SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
12 träffar
för “nykyrka kyrka”
NYKYRKA KYRKA
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYKYRKA KYRKA
TakformTälttak, Sadeltak, Spira, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Karups kyrka
InteriörbeskrivningVapenhuset i nykyrkan i söder används som huvudingång. Rummet har tegelgolv från 1876 av gula åttkantiga plattor med mörka hörntärningar emellan. Dagsljus kommer från ett lunettfönster med grönt glas ovanför ingången. Det låga taket med träpanel är orgelläktarens undersida. 1876 delades rummet av från kyrkorummet och sedan 1990 är det indelat med smårum som väntrum, wc, förråd och uppgång till orgelläktaren. Samtliga dörrar är ramverk med fyllningar och väggarna är klädda med träpanel. Kyrkorummet består av nykyrkan och det äldre långhuset. Sedan mitten av 1800-talet står altaret i norr mittför ingången i söder. Långhuset… Tidsprofil: Cirka 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Grevie kyrka
HistorikGrevies ursprungliga kyrka byggdes troligen under andra halvan av 1100-talet och bestod då av långhus, smalare rakavslutat kor och eventuellt ett torn. Sedan dess har kyrkan byggts till och om och renoverats ett flertal gånger. Under senmedeltiden slogs valv i kyrkan. Vid någon tidpunkt har ett vapenhus och en sakristia byggts mot söder. Den stora befolkningsökningen krävde en större kyrka och 1804 byggdes en korsarm, nykyrka, i norr efter ritningar av G.M. Melander från 1802. Nykyrkan försågs med trätunnvalv och sannolikt revs tegelvalven i långhuset och ersattes med ett trätunnvalv vid denna tid. 1838 rasade en del av tornet och en… Tidsprofil: 1844–1845. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄ KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
ExteriörbeskrivningKyrkans äldsta delar har en tydlig romansk karaktär med fasader av oputsad natursten medan klocktornet och nykyrkan är putsade och vitmålade. Det romanska murverket består av skalmurar uppbyggda av kvaderhuggen hård sandsten med inslag av granit. Kvaderstenen är mycket noggrant tillhuggen med minimala fogar. Under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var stenmurarna kvadermålade med vita fogar. Rest av denna fasadbehandling syns på enstaka platser i fasaderna framför allt där skador i murverket täckts med ytputs. En del putslagning samt överputsning av sentida tegelinslag finns också i naturstensfasaderna. Murverket på långhu… Tidsprofil: 1110–1140. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Almundsryds kyrka
HistorikAlmundsryds socken omnämns första gången i skriftliga källor 1427 och skrivs då Almeseryd socken. Under tidig medeltid utgjorde Almundsryds församling tillsammans med Urshult en församling benämnd Hvaembo vars första kyrka var belägen på Vemboö. I mitten av 1300-talet delades Hvaembo församling, varvid nuvarande Almundsryds församling tillskapades och kom att bilda annex till Urshult. Den nya kapellförsamlingen fick namnet Nykyrka, senare Ytra socken och slutligen Almundsryd. I samband med den nya församlingens tillkomst uppfördes den första kyrkan, en liten träkyrka, som var belägen alldeles intill den nuvarande kyrkan. Med tiden bl… Tidsprofil: 1828–1831. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Barsebäcks kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden består idag av ett fyrsidigt långhus med rakslutet kor, ett kvadratiskt västtorn, något smalare än långhuset, och en nykyrka i form av en korsarm i norr. I anslutning till nykyrkan finns gravkoret och herrskapsläktaren i en egen volym, och bakom koret en påbyggnad för sakristia. De olika delarna är, med undantag för grav-koret, samtliga slätputsade och vitkalkade, saknar markerad sockel och har putsen ända ner till marken. Gravkorets fasader är spritputsade, vitkalkade och har en något förkroppad sockel. Hörnkedjan är markerad och slätputsad. Bakom putsen göms flera typer av murverkskonstruktioner. Långhuset… Tidsprofil: 1700–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FINJA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, fullbrett rektangulärt västtorn samt nykyrka i söder. Murverken är uppförda av gråsten i skalmurskonstruktion med hörnkedjor i kvaderhuggen sandsten som har spår av röd bemålning. Tornets hörnkedjor har även inslag av granit och uppvisar färgspår av både rött och svart. Fasaderna är till största del spritputsade med kalkbruk och kalkavfärgade. Inslag av cementhaltigt bruk och silikatfärg förekommer, liksom dekorativa element i slätputs. Absidens hjälmtak och övriga byggnadsdelars sadeltak är avtäckta med kopparplåt i skivtäckning. Västtor… Tidsprofil: 1664. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stoby kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett tre fönsteraxlar långt långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, kvadratiskt västtorn samt nykyrka i norr. Nykyrkan upptar hela längden av det ursprungliga långhuset medan västra delen av det nuvarande långhuset är bredare och utgörs av resterna av ett tidigare västtorn. Murverken är uppförda av natursten i skalmursteknik. De vitmålade fasaderna och gråmålade socklarna är spritputsade. Frånsett den västra, bredare delen av långhuset är socklarna utskjutande och skråkantade, medan tornet saknar markerad sockel. Dörrar och fönster är till största del av trä och målade i en brut… Tidsprofil: 2022–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA
HistorikNågot årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktinga… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNABERGS KYRKA
Historik1600-tal: Kyrkan uppförs som salkyrka i liggtimmer med vapenhus i söder och sakristia i norr under 1620-talet. Ungefär samtida med kyrkan är den slutna klockstapeln väster om kyrkan. Under århundradets andra hälft byggs vapenhuset i söder, delvis tas nya fönster upp i långhus och kor. Omkring år 1700 förses det nya vapenhuset liksom långhus och kor med målningar av Per Målare. Bevarad inredning från 1600-talet består av läktaren i väster samt predikstolen med äldre återanvänt ljudtak. 1700-tal. 1779 tillfogas den s k Nävekvarnsläktaren, en nykyrka på långhusets norra sida. Anledningen till tillbyggnaden var att socknen utökats med yt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.