SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “maria kyrka”
MARIA KYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintkanten, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger S:ta Maria domkyrka, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA
HistorikS:ta Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har genomgått stora förändringar sedan dess. Nicodemus Tessin d.ä. (161581) ritade 1600-talets tillbyggnader. Han har i Stockholm bland mycket annat ritat Gamla Riksbanken, Bondeska- och Wrangelska palatset och Stadsmuseet. Hans son, Nicodemus Tessin d.y. (16541728), ritade västportalen. Efter en brand 1759 renoverades kyrkan efter Carl Johan Cronstedts (170977) ritningar. Cronstedt har även ritat Artillerigården som numera rymmer Armémuseum. Carl Fredrik Sundvall (17541831) ritade den nuvarande tornhuven 1824. På 1920-talet fick interiören sin befintli… Tidsprofil: Cirka 1588. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
HistorikMariakyrkan i Skogås är uppförd 198687. Invigningen av kyrkorummet förrättades av biskop Krister Stendahl den 15 november 1987. Mariakyrkan är planerad som ett kyrkcentrum och ritad av arkitekt Fritz Voigt (19112006). Arkitekten har även ritat inredningen och delvis formgivit den konstnärliga utsmyckningen. Fritz Voigt är född i Nürnberg, utbildad vid Tekniska högskolan i München 193133 och från 1937 verksam i Sverige med att rita stadsplaner, bostäder, industribyggnader och kyrkor. Han har bl a ritat Baptistkyrkan och Katolska kyrkan i Södertälje samt katolska Vårfrukyrkan i Täby. Mariakyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets… Tidsprofil: 2001–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikBorrbys första stenkyrka tros ha byggts under 1100-talet kanske i samband med att ett prebende inrättades på orten. Kyrkan var helgad åt Sankta Maria som fanns avbildad på kyrkosigillet. De äldsta delarna tros ha bestått av västtorn, långhus och kor, möjligen utan ursprunglig absid. Långhuset hade ett par högt sittande fönster och väggarna var invändigt redan före 1300-talet dekorerade med målningar. Tornet var mycket smalt med rektangulär planform, samma bredd som långhuset och fem våningar högt. Dess bottenvåning täcktes av ett tunnvalv och öppnade sig mot långhuset genom två valvbågar. I tornets sydöstra hörn fanns en spindeltrapp… Tidsprofil: 1838–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta Maria kyrka
HistorikSANKTA MARIA KYRKA - Efter en tävling gavs åt Bengt S Carlberg och Stig R Hermansson Arkitektkontor AB, Lidköping uppdraget att planera de olika centrumfunktionerna i Margretelunds stadsdelscentrum. Området uppfördes i norra Margretelund 1974-1976. Kyrkan började byggas i oktober 1974 och invigdes 21/3 1976. Entreprenörer var Svenska Industri AB (SIAB), Göteborg. Carl Harry Stålhanes altartavla invigdes 1/9 1976. En orgel från Smedmans Orgelbyggeri, Lidköping, anskaffades 1978. Övriga inventarier är från byggnadstiden. Tidsprofil: 1974–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norra Vrams kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar bestod ursprungligen av ett långhus med kor och absid och uppfördes troligen kring 1100-talets slut. Ett sigill tillhörande kyrkan ska enligt äldre uppgifter ha föreställt jungfru Maria med Jesusbarnet och kyrkan kan därför ha varit helgad åt jungfru Maria. Tornet byggdes relativt snart efter långhus, kor och absid. Kanske planerades det samtidigt med de äldsta delarna men tillkom i en andra byggnadsetapp. Under senmedeltiden revs koret och absiden och långhuset förlängdes österut med samma längd som det ursprungliga långhuset. Koret inreddes i långhusets östra del. Vid långhusets norra och södra sidor byggdes va… Tidsprofil: 1817–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA VEMMERLÖVS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Huvudingång till kyrkan är numera från tornets västra sida som leder in till en förhall i tornets bottenvåning. Här finns också trappa till orgelläktaren med vidare uppgång till tornets övre våningar och vindarna. Vapenhuset har en enkel kapprumsinredning och tre stora gravhällar står kramlade mot ytterväggarna. Golven är lagda med kalksten i diagonallagda plattor av röd och grå kalksten. Samma golv ligger i långhuset och koret. Väggarna är putsade och vitmålade och innertaket av brädor är indelat i kassetter. Under trappan i vapenhuset leder en dörr i renässansstil in till en elcentral. Ingång till kyrkorummet be… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
ExteriörbeskrivningSANKTA MARIA FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet omger Sankta Maria kyrka i väster, norr och söder. Församlingsdelen skiljer sig från kyrkan genom att den är betydligt lägre. Norr om kyrkorummet finns en samlingssal och ett kök bland annat. Väster om kyrkorummet är en centralt placerad, inbyggd atriumgård, kring vilken övriga lokaler grupperar sig. Vapenhuset sammanlänkas med daghemsdelen genom en korridor väster om gården. Häremellan finns även en innerdörr i kyrkorummets sydvägg. FASAD - Byggnadsstommen är av betong liksom den låga cementsocken. Fasaden består av gult fasadtegel. Väggarna täcks över fönsterpartierna av tr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Issjöa missionshus
HistorikÅr 1856 startade systrarna Benedikta och Maria Jonasdotter en söndagsskola för traktens barn. Året därpå, pingsten 1857, vandrade systrarna tillsammans med Peter Nilsson och Sven Peter Liljander de åtta milen till Stora Björkeröd i Glimåkra, Skåne, där de lät sig döpas och ta emot nattvarden. Den 30 maj 1857 var de med och bildade Issjöa Baptistförsamling som var den första baptistförsamlingen i Småland. Ungefär 10 år tidigare hade Sveriges första baptistförsamling bildats i Halland. Vid den här tiden bildades under tre års tid ca 100 baptistförsamlingar i Sverige som år 1860 hade sammanlagt ca 4000 medlemmar. I slutet av 1870-talet… Tidsprofil: 1859–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKURUPS KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset som utgörs av ett avlångt rum i tornets bottenvåning, vars norra och södra delar har avdelats med skiljeväggar för att skapa utrymme för sakristia, wc, förråd samt trappa till orgelläktaren. Golvet är belagt med plattor av grå kalksten, skiljeväggarnas breda plank är målade i en ljust rödgul kulör och det plana innertaket är klätt med vitmålat skivmaterial med infälld belysning. Vid västentrén är murverket putsat och vitmålat. Entrédörrens insida utgörs av en ramverkskonstruktion med fyra fyllningar i vardera dörrblad, allt i ek. Dörrarna mot utrymmena i norr och sö… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅRFRUKYRKAN
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Vårfrukyrkan uppfördes av tegel i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300 som en treskeppig hallkyrka med rakslutet kor i öster och indraget torn i väster. Kyrkan är ovanligt stor och påkostad och är en av få kyrkor i Östergötland som under medeltiden uppfördes helt av tegel. Kyrkan helgades åt jungfru Maria - Vår Fru - och lades vid stadens stora torg. Dess uppförande har satts i samband med de tyska köpmän som inflyttade till Skänninge vid den här tiden. Flera tyska stadsbor donerade ansenliga summor till Vårfrukyrkan och många fick också sin gravplats där. I kyrkans… Tidsprofil: 1874–1876. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RISINGE KYRKA
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta Maria kyrka
HistorikBåstads kyrka började uppföras under 1450-talet, strax innan staden fick sina stads-privilegier. Kyrkan byggdes som en gotisk stadskyrka av måttligt format, runt samma tid som den idag rivna S:t Johanneskyrkan i Landskrona, den kraftigt omgjorda St: Nikolai i Halmstad och den välbevarade Mariakyrkan i Helsingborg. I den första etappen, som pågick till ca 1460, restes ett treskeppigt långhus. Kyrkan byggdes som pseudobasilika, d v s med förhöjt mittskepp men utan äkta basilikans klerestorium. Murarna gjordes av gråsten med tegel i dekorativa element. Kyrkorummets innertak ersattes under 1470-talet med kryssvalv. De kalkmålades runt 14… Tidsprofil: 1470–1520. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIAKYRKAN
InteriörbeskrivningKyrkans inre karakteriseras av enkelhet och ursprunglighet. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv med kraftig hålkälslist mot väggarna, som är marmorerade i gult. Inredningen är i stort bevarad sedan byggnadstiden. Altaruppsatsen utgörs av ett förgyllt kors med strålkrans. Utmärkande är de två glasförsedda båsen - "spårvagnarna" - som flankerar korpartiet. Läktarorgeln från 1824 är bland de äldsta i Göteborg. Vid den senaste restaureringen 1965 igensattes östingången och kyrkorummet erhöll sin nuvarande färgsättning efter förebild av den ursprungliga. Kyrksalen har GOLV av bräder. Heltäckningsmattor ligger i gångarna och i k… Tidsprofil: 1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORPS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet är relativt brett i förhållande till sin längd. Det tresidigt avslutade koret är förhöjt ett steg i förhållande till långhuset samt förhöjt ytterligare ett steg innanför altarringen. I väster finns en orgelläktare. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, mitt på södra långsidan samt från sakristian på korets norra sida. Inredningen i kyrkorummet präglas av en sammansatt helhet med olika tidsskikt. Golvet är ett slipat och lackat trägolv och väggarna är putsade i en vitgul ton. Det välvda trätaket är gråmålat. Mellan långväggarna löper två dragbjälkar i underkant av den enkelt profilerade och d… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVILLE KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kvilles äldsta kyrka var medeltida. Omnämnd första gången 1391, vigd åt jungfru Maria, men bör ha varit uppförd under 1100-talet eftersom det var en absidkyrka. Den var tillbyggd med torn i väster 1652, en tvärarm i norr 1687 och en 1762. Christian von Schönfeldt målade 1726, bl a i taket. 1853 blev J H Holmqwist kyrkoherde i Kville socken. Hans kraftfulla predikningar, många gånger baserade på Schartaus egna utkast, vann snart rykte och folk började strömma till kyrkan i Kville. Den medeltida kyrkan blev snart för liten och trång. Detta i kombination med den allmänna befolkningsö… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KATARINA KYRKA
HistorikKatarina kyrka uppfördes under åren 165695 enligt arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Redan grundläggningsåret 1656 hölls, under ett provisoriskt tak, den första gudstjänsten, men kyrkan stod inte färdig förrän nästan fyrtio år senare. Jean de la Vallée (162096) var en av de ledande arkitekterna i Sverige under 1600-talets andra hälft. Utöver Katarina kyrka har han i Stockholm bl a stått för ritningarna till Hedvig Eleonora kyrka som började byggas 1669. Bland hans profana byggnadsverk finns en rad palats i Stockholm som t ex Bondeska palatset, numera Högsta Domstolen, och Axel Oxenstiernas palats i Storkyrkobrinken. Han fullbor… Tidsprofil: 1600-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GUSTAV ADOLFS KYRKA
InteriörbeskrivningDet inre visar allt man kan vänta av former och stilelement i en större kyrka typisk för den nygotiska arkitekturstilen: knippepelare, ribbvalv, blindtriforium, spetsbågiga fönster etc. Mot tornet är över orgelläktaren mittskeppets västmur genombruten med en hög spetsbågig öppning. I pelarna med baser och kapitäl av cement, framträder tegelmaterialet bart, likaså i fönsteromfattningar, valvribbor och triforier. För övrigt är murfälten och valvkapporna slätputsade och i taket dekorerade med ornamental målning. Kalkstengolv inlagt i vapenhus, delar av mittskeppet, samt kor. I samtliga bänkkvarter är golvet lagt med rött golv… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEMMESDYNGE KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning. Golvet är belagt med röda kvadratiska tegelplattor, väggarna är slätputsade och vitfärgade, taket är lågt och klätt med vitmålade brädor. Rummet har dagsljus från två högt sittande fönster varav det ena skärs av med taket. I norra delen finns en trappa till tornets övre våningar. Under trappan finns ett teknikutrymme avdelat med en vit brädvägg. Rummet är möblerat med broschyrställ, bord och bänk. På väggen hänger Karl XII:s monogram. En ekådrad pardörr med blyglasad överdel leder till kyrkorummet. Kyrkorummet består av långhus och smalare kor. Öppna ekådrade bänkar står p… Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIESTADS DOMKYRKA
MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift. Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klar… Tidsprofil: 1500–1602. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORMLÖSA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Det saknas en närmare datering av när den medeltida kyrkan uppfördes i Normlösa. Troligen är den byggd under 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Den kan ha föregåtts av en träkyrka. I vapenhuset förvaras nämligen fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor. De brukar förknippas med de tidiga kyrkor, som byggdes i trä. Inga spår av en sådan kyrka har dock hittats i Normlösa. Stenkyrkan uppfördes i kalksten, men det är inte känt hur planlösningen såg ut. Vid en arkeologisk undersökning hittade man delar av långhusmurarna, men det gick inte att avgöra korets ut… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MELLBY KYRKA
HistorikStora Mellby kyrka är ursprungligen medeltida, sannolikt från 1100-talet, och var då en romansk stenkyrka med smalare kor i öster. Den äldsta kända klockstapeln uppfördes 1690. Långhuset vidgades 1724 och 1828 fick kyrkan dagens utformning, ritad av arkitekt M. Gyllenhoff. Tornet restes 1762-65, nuvarande kor 1828 och sakristia 1956, ritad av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Den är Bjärke härads största kyrka. Från den medeltida kyrkan finns dopfunten bevarad. Av denna kyrka återstår idag den sydvästra väggen. Predikstolen härstammar troligen från 1600-talets slut. 1720 göts stora klockan, eller göts om av en äldre kloc… Tidsprofil: 1762–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRASTADS KYRKA
ExteriörbeskrivningBRASTAD KYRKA är byggd av sten, och består av långhus, smalare femsidigt i öster, och ett torn av sten i väster. Kyrkan ligger egentligen i nordöst-sydväst. Kyrkan har ett mycket karaktärsfullt uttryck, främst genom FASADERNA som är av exponerade tuktade rödgrå granitblock, av delvis oregelbunden form och varierande färgnyans, på låg mycket svagt utskjutande sockel. Hörnen är markerade såväl på långhus som på vindfång och torn genom förkroppningar vid foten av varje gavel. I norr och söder utskjutande vindfång med egna gavlar och takfall. Fasaden artikuleras ytterligare genom att fönsteromfattningarna liksom den tandade te… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRÄMMESTADS KYRKA
InteriörbeskrivningFRÄMMESTADS KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett svagt rundat kor i öster. Bakom detta är en sakristia och väster om långhuset ett vapenhus i tornets bottenvåning. Interiören präglas av en klassicism som främst kan härledas till renoveringarna 1895 och 1967. Den monumentala altaruppsatsen är rummets självklara blickfång, även om det störs något av ett inte oansenligt antal sentida tillskott på långhusväggarna. Interiören har stora fönsteröppningar och en mycket ljus färgsättning med vit kalkfärg och snickerier i ljusgrön lasyr. Alla dörrar och portar är från 1895 om inget annat anges. De har halvfranska fy… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.