SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
13 träffar
för “mora kyrka”
MORA KYRKA
ExteriörbeskrivningMora kyrka utgörs i sin stomme av ett rektangulärt och treskeppigt långhus, med tillbyggt femsidigt kor i samma bredd, tillbyggt vapenhus med kvadratisk plan i söder och en sakristia med rektangulär plan i norr. Kyrkan har ett kvadratiskt torn i väster, vilket har en mindre tillbyggnad mot norr. Det medeltida långhuset har utvecklats i flera etapper. Av den äldsta kyrkobyggnaden av gråsten, från omkring 1300, är murverk bevarade. De ingår numera i mellersta delen av långhusets norra mur samt i sakristians äldsta del. På 1300-talet förlängdes kyrkan mot väster och en omfattande utvidgning skedde i slutet av 1400-talet, till… Tidsprofil: Cirka 1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OXBERGS KAPELL
HistorikByarna Oxberg och Gopshus med sin utspridda bebyggelse ligger i skogsbygden omkring tre mil nordväst om Mora, i Österdalälvens dalgång. Mora sockens äldsta skattelängder avslöjar att en fast befolkning förekommit i Oxberg redan på 1530-talet. Bygden präglades tidigt av fäbodväsendet. Redan på 1660-talet ägde oxbergare fäbodar i Björnarvet, Hållan, Sjurby och Gutsäl inom Mora socken samt i Bosseldal inom Älvdalens socken. Ett par årtionden efter uppförandet av det första bönehuset på platsen, på 1720-talet, bestod befolkningen i Ox-bergs och Gophus byar av 135 matlag. På 1750-talet besöktes bönehuset fyra till fem gånger om året av pr… Tidsprofil: 1875–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅMHUS KYRKA
HistorikOmrådet kring Våmåns utlopp, vid Orsasjön, koloniserades tidigt och boplatser förekom redan under stenåldern. Gravar och fynd vittnar även om bestående bosättningar under järnåldern och vikingatiden. Våmhusbygden utgör en utpost till de vida skogsområdena i norr och befolkningen tvingades länge till ett hårt och rörligt liv för att säkerställa sin försörjning. Under 1300-talet berörs i flera brev nyttjanderätten av den fiskrika sjön Horrmunden i Transtrand. Våmhuskölen, mot gränsen till Härjedalen, användes för täkt av myrhö samt fiske och jakt. Många långfäbodar tillhörande Våmhus var ännu i drift mot slutet av 1800-talet. Binär-ing… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VENJANS KYRKA
InteriörbeskrivningLånghuset är treskeppigt med klövervalv i det höga mittskeppet, något spetsbågigt i sin mitt-del och med karnisformade sidor. Mittvalvet vilar på dubbla åsar som är förstärkta av tvärgående och utsmyckade hanbjälkar. De lägre sidoskeppen har platta tak som bärs av trästolpar, bärlinor och tvärgående bjälkar. Övre partiet mellan pelarna och ytterväggarna ifylls med kontursågade överstycken utformade som bågar. Övergången mellan långhuset och koret understryks av en bågformad inramning samt av en triumfbåge med triumfkrucifix. Perspektivet förstärks av korets sneda väggar, altaruppsatsens omfattning och över altarbordet av k… Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄLVDALENS KYRKA
HistorikÄlvdalens socken domineras och präglas av vida skogsområden. Bebyggelsen och jordbruket har varit koncentrerad till älvens dalgång. Länge präglades bygderna i området av ett hårt liv och fattigdom. På 1770-talet inleddes exploateringen av den porfyrrika berggrunden i trakten, syftet var bl.a. att skapa sysselsättning. Porfyr, sandsten och granit som är vanligt förekom-mande i området präglar också kyrkobyggnaden, som fått påtagliga inslag av dessa stenarter. I tätorten finns numera ett porfyrmuseum. Storskiftet samt skogsindustrins framväxt gav så småningom socknen ökat välstånd. Under 1900-talet intog även vattenkraftsexploateringen… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄRNA GAMMELKYRKA
HistorikDen 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kristina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer. Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en g… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIKNÄS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är slätputsat och avfärgat i vitt, liksom övriga rum i kyrkan. Det täcks av ett tunnvalv med raka sidoanfanger. Taklisten längs med långsidorna skymmer en ljusramp som ingår i kyrkorummets belysningsscenografi. En rundbågig valvöppning skiljer kyrkorummet från koret, vilket har sidofönster och täcks av ett kryssvalv. Kalkmålningen som täcker hela korväggen är utförd 1939 av dekorationsmålaren Erik Alm. Den skapar ett himmelskt perspektiv i förlängningen av kyrkorummet; med namnet Jahve inom en kringstrålad triangel, symbol för treenigheten. I kyrkorummets södra vägg, intill predikstolen, leder en enkel dörr til… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
D Rv162, Våmhus kyrka
Ursprunglig platsOsäker Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sollerö kyrka
TakformSadeltak, Huv, Sadeltak - Med dubbla fall, Lanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Issjöa missionshus
HistorikÅr 1856 startade systrarna Benedikta och Maria Jonasdotter en söndagsskola för traktens barn. Året därpå, pingsten 1857, vandrade systrarna tillsammans med Peter Nilsson och Sven Peter Liljander de åtta milen till Stora Björkeröd i Glimåkra, Skåne, där de lät sig döpas och ta emot nattvarden. Den 30 maj 1857 var de med och bildade Issjöa Baptistförsamling som var den första baptistförsamlingen i Småland. Ungefär 10 år tidigare hade Sveriges första baptistförsamling bildats i Halland. Vid den här tiden bildades under tre års tid ca 100 baptistförsamlingar i Sverige som år 1860 hade sammanlagt ca 4000 medlemmar. I slutet av 1870-talet… Tidsprofil: 1859–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dannemora kyrka
HistorikOm det exakta årtalet inte är känt, så var det i alla fall med största sannolikhet just vid denna tid i slutet av 1400-talet, som Dannemora kyrka kom till. Åtminstone i den skepnad, som byggnadens yttre uppvisar i dag. Valven slogs samtidigt. Däremot kan vapenhuset ha tillfogats ett par decennier senare. Några bevarade äldre föremål vittnar om att det funnits en äldre kyrka än den nuvarande. Foten till en dopfunt från 1200-talet är bevarad och i sakristian finns ett krucifix, som kan vara från samma tid. Ovanpå predikstolstaket återfinns ett litet krucifix, som ursprungligen inte hört till predikstolen. Det är ett processions- eller… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDEMORA KYRKA
HistorikText saknas, Hedemora socken omtalas redan 1362 och det är troligt att det förekommit ett kapell långt tidigare. Socknen har omfattat ett av de äldsta gruvdistrikten i landet, vilket bidrog till bygdens utveckling. Hedemora fick stadsprivilegier redan 1446 och blev därmed Dalarnas enda medeltida stad. Det är osäkert när de äldsta delarna av nuvarande kyrka uppfördes, men de antas härstamma från 1300-talet. Kyrkan bestod inledningsvis endast av mittskeppets tre mellersta travéer, som då saknade valv, samt av en sakristia på norra sidan. Stjärnvalven med gubbribbor tillkom sannolikt under 1400-talets sista decennier. I samband med dett… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tegelsmora kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.