SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
18 träffar
för “lillkyrka”
Lillkyrka
SGU registrerar platsen som aktivt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dimension stone; marble;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLKYRKA KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Troligt är att den första kyrkan i Lillkyrka var en träkyrka som uppfördes i tidigkristen tid. Enligt Erik Lundberg, professor i arkitekturhistoria, kan Lillkyrka ha varit centrum för den kristna missionen i dessa trakter. Den första stenkyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet, varav hela långhuset samt norra korväggen återstår. Den tillhörde den vanligaste typen av romanska kyrkor i Östergötland med rektangulärt långhus och smalare absidkor med sydportal och ett litet högt placerat fönster i söder. En bevarad skulpterad nockbjälke visar att takstolen ursprungligen var öppen. I början av 13… Tidsprofil: 1864–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCARS LILLKYRKA
ExteriörbeskrivningI tomtens sydöstra hörn ligger Oscars Lillkyrka, ursprungligen uppförd som gravkapell 1903. Liksom kyrkan är den ritad av Gustaf Hermansson och har liksom denna en naturstensfasad. Lillkyrkan används numera för gudstjänster och förrättningar i mindre skala. Tidsprofil: 1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lillkyrka kyrka
HistorikLillkyrka kyrka är en liten, medeltida salkyrka. Den har vapenhus i söder och sakristia i norr. På kyrkans norra sida mittemot vapenhuset ligger ett gravkor för Eka säteri. Långhus och sakristia har bevarat ursprunglig form sedan kyrkan byggdes. Vapenhuset är tillbyggt först år 1730. Gravkorets ålder framgår ej i litteraturen. Kyrkans murar är uppförda i gråsten. Åmark daterar kyrkan till äldre medeltid. Bonnier menar att kyrkan kan vara byggd under senmedeltiden. Det som talar för detta är att sakristian har ett ursprungligt valv av senmedeltida typ. Kyrkan har undgått senare större förändringar. En ombyggnad skedde 1752 då den östr… Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLKYRKA KYRKA
ExteriörbeskrivningLillkyrka kyrka har ett rektangulärt långhus med rundat korutsprång i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tak: Långhuset är täckt av ett brutet tak med ett rundat takfall över korutsprånget, sakristian täcks av ett valmat tak. Samtliga tak är täckta med skiffer. Tornhuven med öppen lanternin är klädd med kopparplåt. Lanterninen kröns av ett förgyllt kors på en kula. Hängrännor och stuprör är av koppar. Fasad: Kyrkan är spritputsad med slätputsade listverk och omfattningar, samtliga är avfärgade i vitt. Sockeln är påmålad i grått. Långhuset har en profilerad taklist och tornet har en putsad takfris med konsoler och i… Tidsprofil: 1781. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lillkyrkan
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden Exteriör beskrivning Motala Verkstad var en egen stadsdel och separerad från Motala stad. På 1830 talet bodde där fler människor än i Motala köping. Motala fick stadsrättigheter först 1881. I mitten av 1800- talet bildades en egen församling i Motala Verkstad med en egen kyrka och präst. I samband med att pastor A.O Hertzman 1869 flyttade från orten avstannade verksamheten och byggnaden kom att användas som skollokal. Kyrkobyggnaden revs i samband med kraftstationsbygget 1919. Därefter var församlingen inhyst i olika tillfälliga lokaler, bl a höll man till i Lådan, Godtemplargården, som låg längre ner på Bor… Tidsprofil: 1892–1975. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅNNS LILLKYRKA
InteriörbeskrivningFrån kapprummet kommer man genom en pardörr med spegelindelning in i kyrkorummet. Trots en interiör renovering på 1980- talet präglas kyrkorummet fortfarande starkt av den föregående förändringen från mitten av 1900- talet. Det rektangulära kyrkorummet har ett förhöjt smalare kor med mycket återhållsam möblering. Kyrkorummet är luftigt och fem rundvälvda fönster, tre i söder och två på motsatt vägg ger flödigt med ljus. På golvet ligger en plastmatta i blågrått och de skivtäckta väggarna delas upp av en enkel mittelbandslist. Den nedre delen samt listen är gråmålad medan resten av väggen är ljust gul. Taket är klätt med sk… Tidsprofil: 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRBO LILLKYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUVEDS LILLKYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Föllinge lillkyrka
TakformEj utrett, Ej utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLKYRKAN
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Långsele lillkyrka
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MYCKELGENSJÖ LILLKYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UPPSALA-NÄS LILLKYRKA
Exteriörbeskrivning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Delsbo kyrka
HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALLS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset som är putsat vitt. Väggarna är putsade vitgrå. Västväggen är sekundär, uppsatt när utrymmet under läktaren inreddes till lillkyrka 1925. Väggen är av trä men har putsats. Sex pilastrar utskurna i trä delar upp väggen (från 1954). Läktarbarriären är vitmålad med förgyllda utskurna ornament. Orgeln har samma färgsättning och ornamentik. Koret har ett tak i form av ett putsat hjälmvalv. Korvalvet delas upp av lisener som utgår från de fyra väggpilastrarna, vilka flankeras av perspektiviskt målade kolonner. Liksom korvalvets målade rankornamentik är sannoli… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TEGNEBY KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUMMET upplev som intimt, trots att det egentligen är ganska rymligt. Inredningen är hållen i bruna nyanser mot de ljust beigevita väggarna. Koret har rak avslutning åt öster, med en hög spetsbågig nisch bakom altaruppsatsen. Korgolvet är två steg högre än i långhuset. Öster om koret finns ett rum, nu använt som "lillkyrka", var ursprungligen kyrkans kor, men avskildes från kyrkorummet med en vägg 1937-38. Under läktaren i väster är rum inbyggda, med samlingsrum på sydsidan och sakristia på norrsidan. GOLVET är lackat trägolv, huvudsakligen sannolikt från byggnadstiden. VÄGGARNA är slätputsade och målade i ljust beige… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.