Norra Skrävlinge kyrka

Verifierad identitet

Norra Skrävlinge kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440071. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Svalöv · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikNorra Skrävlinge kyrka uppfördes under 1100-talet. Den gavs ett tidtypiskt romanskt utseende med ett tvåkvadratiskt skepp och ett enkvadratiskt rakt avslutat kor, förmodligen från samma tillfälle. Murarna byggdes av sten och taken täcktes troligen av bly. Kyrkan försågs med motstående portaler i norr och söder, för män resp. kvinnor, och högt sittande fönster. Man har funnit rester av portalerna och ett fönster i långhusets sydöstra sida, medan inga ursprungliga fönster har kunnat bekräftas i koret eller mot långhusets norrsida, något som fanns på de flesta kyrkor vid denna tid. Kanske har de förstörts med tidens ombyggnader. Kyrkans norra sida förses under medeltiden med ett vapenhus uppfört i tegel. Den gamla norrportalen används som ingång till kyrkorummet. Under samma period tillkommer kyrkans korsvalv och kalkmålningar, påmurade trappstegstinnar av tegel på långhusgavlarna, liksom en klockstapel på kyrkogården. De geometriska målningarna, som av Theodor Wåhlin beskrivits som ytterst primitiva med livliga färger, utförs under tre perioder mellan 1400-talet och 1600-talet. Kyrkorummet ändras genom att koret avskiljs med ett gotiskt korskrank mot långhuset, som utrustas med flera lekmannaaltare, bl.a. för Johannes Döparen. Dessa bör ha rivits vid reformationen då huvud… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440071. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440071. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.