SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
20 träffar
för “l. röra”
L. Röra
SGU registrerar platsen som nedlagt industrimineralbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÖRA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: RÖRA SOCKEN på Orust har haft tre kyrkor efter varandra, belägna på samma plats. Den tidigast kända var av trä, ersattes 1635 av en stenkyrka som revs 1846, då den nuvarande uppfördes 1846-48. Byggmästare var Johannes Gunnarson i Stala, som också gjort ritningarna. 1883 fick kyrkan sin orgel, byggd av Salomon Molander som byggde några andra orglar i trakten vid denna tid. Möjligen är också läktaren byggd samtidigt med orgeln. Utvändigt har skett två ombyggnader som medfört vissa förändringar. 1912 byggdes tornhuven om, och 1986 byggdes en sakristia invid östgaveln. Interiört har v… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
övre röra kvarn
ExteriörbeskrivningKvarnbyggnaden är uppförd i stolpverkskonstruktion och vilar på en kallmurad naturstensgrund. Byggnaden är tillbyggd åt väster med ett maskinrum för ett kraftverksaggregat. Tillbyggnaden vilar på en gjuten betonggrund. I samband med en senare utförd renovering har byggnaden fått ny panel i form av okantade brädor och nytt plåttak av trapetskorrugerad plåt. Åtgärder har även utförts för att säkra dammkonstruktionen, vilken är utförd som en kombination av kall- och bruksmur. Även dammöppningen har renoverats, med en regleringsanordning utförd i ek. Byggnaden är ansluten till dammen dels genom en nyare plasttub, dels genom en… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPalmeska villastaden Palmeska villastaden utgörs av ett antal fastigheter i villakvarteren vid Lindevägen, Nybyggarvägen och Tallvägen i stadsdelen Enskede Gård. Marken till fastigheterna friköptes 1906 från Stockholms stad av civilingenjör Lennart Palme, som hade studerat småhusbebyggelse i USA. Efter hemkomsten 1905 arbetade han på Inteckningsbanken, där han i frågor rörande byggenskap samarbetade med arkitekt Rudolf Arborelius, också han anlitad av Inteckningsbanken. Palmeska villastaden bestod av 29 tomter. Under 1906-1907 uppfördes på 16 av tomterna 8 st parhus och på 12 tomter uppfördes 12 st enkelhus. Husen ritades av Rudolf A… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikPalmeska villastaden Palmeska villastaden utgörs av ett antal fastigheter i villakvarteren vid Lindevägen, Nybyggarvägen och Tallvägen i stadsdelen Enskede Gård. Marken till fastigheterna friköptes 1906 från Stockholms stad av civilingenjör Lennart Palme, som hade studerat småhusbebyggelse i USA. Efter hemkomsten 1905 arbetade han på Inteckningsbanken, där han i frågor rörande byggenskap samarbetade med arkitekt Rudolf Arborelius, också han anlitad av Inteckningsbanken. Palmeska villastaden bestod av 29 tomter. Under 1906-1907 uppfördes på 16 av tomterna 8 st parhus och på 12 tomter uppfördes 12 st enkelhus. Husen ritades av Rudolf A… Tidsprofil: 1906–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BYGGNAD
HistorikByggnadens finns med på Nordiska museets ritning av gårdsmiljön omkring 1930. Trädgårdsanläggningen är i övrigt tämligen oförändrad sedan den anlades så det är rimligt att anta att orangeribyggnaden var en del av Ulrik Scheffers byggnadsprojekt som enligt minnesten från 1782 då var fullbordat. Källor: Jonsson Viola 1968 "Stora Ek på Ulrik Scheffers tid" Uppsats för proseminariet i historia vid Göteborgs universitet. Uppmätningsritningar av byggnader och anläggning: "St. Ek i Eks socken, Skaraborgs län, Studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" utförda genom Nordiska museet till Skaraborgs läns hushållningssällskaps 125-års… Tidsprofil: Cirka 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
HistorikVisthusbod på gårdsenhet belägen på en höjd strax öster om Stora Les södra spets. Gården är i övrigt bland annat bebyggd med en salsbyggnad, ladugårdslänga och arrendatorsbostad. Idag ligger manbyggnaden och de övriga byggnaderna på olika fastigheter. Se anläggningsnivå för mer historik rörande gården. Tillsammans bildar gårdens byggnader en bebyggelsemiljö med höga kulturhistoriska värden, inte minst på grund av den långa kontinuiteten på samma plats och den nära kopplingen till bruket. Till värdet bidrar den bibehållna strukturen i kulturlandskapet med allén ned mot vattnet och till gården underliggande välbevarade torp, till exemp… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
Ladugårdslängorna, tre rödfärgade, sammanbyggda längor, uppförda i skiftesverk, täckta med spåntak och uppförda 1866 enligt Nordiska museets undersökning 1932. Idag återstår den östra längan med foderlada mm, idag använd som spannnmålstork. Västra längan är riven och den södra ersatt med en ny lagerbyggnad, som i stil och format anpassats till de äldre byggnaderna. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Samt muntlig uppgift från tillsyn 2007-09-05. Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLYGELN
HistorikFlygeln är envånig, byggd av timmer och panelad samt försedd med tegeltäckt sadeltak. Den uppfördes i samma storlek och på samma plats som en år 1870 nedbrunnen byggnad. På dess östra gavelröste sitter en i plåt uthuggen vindflöjel, enligt uppgift förfärdigad av smeden Dahlgren omkr. 1850. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOGSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005 KYRKOBYGGNADEN Murverksdokumentation och dendrokronologisk provtagning, d v s datering genom analys av träets årsringar, i samband med senaste restaureringen i början av 2000-talet gav en hel del information om kyrkans tidiga historia. Man kunde också visa på att de tidigare uppgifterna om att kyrkan byggts till i väster på 1700-talet inte stämde. De äldsta dateringarna har man fått från en hanbjälke på långhusvinden daterad till efter 1099 och en vindskiva daterad till efter 1107. Det kan röra sig om delar till en äldre kyrka, som har återanvänts. Nuvarande kyrkan uppfördes enligt dendr… Tidsprofil: 1169–1170. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUVUDBYGGNAD
ExteriörbeskrivningManbyggnaden är ovan en låg putsad sockel uppförd i en våning med delvis inredd vindsvåning, av liggande knutat timmer (delvis ek) med stående brädpanel och profilerade lockribbor. Fasaderna äro målade i gulgrått (idag gult) med vita detaljer. Knutarna äro inklädda. Taklisten är kraftigt profilerad; det brutna taket har tegeltäckning. KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Sverker Larsson, Länsstyrelsen i Västra Götaland 2008-02-04 Tidsprofil: 2008–2102. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikDen klockstapel som finns belägen strax sydväst om kyrkobyggnaden uppfördes 1775. Den föregicks sannolikt av en tidigare konstruktion då det finns flera tidigare hänvisningar rörande Hagshults kyrkklockor. Redan 1701 finns omnämnt att lillklockan införskaffades. Under perioden fram till att den nuvarande klockstapeln uppfördes gjuts en kyrkklocka om och vid ett annat tillfälle utökades en klocka. Vid uppförandet 1775 var klockstapeln inte brädfodrad. Detta genomfördes inte förrän 1785. 1799 skedde ytterligare en tillökning av en kyrkklocka. Lillklockan som köptes in 1701 var 1883 i dåligt skick och göts därför om detta år. 1954 renov… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kraftstationsbyggnad
HistorikSom namnet Bergsfors antyder så finns det på platsen en fors, och vid denna förefaller det under lång tid ha funnits en damm. Enligt tidigare ägare ska det ha legat både en såg och en spånhyvel här. En del av fastigheten kallades tidigare Sågebacken. På en karta från 1813 omnämns en ålkista i Bergabäcken. Ålfiske ska ha bedrivits vid Bergsfors långt in på 1900-talet. Marken har historiskt hört till byn Kolarp. I en paragraf i laga skifteshandlingar rörande Kolarp från 1832 kan man läsa att Fisket och kvarnstället förbliver hädanefter gemensamt som det varit förut. I samband med att Bergsfors 1938 styckades av från fastigheten Kolarp… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HERRESTADS KYRKA
HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA SOLBERG KYRKA
HistorikEn träkyrka uppfördes under medeltiden, den byggdes strax sydväst om den nuvarande kyrkobyggnaden. Den medeltida dopfunten av sandsten finns fortfarande bevarad. I övrigt är litet känns om den tidigkristna historien. År 1687 gjordes en ombyggnad i kyrkan då en läktare uppfördes, några år senare införskaffades ett nytt altarskåp som enligt uppgift skall varit tillverkat av kyrkomålaren och skulptören Colombus. Ett invändigt dekorationsmåleri utfördes 1720 av målare Brackwagen från Växjö, efter det finns inte mycket skrivet om kyrkan men dess underhåll synes blivit eftersatt då diskussioner rörande en ny kyrkobyggnad växer sig allt sta… Tidsprofil: 1832–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vattenverk
HistorikStrax intill vattenverket finns en ventilationshuv för brunnen som täcks av ett sexkantigt koppartak som kröns av en lanternin. Invändigt består vattenverksbyggnaden av en liten verkstad, ett kontor och den stora, ljusa maskinhallen i söder. Maskinhallen domineras av de två stora driftsaggregaten; en dieselmotor med tillhörande vattenpump, båda original, samt en elmotor med pump som tillkom under tidigt 1940-tal. Även byggnadsritningar och handlingar rörande maskineri och drift samt tillhörande verktyg finns i stora drag bevarade. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 2009-0-24-26, Dnr 432-33… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TORUPS KYRKA
HistorikVästra Torups kyrka antas ha uppförts under sent 1100-tal enligt romanskt mönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Långhuset hade ingångar i både söder och norr medan koret hade ingång i söder. Långhuset förlängdes på 1300-talet åt väster och ett vapenhus tillkom vid sydentrén. Eventuellt skulle västutvidgningen kunna röra sig om ett romanskt torn som införlivats i långhuset. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet vilket även medförde att de högt sittande romanska fönsteröppningarna murades igen och nya öppningar, oklart var, upptogs. 1496 göts den nuvarande lillklockan av Knut Grudnick. Från 161415… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Almtunakyrkan
HistorikAlmtunakyrkan är ett för Uppsala unikt exempel på 1950-talets nydanande kyrkoarkitektur till vars främsta företrädare räknas just Peter Celsing. Den är märklig både till sin utformning och kvalitet. Kyrkan har ett mycket stort arkitekturhistoriskt värde. Anläggningen har en sträng och utåt sluten form och kontrasterar starkt mot omgivande bebyggelse. Kyrkorummet är utformat med stor konsekvens och uppriktighet och bygger på en upprepning av kraftfulla geometriska former. Sedan omkring 1990 omfattas Almtunakyrkan av kulturminneslagens bestämmelser rörande kyrkliga kulturminnen pga sitt stora kulturhistoriska värde. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUS
HistorikUthuset finns med på situationsplanen 1932, ev. lika gammalt som den omtalade statarbostaden intill, som antagligen byggts omkring 1850. Sverker Larsson, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2008-02-04 KÄLLA: Brynolf Hellner & Erik Andrén "Hedåker i Hyringa socken i Skaraborgs län, studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" Nordiska museet 1932. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTHUSLÄNGA
HistorikByggnadsår okänt, byggnaden finns med på Nordiska museets ritning av gårdsmiljön omkring 1930. Källor: Uppmätningsritningar av byggnader och anläggning: "St. Ek i Eks socken, Skaraborgs län, Studier rörande gårdsanläggningen och dess historia" utförda genom Nordiska museet till Skaraborgs läns hushållningssällskaps 125-årsjubileum 1932. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.