SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “norrtälje kyrka”
Norrtälje kyrka
ExteriörbeskrivningLånghuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensom… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Edsbro kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet karaktäriseras av en intimitet som ges av de rikligt bemålade väggarna och valven. Samtidigt har rummet ett vackert ljus tack vare stora fönster på sydsidan och ger ett påkostat intryck genom många och välgjorda snickerier och ljusbärare. Kyrkorummet täcks av fyra tegelvalv. Korets valv vilar på murarna vilket visar att valvet tillkom redan när koret byggdes på 1400-talet. Långhusets tre ribbvalv vilar på pelare som inte är i förband med yttermurarna vilket visar att valven slagits sekundärt, sannolikt vid 1400-talets slut. Ursprungligen hade långhuset antingen tunnvalv av trä eller öppna takstolar. Valv och vä… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vätö kyrka
HistorikVätö kyrka är medeltida men bestämda uppgifter om när kyrkan uppfördes finns inte. De historiska dokumenten ger emellertid en del hänvisningar. Vätö finns omnämnt för första gången i bevarade källor från år 1337 då Vätö kyrka och kyrkoherde testamenterades pengar av kyrkoherden i Frötuna. En bortre tidsgräns för kyrkans tillkomst kan dras vid 1310-talet då Vätö socken saknas bland de lokala ärkebiskoparnas visitationer. Vätö kyrka har en rektangulär plan med långhus och jämnbrett kor. Sakristian i norr är medeltida, möjligen samtida med kyrkan. Kyrkans vapenhus tillkom troligen i slutet på 1400-talet. Kyrkan har sedan början av 1900-… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rö kyrka
InteriörbeskrivningI vapenhuset finns kyrkans enda ingång, yttre portalen är tvåsprångig och har ett dörrblad som troligen är från 1744. Dörren mellan vapenhus och långhus är kyrkans ursprungliga ytterdörr. Portalen är utåt tvåsprångig med en vulst mellan sprången. Dörrbladet är det ursprungliga med vackert smide från 1200-talet och monterades tillbaka på sin plats vid 1950 års restaurering. Fönstren är korgbågiga med putsade omfattningar, fönstersnickerierna har fyra lufter, de övre med glas i solfjädersmönster. Fönsterbågarna är kopplade och ska enligt uppgift vara från 1900-talets början men senare kompletterade. Fönstren i den södra mure… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fasterna kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad som pågick 1797 1806 och vars närmaste svenska förebild torde vara Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Ombyggnaden var så genomgripande att bara återstår grunden i de östra och västra korsarmarna och delvis murar av den medeltida kyrkan. Den medeltida kyrkans gråstensmurar utgör väggar i västra korsarmen och en liten del av murar från en tillbyggnad av medeltidskyrkan på 1600 återstår öster om korsmitten. Ritningar till kyrkan gjordes först av akademibyggmästaren i Uppsala, Neosander. Ritningarna godkändes inte av Överintendentämbetet och omarbetades senare av Olof Tempelm… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frötuna kyrka
ExteriörbeskrivningFrötuna kyrka härrör till sina äldsta delar från romansk tid, troligen slutet av 1100-talet. Den äldsta kyrkan hade en rektangulär form och en mindre sakristia. Medeltida murverk efter den äldsta kyrkan ingår i den nuvarande kyrkans mellersta travéer. Den romanska kyrkans sydportal med rundbågig sandstensomfattning är bevarad och leder numera till vapenhuset. Den äldsta, mindre sakristian revs under 1800-talet och dess placering märks genom lämningar i långhusmurens norra sida. Efter 1200-talets mitt hade kyrkan blivit för liten och byggdes om till en salkyrka. Koret förlängdes åt öster som försågs med en trefönstergrupp m… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rimbo kyrka
InteriörbeskrivningFönstren är svagt stickbågiga och fick sin nuvarande form 1856. Fönstren i söder har sin ursprungliga plats men har förstorats. Norra sidan saknade som brukligt ursprungligen fönster, det östra av dem togs upp på 1700-talet och det västra 1856. Fönstersnickerierna är från 1969, kopplade bågar med gröntonade antikglas. Korets fönster i öster sattes antagligen igen när altaruppsatsen tillkom 1645 men markerades sedan 1903 i muren och togs åter upp år 1969. Vapenhuset har under långa perioder varit stängt mot långhuset, dels omkring 1670-1745, dels under perioden 1903 till omkring 1964 då det åter öppnades och en ny dörr satt… Tidsprofil: 1670–1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Estuna kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar är koret och långhuset ungefär fram till vapenhusets västra vägg, dessa uppfördes under 1200-talets första årtionden. Murarna saknar helt tegel. Långhusets ursprungliga utsträckning västerut visas av ytterportalen som idag leder till vapenhuset och av en rest av långhusets första västmur som syns under läktaren. Koret är lägre och smalare än långhuset och ett av de äldre exemplen på Upplandskyrkor med rakt avslutat kor. Kyrkor med rakt avslutat kor bildar en mellanform mellan de äldre romanska kyrkorna med absid och senare salskyrkor där koret är lika högt och brett som långhuset. Kormurarna är kraftiga även mot… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gottröra kyrka
ExteriörbeskrivningGottröra är en romansk gråstenskyrka vars äldsta delar är från årtiondena kring sekelskiftet 1100 1200-talet. Den har senare genomgått förändringar men har utvändigt ännu en tydlig romansk karaktär. Kyrkan brann 1893, efter branden återstod endast murarna och interiören präglas av den återuppbyggnad som gjordes. Av ursprungskyrkan återstår tornet, långhuset och västra delen av koret. Tornet har från början använts som refugium, tillflyktsplats i orostider. På norra sidan av tornet finns en rund tornliknande utbyggnad som fungerar som trapphus, utbyggnaden gjordes 1894. Tidigare fanns ett trapphus i trä och ursprungligen li… Tidsprofil: 1400-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Häverö kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans exteriör har frilagt murverk av gråsten med kontrasterande vitmålad slätputs i hörn och omfattningar. Tegel förekommer synligt i gavelpartier åt öst och väst samt dolt i omfattningar kring fönster och dörrar. Kyrkan har ingen markerad sockel, men i östra delen framträder den utskjutande grundsulan. På östfasaden och österut på nordfasaden finns sammanhängande partier av rödfärgad spritputs med imiterande fogning i vitt. Putsfragmenten antyder att kyrkan under en period varit putsad i sin helhet. Kyrkan har en yttre murgenomgång i nordvästra hörnet. Genomgången är en ursprunglig yttre passage genom muren. Eftersom k… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lohärads kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd med skalmurar av gråsten. Tegel finns i senare tiders tillägg vid ombyggnader och reparationer i valven, i långhusets rösten samt i dörr- och fönsteromfattningar. Fasadernas enda dekorativa orneringar finns i långhusets västra röste. När tornet rasade drog det även med sig en del av långhuset västra gavel och valv. Provisoriska reparationer gjordes på 1680-talet men det kom att dröja till omkring 1730 innan de slutgiltiga reparationerna gjordes och gavelröstet och vapenhuset färdigställdes. Vapenhusets yttertak byggdes då så högt att tegelorneringen i form av ett kors i långhusets röste delvis skymdes. Kyrk… Tidsprofil: 1875–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Närtuna kyrka
InteriörbeskrivningSedan 1949 - 1950- års restaurering finns dopkapell med nyanskaffad dopfunt mitt för ingången i västra delen av långhuset. Fönstren är rundbågiga och har bågar av gjutjärn, de fick sitt nuvarande utförande vid en restaurering 1896. Likt många medeltidskyrkor fick Närtuna fönster på norrsidan först på 1700-talet då ett fönster togs upp i mellersta travéen. I västra travéen togs fönstret upp först 1896. Närtuna kyrkas byggnadshistoria är särpräglad, medan interiören har genomgått en utveckling som är ganska typisk för de medeltida landsbygdskyrkorna. Nuvarande tegelvalv slogs omkring 1570 efter en brand och ersatte då trolig… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rådmansö kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i framförallt sandsten men även gråsten och tegel. Fasaderna är vita och slätputsade med profilerade takfotslister och gördelgesims. Kyrkans gråstenssockel är försedd med grått avfärgad puts som följer murverket. Kyrkan har stora, höga rundbågiga fönster med grönmålade, spröjsade träbågar. Långhusets flacka, valmade sadeltak täcks sedan 1862 av skiffer. Ursprungligen hade kyrkan tegeltak. Den raka tornhuven med lanternin är plåtklädd. Ingången är förlagd till västtornet och är försedd med en järnbeslagen, svart port i rundbågig portal. Till entrén leder en sandstenstrappa. Kyrkan har även en entré i södra… Tidsprofil: 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rånäs kapell
HistorikRånäs kapell byggdes 1908 strax norr om platsen där Fasta kyrka stod fram till omkring 1797. Fasta och Esterna socknar slogs detta år samman till Fasterna socken. Kyrkogården användes även i fortsättningen för begravningar och återinvigdes 1852. Kapellet omgestaltades kraftigt 1958 efter förslag av arkitekt Sten Hummel-Gumaelius. Omgestaltningen var genomgripande och av det ursprungliga kapellet återstår stommen och skivtäckning som yttertak. Sakristian byggdes ut med en ingång utanför långhusets väggliv och fasadens oljemålade panel ersattes av nuvarande rödfärgade panel. Interiörens vägg-och takbeklädnad samt snickerier ersattes. F… Tidsprofil: Cirka 1797. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Singö kyrka
InteriörbeskrivningInteriören präglas precis som exteriören av restaureringen som utfördes på 1960-talet. Ombyggnaden innebar en återgång till ett i stora drag ursprungligt utseende. Den då frilagda timmerstommen finns fortfarande framme i alla utrymmen utom den gipsinklädda sakristian. Tornets bottenvåning fungerar som vapenhus och utgör kyrkans enda entré. Rummet saknar fönster och är ett mörkt genomgångsrum med trappa till klockrummet och kyrkovinden. Väggarna av liggtimmer är obehandlade och mellan bjälkarna syns tätning av mossa. De fyrkantiga hörnstolparna är svartmålade precis som trätrappan. Den släta, takpanelen är rödmålad med enke… Tidsprofil: 2002–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
skederids kyrka
ExteriörbeskrivningÅr 1748 inleddes en period av reparationsarbeten, exteriört gjordes mest reparationer som inte förändrade utseendet i någon högre grad. Långhusets murar reparerades och drogs ihop med dragband och i kyrkans norrsida togs fönster upp. Vapenhuset var fallfärdigt, dess gavelröste togs ned och taket byggdes om till det valmade tak vi ser idag. I gaveln finns rester av tegelorneringar från det ursprungliga röstet kvar. Kyrkan höga och ganska dominerande yttertak är täckta med falsad slätplåt sedan början av 1900-talet. Över långhuset är takstolarna till största del medeltida medan koret, sakristian och vapenhusets takstolar byt… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Söderby-Karls kyrka
ExteriörbeskrivningExteriören präglas idag av den omdaning som gjordes 1792 då kyrkan putsades och fönstren förstorades. Fasaden spritputsades 1910. Putsprofiler i fasaden tillkom redan 1792. Karaktären är stram och rätvinklig och med de stora fönstren markerade genom slätputsade fönsternischer och detaljer i den i övrigt spritputsade fasaden. Såväl exteriört som interiört märks att kyrkan är påkostad, murarna är högresta och interiören innehåller många detaljer av hög kvalitet som till exempel predikstolen tillverkad av hovbildhuggaren Johan Ljung på 1700-talet. Yttertaket är högrest. Sedan 1969 är det täckt med koppar som ersatte ett svart… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Väddö kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet är stort och ljust och täcks av ett brett tunnvälvt tak. Taket är uppbyggt av en smal och ljust laserad brädpanel som spänns över valvet med hjälp av gördelbågar. Innertaket förnyades i samband med renoveringen 1968-1969 under ledning av arkitekt Jörgen Fåk. Då målades även kyrkan i den ljust grå kulör och med den struktur väggarna har idag. Golvet, även det från 60-talet, är belagt med räfflad röd kalksten och koret markeras med förhöjt golv. Interiören präglas liksom exteriören av de högsträckta och rundbågiga fönstren. Korfönstret togs senast upp i samband med 60-talets renovering, efter att ha murats igen u… Tidsprofil: 1968–1969. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Blidö kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är utformad i nyklassisk stil. Den är planerad som en salkyrka bestående av ett enskeppigt långhus i norr-söder med ett fullbrett, rakavslutat kor i norr. Intill korgaveln sluter sig en låg sakristia med polygonal avslutning mot norr. Två ingångar finns till långhuset, den ena i sydgaveln och den andra i mitten av östmuren. Byggnadsmaterialet utgörs av natursten och tegel. Fasaderna är putsade och gult avfärgade, tidigare vita. Sadeltaket täcks av skiffer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U ATA2019-861B, Husby-Sjuhundra kyrka
OrnamentalRistningen innehåller inga runor, endast ornamentik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Björkö-Arholma kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Edebo kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLSTAVIKS KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Husby-Sjuhundra kyrka
TakformSadeltak, Tälttak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Länna kyrka
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Vapenhus - Söder Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Malsta kyrka
ByggnadsdelSakristia - Norr, Vapenhus - Söder, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Riala kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Roslags-bro kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 179, Riala kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 501, Närtuna kyrka
HäradLånghundra härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.