LINBEREDNINGSVERK

Verifierad identitet

LINBEREDNINGSVERK är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007100. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2007–2105. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2007–2105.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ljusdal · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDelar av byggnaden från 1789-talet. Trösklogen tillbyggd 1875. Sågen har huvudsakligen använts för att klyva hässjevirke. För att få en rationell arbetshöjd för sågbänken i relation till trösklogens bjälklag så behövde den gamla skäkten återigen byggas om. Gavelröstena monterades ned och väggarna höjdes med åtta stockvarv som fick kraga ut två meter över skäktbyggnadens norra långsida. På så sätt skapades ett långsmalt utrymme under tak för sågbänken, i nära anslutning till trösklogen där det okluvna virket kunde lagras och dessutom nära axeln till skäktens vattenhjul. Sågklingan drevs med remmar som löpte på remskivor av trä. Denna ombyggnad som tycks ha skett utifrån behovet av att iordningsställa sågbänken gav också ytterligare utrymmesvinster. Dels skapades en vind ovanför skäktkammaren för förvaring av lin och dels länkades skäktbyggnaden och trösklogen samman. I detta utrymme installerades en mjölkvarn som fortfarande finns kvar samt att ett turbindrivet elverk inrymdes i länken under åren 1918 och 1946. Hoten mot anläggningen har under åren varit många. Under andra världskriget fick dåvarande ägaren Henrik Mårtensson ett köpebud på skäkten för uppkolning i den närbelägna kolfabriken i Löräng. Han tackade emellertid nej och byggnaderna fick stå kvar. Idag finns ett… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001007100. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001007100. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.