1906 tillkommer vårdpaviljongerna i trä, ritade av arkitekten O. Dymling. Det sista nybygget i området var det landshövdingehus för personalbostäder som byggdes 1920. Epidemisjukhuset stängdes 1970. Sedan 1987 fungerar lokalerna som konstnärscentret Konstepidemin med gallerier, ateljéer, verkstäder och kontor. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.