SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
16 träffar
för “norra logen”
Norra logen
21420000047720http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000047720Bebyggelse - byggnadBOTKYRKA STUREHOV 1:2 - husnr 25Norra logenLän: Stockholm, Kommun: Botkyrka, Landskap: Södermanland, Socken: Botkyrka , Stift: Stockholms stift, Församling: Botkyrka församlingNybyggnadsår: 1770 - 179917.75875090624514,59.25990028840792http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000047720http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000047720http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000047720RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LAXVIKENS BYGDEGÅRD
HistorikFörberedelserna inför bygget av ett föreningshus för logen Ljungblomman pågick under flera år och baserades på ideella insatser. År 1912 var ritningar klara, men inte förrän året därpå påbörjades arbetet med själva husbygget. Jöns Persson från Laxviken utsågs till arbetsledare. Bygget gick framåt, och det beslutades att det skulle ordnas en basar till jul. Till julbasaren 1913 var huset fortfarande omålat, men evenemanget blev en omtalad händelse i Laxviken. Basaren pågick i tre dagar med dans kring granen, musik, sång, diktläsning, lyckohjul, tombola, skjutbana m.m. Det var 30 grader kallt och mycket snö, men ett antal brandvakter… Tidsprofil: 1918–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOGE
HistorikLogen är knuttimrad och har inte dendrokronologiskt daterats. Taket är täckt med estniskt stickspån av aspträ som lades 2003. Det var tidigare täckt med tegel men har ursprungligen haft ett halmtak och de många åsarna som halmen bundits vid finns kvar. Logkistan saknas och hela logen har ett nyare spontant brädgolv. Ett flertal små ventilationsöppningar finns i alla väggar. På båda långsidorna finns stora svartmålade logportar. Den norra timmerväggen är brädfodrad med en locklistpanel. Hammarbanden har droppnäsor med flera avsatser lika ladugården. Logen är ombyggd och det förefaller som den östra delen är den äldsta delen av byggnad… Tidsprofil: 2009–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Loge
HistorikLogen är en högrest byggnad som utformats på ett sådant sätt att byggnaden skulle hysa mycket hö. Den består egentligen av sex rumsbildningar, samtliga rum troligen avsedda för förvaring av nekar och hö. Logen är grundlagd på hörnstenar och på sydsidan är hörnstenarna relativt höga. Stommen utgörs av reglar, vilken är panelad med stående locklistpanel. Södra och västra fasaden finns dessutom några fönster under takfoten. Fönster finns annars i de bägge gavlarna åt väster och öster. I norrfasaden finns dörrarna till de olika utrymmena i logen. Alla är bräddörrar och flertalet av dessa är mycket högresta. Logdörren vid körbron är trede… Tidsprofil: 1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lada
ExteriörbeskrivningTvå stommar är sammanbyggda under samma tak men med separata ingångar. Här har hö förvarats. Den södra delen är en intressant, ålderdomlig enkelloge av 1700-tals modell. Den norra delen är en traditionell, men ganska stor, rundtimmerlada. Logen har spår efter en invändig avbalkning mellan lad- och loggolv men den förstorade dörren har tagit bort urtagen på en sida. Intressant är att fundera på hur gavelsvalen och utrymmet under har använts. Dörren stängs med en tränara. Båda stommarna är flyttmärkta. Ladan har rester av takspån som spikats på norra gaveln som tätning mot regn och snö som kunde driva in. Även baksidan är tä… Tidsprofil: 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stall
HistorikKnutarna vita i ändarna, mångåstak. Stalllogen är av en mycket vanlig byggnadslösning i norra Värmland. Byggnaden består i nedre plan av ett stall, sadelrum samt höloft. Upp till övre plan löper en körbro upp till ett logegolv. Stallogen på Laukomägg här tillbyggd med dass på södra fasaden samt mot väster ett vagnslider. Grundläggningen av stallogen består av hörnstenar. Själva stallet har dock ett betonggolv. Stallbyggnadens stomme och fasad består av både bilat timmer och rundtimmer och har en sned underhaksknut. Stallogens väggar är stabiliserad av fyrstjärningar. Timret är i stalldelen tätat med mossa, i övrigt finns ingen tätnin… Tidsprofil: 1923. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningLadugården byggdes 1952 för åtta mjölkkor. Den ersatte ett timrat fäx som stod vid nuvarande ladugårds norra gavel. Den södra delen är sammanbyggd med den gamla kornladan från 1800-talets mitt. Logens luckor ersattes med fönster 1968. Ladugården var i bruk till 1968, men används nu som verkstad. Tidsprofil: 1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugården
ExteriörbeskrivningLadugården från 1800 talets andra hälft är gårdens största byggnad och under dess tak rymdes mycket. Byggnaden är timrad i båda ändarna för att ge djuren ett ombonat klimat. I den södra änden stod kor och i det norra var det stall. I mitten låg logen och ladorna där säden tröskades och allt hö förvarades. Där består väggarna av resvirke. Utvändigt är hela ladugården klädd med stående lockpanel och målad med faluröd slamfärg. Taket är täckt med vass. Interiören är anpassad till föreningens verksamhet. Exteriört skyddad liksom den inre planlösningen. Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA LOGEN
HistorikSvensgården ligger mitt i byn på en smal gårdstomt med mangårdsbyggnaderna och ladugården på södra sidan byvägen samt loge, härbren och andra ekonomibyggnader på norra sidan vägen. Här finns sex rödmålade ekonomibyggnader grupperade i en halvcirkel kring ett gräsbevuxet tun. Från väster ser vi en vedbod, två härbren, en äldre ladugård som återanvänts som vagnslider, en stor tröskloge samt en bagarstuga. Ekonomibyggnaderna är i huvudsak välbevarade såväl ut- som invändigt. Källa: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, 2006-12-19, Dnr 432-14495-06 Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maskinhall
ExteriörbeskrivningIdag är alla fönster och portar i trä grönmålade. Moderna portar av aluminium är röda. På 1980-talet byggdes kostallet om till maskinhall. För att rymma de stora maskinerna revs mellanbjälklaget till den ovanförliggande logen. Konstruktionen stabiliserades genom nya pelare och dragjärn. Vid samma tid tillkom de moderna portarna utmed den norra fasaden. Utbyggnaden mot norr, som tidigare hade rymt mjölkrummet, inreddes som huggbod. Maskinhallens nedre del är murad i rött tegel i kryssförband. Den övre delen är klädd med slät panel målad med falu rödfärg. Sadeltaket är belagt med vågiga asbetscementplattor, typ Eternit model… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Godtemplarhuset
ExteriörbeskrivningGodtemplarhuset är placerat mitt på tomten. Byggnaden är uppförd i två våningar med stomme delvis av återanvänt timmer från en byggnad i grannbyn Ytteryg. Godtemplarhuset blev större än det ursprungliga huset och uppfördes i vinkel, men med Logens knappa resurser påverkades föreningens möjligheter att färdigställa sin byggnad invändigt. Byggnaden är placerad i suterrängläge och det finns en mindre källardel inrymd under husets nordvästra del. Alla renoveringar som har utförts i byggnaden sedan 1970-talet har varit inriktade på att bevara byggnadens ursprungliga karaktär och har utförts med hög antikvarisk ambitionsnivå och… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADA MED LOGE OCH TRÖSKVANDRING
HistorikLada/loge av sten under tegeltak med en utbyggd tröskvandring av korsvirke med rödfärgad panel. Uppförd under 1780-talet. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-07-07. Beteckning 5584/92., Under andra halvan av 1700-talet uppfördes ett nytt stall till kungsgården. Byggnaden som är markerad på en karta från 1787 användes senare som loge. Även syneprotokoll från slutet av 1800-talet beskriver att byggnaden användes som loge och var inredd med ett loggolv för förvaring av otröskad säd. Takkonstruktionen gjordes troligen om under tidigt 1900-tal. Mellanbjälkla… Tidsprofil: 1992–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINBEREDNINGSVERK
HistorikDelar av byggnaden från 1789-talet. Trösklogen tillbyggd 1875. Sågen har huvudsakligen använts för att klyva hässjevirke. För att få en rationell arbetshöjd för sågbänken i relation till trösklogens bjälklag så behövde den gamla skäkten återigen byggas om. Gavelröstena monterades ned och väggarna höjdes med åtta stockvarv som fick kraga ut två meter över skäktbyggnadens norra långsida. På så sätt skapades ett långsmalt utrymme under tak för sågbänken, i nära anslutning till trösklogen där det okluvna virket kunde lagras och dessutom nära axeln till skäktens vattenhjul. Sågklingan drevs med remmar som löpte på remskivor av trä. Denna… Tidsprofil: 2007–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnader
ExteriörbeskrivningSeneby ekonomibyggnader: Ekonomibyggnaderna vid Senebyvägen, öster om Seneby gård är byggda omkring 1880. Idag ägs de och marken de står på, av Stockholm stad och hyrs ut till annan verksamhet än jordbruksbedriften, bland annat till hästverksamhet. Tidigare tillhörde de Seneby gård. Till skillnad från andra byar i socknarna som idag utgör Vallentuna kommun var båda gårdarna i Seneby redan på 1630-talet inriktade på spannmålsodling. Boskapsskötseln var sekundär. Tre ekonomilängor är regelbundet grupperade i en öppen rektangel mot Senebyvägen. På angränsande fastighet och motsatt sida om vägen står ytterligare en ekonomibygg… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
ExteriörbeskrivningByggnaden är uppförd i vinkel, med ladugårdsdelen byggd av tegel och logdelen av trä. Mot söder finns en nyligen uppförd utbyggnad med pulpettak på trästolpar som står på en betongplatta. Ladugårdsdelen har en sockel av huggen sten, olika hög på grund av höjdskillnader. Bottenvåningen, själva ladugården, har väggar av sten och en vitmålad grov puts. Hörnkedjor och sockellist har en vitmålad slät puts. Överdelen är uppförd i trä med stående rödfärgad slät panel. Bottenvåningen har symmetriskt placerade småspröjsade fönster med en välvd överdel, släta vitmålade omfattningar och ett understycke av sten. Flera portar finns på… Tidsprofil: 2019. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Östra längan
HistorikDen östra längan är uppförd i skiftesverk i olika etapper. Äldst är den södra delen med kök, kammare, stuga och förstuga. Kammaren har i sen tid använts som drängkammare. Den södra delen av huset (bostadsdelen) var tidigare reveterad och har troligtvis ursprungligen använts som undantagsstuga. I den norra, yngre delen av byggnaden hade man höns och grisar. Det finns även en källare under huset. Där förvarades potatis och rotfrukter. Idag går det att komma ner i källaren genom en dörr på södra gaveln. Tidigare fanns det en trappa ner till källaren inifrån huset, men den är borttagen. Byggnaden har i senare tid kallats "Brygghuset", vi… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.