SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
14 träffar
för “lena kyrka”
Lena Kyrka
HistorikLena kyrka räknas till samma grupp av kyrkor från det höggotiska skedet som Tensta och Vendels kyrkor. Det är en tidig tegelkyrka, men fasaderna är putsade sedan 1700-talet så tegelmurarna är ej synliga. Den består av ett långhus med ett smalare, rakslutet kor samt ett ursprungligt torn i väster. Norr om koret ligger sakristian. Kyrkan är dock mycket mindre än Tensta kyrka i grannsocknen. Med undantag för gravkoret som byggdes öster om koret år 1717 har kyrkan bevarat sin ursprungliga planform. Dessutom har sakristian senare byggts till åt öster. Korets gavelmur har bevarat ursprungliga blinderingar som även finns högst upp på tornmu… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LENA KYRKA
ByggnadsdelKors - På kula, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster, Sakristia Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1027, Lena kyrka
Placering70m söder om bogårdsmurens sydväst hörn. En del i vapenhuset. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1026, Lena kyrka
HäradNorunda härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1028, Lena kyrka
PlaceringI vapenhuset Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1029, Lena kyrka
HäradNorunda härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arjeplogs kyrka (Sofia Magdalena kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder, fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med lig… Tidsprofil: 1647–1651. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Litslena kyrka
HistorikLitslena kyrka är en salkyrka byggd på 1300-talet. Det är en av de större medeltidskyrkorna i länet. Kyrkan hade sin föregångare i en romansk kyrka från 1100-talet vars murar utnyttjades när den befintliga kyrkan byggdes. Den äldsta kyrkan hade ett västtorn som revs i samband med byggandet av den nya kyrkan. Grunden till tornet är fortfarande synlig framför kyrkans västra gavel. Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA
HistorikS:ta Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har genomgått stora förändringar sedan dess. Nicodemus Tessin d.ä. (161581) ritade 1600-talets tillbyggnader. Han har i Stockholm bland mycket annat ritat Gamla Riksbanken, Bondeska- och Wrangelska palatset och Stadsmuseet. Hans son, Nicodemus Tessin d.y. (16541728), ritade västportalen. Efter en brand 1759 renoverades kyrkan efter Carl Johan Cronstedts (170977) ritningar. Cronstedt har även ritat Artillerigården som numera rymmer Armémuseum. Carl Fredrik Sundvall (17541831) ritade den nuvarande tornhuven 1824. På 1920-talet fick interiören sin befintli… Tidsprofil: Cirka 1588. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA HELENA KYRKA
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002: Sankta Helena kyrka uppfördes ursprungligen av sandstenskvadrar under tidig medeltid. Kyrkan var tillägnad Skövdes skyddshelgon Sankta Elin eller Sankta Helena. 1200-talskyrkan var möjligen välvd och hade smalare kor i öster samt ett sidoskepp för Sankta Elins reliker i nordöst. En portal, den så kallade lejonporten placerades i söder. (nuvarande nordportal) Koret förstorades under senmeddeltid och möjligen tillkom nu tornet i väster. Kyrkan skadades vid en stadsbrand 1611 och vid en senare brand 1759 skadades den mycket svårt. Murarna återuppfördes till största delen på den medeltida grunden.… Tidsprofil: 1889–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTEDS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA)
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i sten och spritputsade i gulrosa nyans med slätputsade vita omfattningar. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingångar på långhusets norra och södra sida, dock ej symmetriskt placerade. Ingång finns också i tornet. Murpartiet kring portalerna är rusticerat. Långhuset har ett brutet, plåtklätt tak som är valmat över koret. Sakristian är placerad på långhusets norra vägg och har egen ingång. På sakristians östra sida finns trappa ner till källare med pannrum. Tornet har rundbågiga ljud- och fönsteröppningar samt ett runt fönster. Tornet kröns av en klockformad huv och åttkantig lanternin med förg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSLENA KYRKA
ByggnadsdelVapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Takryttare, Kor - Öster, Kor - Öster, Takryttare, Kors - På kula, Vapenhus - Väster, Kor - Smalare, Kor - Rakt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOFIA MAGDALENA KYRKA
ExteriörbeskrivningSofia Magdalena kyrka är en enskeppig salkyrka med smalare, rakt avslutad sakristia i öster och torn i väster. I övergångarna mellan långhus och sakristian i öster samt långhuset och tornet i väster finns eleganta rundningar. TAK - Långhuset har ett sadeltak med lätt utsvängd takfot täckt med enkupigt lertegel. Sakristians tak är ett tresidigt tälttak som ansluter mot långhusets östmur och är även det täckt med enkupigt tegel, liksom de svängda partierna i vinklarna mot långhuset. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör målade i vit kulör. Torntaket består av en kopparklädd huv som uppåt avslutas med ett fö… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maria Magdalena kyrka
ByggnadsdelSkärmtak, Tupp Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.