Kirsebergs kyrka

Verifierad identitet

Kirsebergs kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000371224. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1961–1962. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1961–1962.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Malmö · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Historiknull, Den snabba utbyggnaden av Kirseberg i början av 1900-talet ledde till behovet av en ny kyrka, som var lätt tillgänglig för de boende i området. Dittills hade de varit hänvisade till Malmö S:t Pauli, som var en mycket stor församling både geografiskt och befolkningsmässigt. 1919 bildades Kyrkliga förbundet, som bl.a. tog på sig att ordna gudstjänster i Kirsebergsskolan genom frivilliga medarbetare. Efter en tid blev önskemålen om en riktig kyrklig lokal allt starkare, och 1921 startade man en insamling för att bekosta nybygget. 1925 skänkte konsulinnan Anna Sederholm en tomt mitt i Kirsebergsstaden för ändamålet. Förbundet bildade Kirsebergsutskottet, som kunde påbörja bygget 1927 med hjälp av de insamlade medlen och donationer från Hulda och Carl Herslow. Budgeten var mycket ansträngd, och domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin gick med på att upprätta handlingarna till nybygget utan ersättning. Till huvudentreprenör utsågs AB Skånska cementgjuteriet. När kyrkan stod klar 1928 hade utskottet inga pengar kvar, utan budgeten balanserades under åtskilliga år med hjälp av gåvor, försäljningar och frivilliga insatser. 1946 överlämnade det s.k. Kirsebergsutskottet kyrkan som gåva till de kyrkliga myndigheterna i Malmö. Theodor Wåhlin var en av de framträdande skånska arkitekt… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000371224. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000371224. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.