SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
20 träffar
för “lena kyrka”
Lena Kyrka
HistorikLena kyrka räknas till samma grupp av kyrkor från det höggotiska skedet som Tensta och Vendels kyrkor. Det är en tidig tegelkyrka, men fasaderna är putsade sedan 1700-talet så tegelmurarna är ej synliga. Den består av ett långhus med ett smalare, rakslutet kor samt ett ursprungligt torn i väster. Norr om koret ligger sakristian. Kyrkan är dock mycket mindre än Tensta kyrka i grannsocknen. Med undantag för gravkoret som byggdes öster om koret år 1717 har kyrkan bevarat sin ursprungliga planform. Dessutom har sakristian senare byggts till åt öster. Korets gavelmur har bevarat ursprungliga blinderingar som även finns högst upp på tornmu… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LENA KYRKA
ByggnadsdelKors - På kula, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Kor - Fullbrett, Kor - Öster, Kor - Rakt, Torn - Väster, Sakristia Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGAREDS KYRKA
HistorikLångareds kyrka uppfördes 1818 sånär som på tornet vilket uppfördes 1824 och fick nuvarande takutformning 1891. En sakristia byggdes till åt norr 1959 med bårhus i källaren. Beslutet om att ersätta Långareds gamla träkyrka med en ny togs 1816. Kyrkan uppfördes med plats för 500 personer. Ritningarna till en nyklassicistisk kyrka utfördes 14 oktober 1817 av arkitekt J. P. Serén i Stockholm, troligen vid Kungl. Överintendentsämbetet. Kyrkan försågs med en tresidig avslutning där sakristian inrymdes. Byggstarten skedde våren 1818 och i juni uppstod stenbrist, men redan en månad senare var stenarbetet dock färdigt och oxarna för stenkörn… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1027, Lena kyrka
Placering70m söder om bogårdsmurens sydväst hörn. En del i vapenhuset. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1026, Lena kyrka
HäradNorunda härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1028, Lena kyrka
PlaceringI vapenhuset Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
U 1029, Lena kyrka
HäradNorunda härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASPERÖ KYRKA
HistorikASPERÖ KYRKA ligger i Styrsö församling och församlingens huvudkyrka finns på Styrsö. På Asperö firas gudstjänst varannan söndag, under veckorna är här barnarbete, körverksamhet och arbetskrets. Bebyggelsen på Asperö var omkring 1780 uppdelad på två områden. Intill den grunda stranden vid sundet låg en tät klunga med 20-30 byggnader och längre in på ön fanns en mindre husgrupp. Invånarna försörjde sig som fiskarbönder. Inom öns dalgångar fanns åkermark. Rivö användes som betesmark och småfiske bedrevs från det grunda strandområdet. Vid 1800-talets slut omfattade byn nere vid stranden framför allt små rödmålade enkelhus. Senare tillko… Tidsprofil: Cirka 1780. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOLSTADS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2003: Kyrkan har en korsplan med kor och sakristia i öster samt torn i väster. Den medeltida kyrkan förlängdes 1669-75 mot öster då det tresidigt avslutade koret tillkom. Korets planform uppvisar en svag lutning, vilket anses vara en påminnelse om hur Jesu huvud faller åt höger sida när han gav upp andan på korset. År 1756-61 tillbyggdes korsarmarna mot norr och söder och troligen också sakristian. Tornet är ursprungligt och det enda kvarvarande medeltida i stiftet. Bolstads kyrkas äldsta delar, tornet och den intilliggande västra delen av långhuset, har genom en dendrokronologisk (årsringsdatering) un… Tidsprofil: 1669–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANSGARSKYRKAN
InteriörbeskrivningLÅNGHUS - Ett ljust, kvadratiskt rum med känsla av naturmaterial. GOLVET är lagt med slipade och ljust grönfärgade kvadratiska betongplattor som fortsätter ut i entrén och entréhallen. TAKET är öppet upp till nock och är lagt med vitlaserad träpanel. Även VÄGGARNA består av liggande, vitlaserad träpanel. Den norra fasaden består av en vit vikdörr till församlingssalen intill som öppnas upp vid större samlingar. FÖNSTER - Koret omges av dels stående långsmala fönster med färgat glas som binds samman med ett överliggande fönster med kraftiga trälister som bildar Ansgarkorset. Väggen som delar av mot entréhallen är delvis ing… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KORSKYRKAN I ÅSARP
HistorikÅsarps Missionsförsamling, som hade sin hemvist i Åsens missionshus cirka två kilometer söder om Åsarp, fick många nya medlemmar i början av 1900-talet, samtidigt som Åsarps samhälle utvecklades starkt. Församlingen önskade därför att uppföra ett nytt missionshus i samhället. En av församlingsmedlemmarna upplät 1913 en tomt centralt i samhället och församlingen tog tacksamt emot detta erbjudande. Byggmästare Albert Persson från Slättåkra fick i uppdrag att uppföra ett nytt missionshus på tomten. Kostnaden uppgick till 9000 kronor och huset stod färdigt i oktober 1915. Missionshuset hade ursprungligen sin entré i en tornbyggnad vid ös… Tidsprofil: 1965–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Arjeplogs kyrka (Sofia Magdalena kyrka)
InteriörbeskrivningKyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder, fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med lig… Tidsprofil: 1647–1651. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Litslena kyrka
HistorikLitslena kyrka är en salkyrka byggd på 1300-talet. Det är en av de större medeltidskyrkorna i länet. Kyrkan hade sin föregångare i en romansk kyrka från 1100-talet vars murar utnyttjades när den befintliga kyrkan byggdes. Den äldsta kyrkan hade ett västtorn som revs i samband med byggandet av den nya kyrkan. Grunden till tornet är fortfarande synlig framför kyrkans västra gavel. Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:ta MARIA MAGDALENA KYRKA
HistorikS:ta Maria Magdalena kyrka började byggas omkring 1588 och stod klar 1625. Kyrkan har genomgått stora förändringar sedan dess. Nicodemus Tessin d.ä. (161581) ritade 1600-talets tillbyggnader. Han har i Stockholm bland mycket annat ritat Gamla Riksbanken, Bondeska- och Wrangelska palatset och Stadsmuseet. Hans son, Nicodemus Tessin d.y. (16541728), ritade västportalen. Efter en brand 1759 renoverades kyrkan efter Carl Johan Cronstedts (170977) ritningar. Cronstedt har även ritat Artillerigården som numera rymmer Armémuseum. Carl Fredrik Sundvall (17541831) ritade den nuvarande tornhuven 1824. På 1920-talet fick interiören sin befintli… Tidsprofil: Cirka 1588. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLAI KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vi inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden S:t Olais äldsta kyrkor har mycket komplicerade och oklara byggnadshistorier. Den äldsta kända kyrkan på platsen var sannolikt uppförd av sten på 1100-talet och kan ha varit uppförd som en kungsgårdskyrka. Dess utformning är inte känd. Den förstördes sannolikt i den stora stadsbranden 1567. Troligen uppfördes omgående en träkyrka som ersättning, vars utformning är okänd. Den ersattes i sin tur av en stenkyrka, som uppfördes under perioden 1614-1626 något norr om träkyrkan. Efter ytterligare bränder, som skadade 1600-talskyrkan enades man om att det var fördelaktigare att b… Tidsprofil: 1614–1626. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA HELENA KYRKA
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002: Sankta Helena kyrka uppfördes ursprungligen av sandstenskvadrar under tidig medeltid. Kyrkan var tillägnad Skövdes skyddshelgon Sankta Elin eller Sankta Helena. 1200-talskyrkan var möjligen välvd och hade smalare kor i öster samt ett sidoskepp för Sankta Elins reliker i nordöst. En portal, den så kallade lejonporten placerades i söder. (nuvarande nordportal) Koret förstorades under senmeddeltid och möjligen tillkom nu tornet i väster. Kyrkan skadades vid en stadsbrand 1611 och vid en senare brand 1759 skadades den mycket svårt. Murarna återuppfördes till största delen på den medeltida grunden.… Tidsprofil: 1889–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTEDS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA)
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i sten och spritputsade i gulrosa nyans med slätputsade vita omfattningar. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingångar på långhusets norra och södra sida, dock ej symmetriskt placerade. Ingång finns också i tornet. Murpartiet kring portalerna är rusticerat. Långhuset har ett brutet, plåtklätt tak som är valmat över koret. Sakristian är placerad på långhusets norra vägg och har egen ingång. På sakristians östra sida finns trappa ner till källare med pannrum. Tornet har rundbågiga ljud- och fönsteröppningar samt ett runt fönster. Tornet kröns av en klockformad huv och åttkantig lanternin med förg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSLENA KYRKA
ByggnadsdelVapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Vapenhus - Väster, Kor - Rakt, Kor - Smalare, Vapenhus - Söder, Sakristia - Norr, Takryttare, Kor - Öster, Kor - Öster, Takryttare, Kors - På kula, Vapenhus - Väster, Kor - Smalare, Kor - Rakt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOFIA MAGDALENA KYRKA
ExteriörbeskrivningSofia Magdalena kyrka är en enskeppig salkyrka med smalare, rakt avslutad sakristia i öster och torn i väster. I övergångarna mellan långhus och sakristian i öster samt långhuset och tornet i väster finns eleganta rundningar. TAK - Långhuset har ett sadeltak med lätt utsvängd takfot täckt med enkupigt lertegel. Sakristians tak är ett tresidigt tälttak som ansluter mot långhusets östmur och är även det täckt med enkupigt tegel, liksom de svängda partierna i vinklarna mot långhuset. Samtliga takfall är försedda med hängrännor och stuprör målade i vit kulör. Torntaket består av en kopparklädd huv som uppåt avslutas med ett fö… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Maria Magdalena kyrka
ByggnadsdelSkärmtak, Tupp Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.