SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
7 träffar
för “målilla”
Målilla
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÅLILLA KYRKA
HistorikI både Gårdveda och Målilla var de första kyrkorna byggda i trä. De omtalas under 1500-talet men deras exakta ålder är okänd. Målilla kyrka brändes i samband med nordiska 7-års kriget 1567. Den nya träkyrkan rönte samma öde under Kalmarkriget 1611. Den träkyrka som stod klar 1614 stod kvar till dagens stenkyrka uppfördes 1822. Troligen hade även Gårdveda kyrka byggts om men när detta gjordes är inte känt. Vid en biskopsvisitation 1768 dömdes de båda träkyrkorna ut och församlingarna uppmanades att bygga nytt. Eftersom avståndet mellan de båda kyrkplatserna var litet skulle man bygga en ny gemensam kyrka. Beslutet hade knappt fattats… Tidsprofil: 1745–1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hesjön, Målilla
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASPELANDS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - 1797 stod tingshuset färdigt, inklusive inredningen (Mikkonen, 1998. s 22). Dörrar, dörr- och fönsterfoder samt fot- och taklister var enligt syneprotokollet målade med vit oljefärg och väggarna klädda med målade tapeter. Vid besiktningen befanns taket i tingssalen "ha något lite svankat" och spåntaket fick också anmärkninga. Sockenfullmäktige var ändå nöjda med huset och beslutade att det skulle reveteras istället för rödfärgas "på sätt i en del orter brukeligt är såsom prydligare, och fönsterluckorna bestrukne med lika färg som förstugan och rännor under taket samt… Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KISA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid en omfattande renovering 1959 knackades putsen ner och på södra långhusväggen upptäcktes en igenmurad sydportal av romansk karaktär. Denna skulle kunna datera den första kyrkan till tidig medeltid, d v s före 1200-talets mitt. Vidare kunde man konstatera att det befintliga långhusets västra del med större delen av såväl norra som södra väggen hade medeltida murverk. Kyrkan måste därigenom haft en, för medeltida kyrkor, betydande bredd och storlek. Den medeltida kyrkan är uppförd av sten och har varit försedd med ett smalare r… Tidsprofil: 1772–1774. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PELARNE KYRKA
HistorikPelarne kyrka är uppförd under medeltiden. Någon exakt datering har dock aldrig gjorts. Dendrokronologiska prover som tagits har ännu inte lyckats datera kyrkans äldsta historia. Romanska drag finns t ex i målningar på östra korväggen vilket skulle kunna tyda på ursprung i 1200-talet. Kyrkans äldsta delar är långhuset och koret, båda uppförda av liggande furutimmer som i hörnen fogats samman i laxknutar. De kraftiga syllarna är av ek. Den västra delen av långhuset, där nu läktarpartiet finns, var tidigare bottenvåningen i ett torn som fanns fogat till långhuset. Sedan lång tid tillbaka har det gamla tornet bara bottenvåning och en vi… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA ENEBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004 KYRKOBYGGNADEN: Den medeltida kyrkan var sannolikt belägen på samma plats som den nuvarande eller på norra delen av den gamla kyrkogården. Den var uppförd av sten, men för övrigt är dess utformning okänd. Den revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes 1778-1780. Byggmästaren Johan Fredrik Fehmer stod för såväl ritningar som uppförandet av den nya kyrkan. Den är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, torn i väster och med sakristian enligt traditionellt mönster placerad på nordsidan. Fasaderna är enkla, slätputsade och avfärgade i vitt och det v… Tidsprofil: 1778–1780. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.