SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “norra vi kyrka”
NORRA VI KYRKA
ByggnadsdelTorn - Väster, Kor - Polygonalt, Kor - Fullbrett, Gravkor - Söder, Sakristia - Norr, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VÅNGA KYRKA
ExteriörbeskrivningNORRA VÅNGA KYRKA - J A Hawermans kyrka uppfördes i sin helhet år 1876 efter en latinsk korsplan. Den består av ett långhus med breda korsarmar och fullbrett rakt kor i öster. Sistnämnda avslutas med en bred absid, något högre än koret. I vinkeln mellan norra korsarmen och koret är en sakristia. I väster är ett torn. FASAD - Kyrkan vilar på en skråkantad sockel av huggen granit. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade med kontrasterande dekor av gult lertegel. Långhusets och korsarmarnas hörn markeras av lisener. Dessa avslutas upptill med abakus av tegel. Mellan dessa löper på fasaderna sågtandsskift av tegel. De bildar m… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA VINGS KYRKA
ExteriörbeskrivningNORRA VINGS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, fullbrett tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret och ett smalare torn med fyrsidig lanternin i väster. FASAD - Kyrkans något buktiga fasader är slätputsade. Korets höga men smala, upptill avfasade sockel är putsad. Fasaderna avslutas upptill av profilerade, vita taklister. Strax över västporten är en kalkstensplatta med guldinskription: "Byggd o 1180 Torn 1847" Mitt på sydfasaden är en ristad markering för en igensatt rektangulär port. På tornets norra och södra fasad finns flera ankarslut. Lanterninens fasad utgörs av kopparplåt. PORT - Kyrkan… Tidsprofil: 1180. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄRBO KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT - Bärbo kyrka har ett rektangulärt långhus med ett kvadratiskt smalare kor i öster. Norr om koret ligger den lägre sakristian. I anslutning till långhusets norra mur är en läktarutbyggnad. FASAD Fasaderna är spritputsade med slätputsade dörr- och fönsteromfattningar, med puts som går ned till mark. Spritputsen är jämn och mjukt grängad. Vissa utskjutande grundstenar är synliga, främst vid koret. På läktarutbyggnadens norra fasad, ovanför gravvalvet, är en minnestavla av kalksten över Greve Gustaf Wachtmeister uppsatt, död 1826. Putsen är avfärgad i en bruten vit kulör. FÖNSTER Fönsteröppningarna på södra och norra… Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA KEDUMS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2003: NORRA KEDUMS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Senare på medeltiden byggdes i söder ett vapenhus i trä. Från medeltiden är en dopfunt bevarad samt murar i långhusets västra del, möjligen också altaret. Kyrkan ombyggdes och förlängdes mot öster 1687. Ombyggnaden, som pågick under många år, bekostades till stor del av Jöran Rutensköld på Gröneberg. Vapenhuset av trä ersattes 1710 av ett som är murat. Altaruppsatsen är från 1697 och predikstolen av Olof Tholn, Lidköping, från 1709. 1744 försågs kyrkan med takmålningar. Draperimålningarna tillkom troligen samtidigt. 1923 diskut… Tidsprofil: 1930–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FALKÖPINGS S:T OLOFS KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan, d.v.s. koret, absiden och östra delen av långhuset, uppfördes under 1100-talet. Denna ursprungliga del hade västtorn och sakristia. Under 1200-talets mitt eller senare hälft byggdes kyrkan till c:a 3 meter åt väster, västtornet revs och murarna höjdes c:a 1 meter. Vid denna tid fick kyrkan stenvalv istället för det tidigare trätaket och den unggotiska sydportalen tillkom. På norra sidan om kyrkan upptäcktes, vid utgrävningar 1950, grundmurar till ett kornhärbärge eller tiondelada samt två strävbågar. 1566 brann takstolen och… Tidsprofil: 1917–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVÄRTA KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Svärta kyrka består av ett treskeppigt långhus, ett smalare absidformat kor i öster, en sakristia i norr och ett torn i väster. Fasaderna är putsade och avfärgade i brutet vitt. Portarna är tjärade och fönstersnickerierna är målade i engelskt rött. Taken har skivtäckning av svart plåt. FASADER Svärta kyrka bevarar medeltida murverk i delar av långhuset samt i stora delar av tornet. I långhusets norra fasad är en del av den medeltida sakristians norra vägg bevarad. I långhusets sydvästra hörn finns delar av det medeltida vapenhuset och ett gravkor från 1500-talet bevarade. Kyrkans murverk är i huvudsak uppfört i na… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTEDS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA)
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i sten och spritputsade i gulrosa nyans med slätputsade vita omfattningar. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingångar på långhusets norra och södra sida, dock ej symmetriskt placerade. Ingång finns också i tornet. Murpartiet kring portalerna är rusticerat. Långhuset har ett brutet, plåtklätt tak som är valmat över koret. Sakristian är placerad på långhusets norra vägg och har egen ingång. På sakristians östra sida finns trappa ner till källare med pannrum. Tornet har rundbågiga ljud- och fönsteröppningar samt ett runt fönster. Tornet kröns av en klockformad huv och åttkantig lanternin med förg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLEMMINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor med absid. Den norra korsarmen är ombyggd till bårhus och den södra till kyrksal och samlingsrum. Huvudingången är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och golvet är lagt med röda och grå viktoriaplattor i ett dekorativt mönster. Väggarna är slätputsade och avfärgade i en bruten vit ton. Mot den norra väggen är två äldre bemålade och förgyllda gravhällar från 1700-talet uppställda. På norra sidan finns två enkeldörrar målade i ekimitation, varav den ena leder till trappan till orgelläktaren och tornets övre våningar och den andra… Tidsprofil: 1851–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Vrams kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar bestod ursprungligen av ett långhus med kor och absid och uppfördes troligen kring 1100-talets slut. Ett sigill tillhörande kyrkan ska enligt äldre uppgifter ha föreställt jungfru Maria med Jesusbarnet och kyrkan kan därför ha varit helgad åt jungfru Maria. Tornet byggdes relativt snart efter långhus, kor och absid. Kanske planerades det samtidigt med de äldsta delarna men tillkom i en andra byggnadsetapp. Under senmedeltiden revs koret och absiden och långhuset förlängdes österut med samma längd som det ursprungliga långhuset. Koret inreddes i långhusets östra del. Vid långhusets norra och södra sidor byggdes va… Tidsprofil: 1817–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNDSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan gråstensmurar är putsade med en grov puts med vit avfärgning. Sockeln är gråbeige. Fönsteröppningarna är stora och rundvälda och fönstren är indragna i fasaden med solbänkar av trä belagda med kopparplåt. Under solbänkarna sitter ventilationsgaller i muren. Fönstren, med rundbågig avslutning, har sex lufter med mycket smal spröjs. På långhusets södra och norra del finns två sidoentréer vilka flankeras av två fönster på var sida. Den norra entrén liksom den södra ligger i en hög djup nisch med ett lunettfönster ovanför porten med putsad omfattning. Portarna är klädda med kopparplåt och på norra porten är texten Koppa… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDAREDS KYRKA
InteriörbeskrivningBredareds kyrka är en enskeppig salkyrka med jämnbrett, något förhöjt kor med rak östvägg, orgelläktare och torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. Interiören präglas av den ursprungliga, nyklassicistiska utformningen av dekorer, fast inredning och färgsättning i vitt och blått. LÅNGHUS - Kyrkan har ett högt, ljust och brett långhus. Under orgelläktaren finns läktarunderbyggnader. I sydvästra hörnet går en sentida trappa upp till läktaren. Predikstolen är fästad vid den norra väggen. Invid västväggens norra del står en äldre offerkista i trä med smidda beslag och vid den södra delen är en ljuskorona i smide pla… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÄSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningGRÄSTORPS KYRKA - Salkyrkan är uppförd i sin helhet 1915 och har hämtat sin inspiration från nordeuropeisk tegelgotik. Den består av långhus med ett smalare och lägre rakt kor som är riktat mot sydost. I den norra vinkeln mellan kor och långhus är en vidbyggd sakristia. I den södra vinkeln är en inbyggd källartrappa. Mitt på den norra långsidan är ett vindfång. I väster är ett torn med på södra sidan ett fyrsidigt trapphus i vinkeln mot långhuset. Om inget annat anges nedan så är dateringen samtida med kyrkan. FASAD - Väggarna visar den oputsade tegelstommen som utvändigt är murad i munkförband med röda och bruna tegelsten… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGLEHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningMaglehems kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med kor med femsidig sakristia i öster, korsarm i norr samt torn och vapenhus i väster. Tornets sydmur ligger i liv med långhusets södra fasad, medan det på norra sidan är indraget. Kyrkan saknar synlig sockel med undantag av sakristian som har en hög spritputsad sockel. Fasaderna är spritputsade med tunna slätputsade partier runt fönsteröppningarna och avfärgade i vitt. På långhusets östra gavel finns en blindering i form av ett latinskt kors. På korets norra sida avslutas muren upptill med ett strömskift, d v s en murad list med snedställda tegelstenar. Mot korets norr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA KYRKETORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningNORRA KYRKETORPS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1925 efter ritningar av Fredrik Falkenberg. Den består av ett rektangulärt långhus med rakt, fullbrett kor i öster, rundad, vidbyggd absid och i norr två vidbyggda sakristior i rad. Kyrkan har ett smalare, kraftigt torn i väster. Långhuset är ovanligt högt i förhållande till tornet. Under sakristian är en källarlokal. Den nationalromantiskt präglade kyrkan med nyromanska inslag kännetecknas av sitt röda, lokala tegel och tornets branta långt neddragna tegeltäckta huv. FASAD - Fasaden består av oputsad, röd kalksten med fönsteromfattningar i form av vertikalställda kalkstensflisor.… Tidsprofil: 1925. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA SANDSJÖ KYRKA
HistorikNorra sandsjö kyrka är en av de tidigmedeltida stenkyrkor som uppfördes i och kring Njudungs folkland under 1100-talets senare hälft. Flertalet av dessa stenkyrkor omfattar långhus, kor och absid uppfört i ett sammanhang. Vi vet i dag inte säkert den medeltida kyrkobyggnadens form, men det är troligt att den bestod av ett långhus, vars syd- och öst vägg delvis är bevarad i dag, ett kor och en absid, de senare inte bevarade. Under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet förstördes kyrkan genom brand. Vid återställandet omkring sekelskiftet 1600 förlängdes kyrkobyggnaden mot väster med bland annat ett torn. När detta torn rasade 1635 s… Tidsprofil: 1696–1709. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Skrävlinge kyrka
HistorikNorra Skrävlinge kyrka uppfördes under 1100-talet. Den gavs ett tidtypiskt romanskt utseende med ett tvåkvadratiskt skepp och ett enkvadratiskt rakt avslutat kor, förmodligen från samma tillfälle. Murarna byggdes av sten och taken täcktes troligen av bly. Kyrkan försågs med motstående portaler i norr och söder, för män resp. kvinnor, och högt sittande fönster. Man har funnit rester av portalerna och ett fönster i långhusets sydöstra sida, medan inga ursprungliga fönster har kunnat bekräftas i koret eller mot långhusets norrsida, något som fanns på de flesta kyrkor vid denna tid. Kanske har de förstörts med tidens ombyggnader. Kyrkans… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrala kyrka
InteriörbeskrivningNorrala kyrka är en fullt genomförd empirekyrka med sträng symmetri och ett kyrkorum som karaktäriseras av ljus och rymd. I plan är det en salkyrka, rektangulär med lika bredd på långhuset och det rakt avslutade koret. I öster är sakristian centralt placerad med ingång bakom altaret. Entréer finns i tornet och i söder, mitt på långhusväggen. Gångar till bänkkvarteren leder längs murarna och i mitten, med en korsgång mitt för södra entrén, vilket gör att de öppna bänkarna bildar fyra kvarter. Bänkinredningen är återhållsam med raka gavlar endast dekorerade med skurna speglar och överliggare i en klart blå färg. Kyrkorummets… Tidsprofil: 1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDSERYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningSandseryds kyrka ligger i östvästlig riktning med kor i öster och vapenhus utan torn i väster. På norra sidan ligger sakristian i en utbyggnad. Kyrkan saknar torn men har istället en klockstapel norr om vapenhuset. Kyrkan är uppförd av sten som slätputsats med följsam vitkalkad puts. Undantaget är vapenhuset som har en reverterad trästomme. Den ursprungliga delen ligger i väster och har sedan byggts till mot öster. Några spår från denna utvidgning syns ej i den nuvarande kyrkan. Koret är rakt avslutat, på gaveln syns ett igensatt korfönster. Två fönster finns på norra långsidan och tre på södra - de är höga och djupt indra… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERSELÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Överselö kyrka har en planform av ett grekiskt kors med smala korsarmar i väster och öster och breda i norr och söder. Till korset sluter sig ett torn i väster och en sakristia i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. FASADER Bevarat medeltida murverk i tornet, sakristian samt i långhusets östra och västra delar är till stora delar uppfört av natursten., liksom den södra tillbyggnaden från 1400-/1600-talet. Tornets översta del och gavelpartierna på långhuset och södra korsarmen är påbyggda med tegel. Den norra tillbyggnaden från 1880-talet är uppförd av tegel. Västtornet har i sin översta tegelmurade del parstä… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRLUNDA KYRKA
ExteriörbeskrivningMörlunda kyrka är byggd i nyklassicistisk stil. Murarna är uppförda av natursten, spritputsade och avfärgade i gulrosa. Omfattningar runt fönster, dörrar och luckor slätputsade och avfärgade i vitt. Takmaterialet är genomgående kopparplåt. Långhuset har valmat tak. Fönstren är rundbågiga. Ingångar i väster i tornet samt mitt på långhusets södra sida. Lunett fönster över södra ingången. Sakristian på långhusets norra sida har valmat tak och egen entré. På långhusets norra sida finns också en trappa till pannrummet under kyrkan. Absiden är halvrund till formen och har ett valmat tak. Handikappanpassad entré i väster. Tornet… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REGNA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten under medeltiden. Dess utformning är till stora delar oklar. Långhuset var dock rektangulärt och i norr fanns en sakristia. Grundmurar påträffades vid gravgrävningar vid kyrkans norra sida. Amanuens Anders Lindahl vid Östergötlands länsmuseum kunde efter en undersökning 1947 konstatera att de sannolikt hörde till den gamla kyrkans sakristia. Golvet innanför grundmurarna var täckt av plana, tunna hällar av kalksten och gråsten. Den äldre sakristians läge invid den nuvarande kyrkans norra mur kan indikera att delar av d… Tidsprofil: 1785–1787. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅBOLS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han… Tidsprofil: 1793–1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRADS KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Härads kyrka består av ett långhus med en utbyggnad i väster, ett påbörjat men aldrig slutfört västtorn vilket är något lägre än långhuset. Vid sydväggens västra hörn ligger ett vapenhus vilket idag fungerar som barnrum. Mitt på norrfasaden skjuter en korsarm ut. Taken är spåntäckta sadeltak. FASADER Härads kyrka bevarar medeltida murverk i långhus och kor. Murverken är till största delen uppförda av natursten förutom norra korsarmen som är uppförd av tegel. Kyrkan har spritputsade fasader med slätputsade hörn-, dörr- och fönsteromfattningar. Spritputsytorna som är utförda med KC-bruk vid mitten av 1900-talet är a… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKARA GRAVKAPELL
ExteriörbeskrivningSKARA GRAVKAPELL - Skara gravkapell, troligen uppfört 1894, består av ett rektangulärt långhus, kor i norr och med korsarmar i öster respektive väster. Planformen är grekiskt korsformad. Ingången vetter mot norr och koret mot söder. De spetsiga gavlarna var före 1943 trappstegsformade. FASAD - Kapellets fasader är slätputsade och vitmålade. I norra gavelröstet är ett grekiskt kors i relief. Den jämna sockeln av huggna granitblock är avfasad upptill. Sockeln omges på alla sidor utom den norra av en cementskoning. På varje sida av porten är en lykta. PORT - Kyrkans huvudentré är belägen i norra gaveln. Den utgörs av en rekta… Tidsprofil: 1894. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DREVS GAMLA KYRKA
HistorikDrevs socken är belägen nordost om Växjö, sydväst om sjön Örken. Norra och södra delarna av socknen är starkt kuperade, åker- och ängsmarken upptar bara en obetydlig del av områdets areal. Talrika fornlämningar visar att den på vattendrag rika bygden redan tidigt var bebodd. Drevs kyrka uppfördes i centrum av en gammal bygd. Den lilla romanska stenkyrkan är belägen på en höjd ovanför Drevsjön, vars strandlinje tidigare sträckte sig betydligt närmare 2 kyrkan. Drevs gamla kyrka är sannolikt uppförd under senare delen av 1100-talet eller första hälften av 1200-talet, viket gör den till den äldsta bevarade kyrkan i Kronobergs län. Under… Tidsprofil: 1624–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRINNARYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningFrinnaryds kyrka är uppförd på resterna av den medeltida kyrkan som troligen byggdes under 1200-talet. Kyrkan är en enskeppig kyrka med smalare kor och rund absid i öster. Sakristian är tillbyggd på norra sidan om koret, och troligen tillkommen under 1300-talet. Kyrkan har ett västtorn med vapenhus i bottenvåning och huvudentré på västra sidan. Fasaderna är putsade i vit spritputs, medan tornets bottenvåning, hörnor, listverk, omfattningar framhävs av en slätputs i samma vita nyans. Tornet vilar på en sockel av röd slät granit medan sockeln till de äldre delarna är spritputsad i grått. Artikuleringen är begränsad till de u… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRBERGA KYRKA (FREDRIKA KYRKA)
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i västöstlig riktning och har tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristian ligger mitt på norra långsidan och i väster står tornet, som avslutas med en klockformad huv med fyrsidig lanternin. Kyrkan är byggd i gråsten. Fasaderna är spritputsade med en delvis mycket finkornig spritputs med slätputsade hörn och omfattningar och avfärgade i brutet vitt. Sockeln är gråmålad och spritputsad med vass spritsten. Långhuset och sakristian är täckt med valmat sadeltak. Taktäckningen består av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Den klockformade tornhuven, liksom lanterninens svängda top… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.