SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
12 träffar
för “komstad”
Komstad
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Komstad
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Komstad
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖRUPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med långhus med smalare kor och kvadratisk sakristia i öster, korsarmar i norr och söder samt brett torn i väster. Kyrkans medeltida kalkstensmurar finns bevarade i långhusets västra delar samt i tornet. Koret, sakristian, korsarmarna och tornets övre dubbeltorn uppfördes av tegel 19051909. Skarven mellan de olika byggnadsetapperna är tydlig på tornet. De medeltida delarna, långhusets västligaste del samt tornet saknar sockel, medan övriga delar har en utskjutande sockel av komstadkalksten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt och avslutas upptill med en sågtandslist. S… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare kor, halvrund absid i öster, vapenhus i söder samt fullbrett torn i väster. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Koret och absiden har murverk av tuktad eller kluven gråsten med inslag av liggande flak av komstadkalksten. Koret har hörnkedjor av kalkstenskvadrar och socklarna är utförda i gråsten och skråkantad kalksten. Långhus och vapenhus är uppförda i rött handslaget tegel i munkförband, i det förra fallet i form av skalmurar och i det senare troligen i fullmursteknik. Långhusets sockel är utformad som på kor och absid med… Tidsprofil: 1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 76, Komstad
HäradVästra härad Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSJÖKLOSTERS KYRKA
InteriörbeskrivningGenom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset i tornets bottenplan med åttakantig planform. Golvet är belagt med kvadratiskt äldre rött tegel i skiftande kulörskala. Varje platta pryds av en formpressad fransk lilja även mönstret till större del är nedslitet. Väggarna är liksom det åttakantiga valvet putsat och vitkalkat. De två rundbågiga fönstren sitter i djupa nischer och saknar innerbågar. Ytterbågarna är på insidan målade i svart. Norr och söder om huvudentrén två äldre gravhällar fastklamrade. I motsvarande position åt öster finns två smala och rundbågiga muröppningar med grindar av trä, genom vilka trapporna till… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESARPS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans långhus är täckt av ett putsat trätunnvalv. Kor och sakristia avskiljs från långhuset genom ett högt valv. En hög altarskärmvägg, från 1896, skiljer koret från sakristian. Långhusets och korets väggar har kvadermålning från 1896 i en rosa ton. Bänkarna är uppdelad i två slutna kvarter och åtskilda av mittgången. Kyrkans golv täcks av mönsterlagda cementplattor, viktoriaplattor, i vitt och svart. I bänkkvarteren är lackat trägolv. Vapenhuset har kalkstensgolv. Koret är upphöjt med ett trappsteg i kalksten över långhuset. I väster finns läktare och orgel. Läktaren bärs upp av fyra pelare och har läktarbarriär med spe… Tidsprofil: 1928–1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stora hammars kyrka
HistorikNär befolkningen ökade blev medeltidskyrkan i kyrkbyn i Stora Hammar för liten. Biskop Flensburg uppmanade vid visitationen 1871 församlingen att bygga en ny kyrka. Han uppskattade inte medeltidskyrkorna. En mer central plats mellan Lilla och Stora Hammar valdes för den nya kyrkan. Medeltidskyrkan stängdes men revs inte. Den gamla kyrkan i Stora Hammars kyrkby återöppnades 1928. Arkitekt Magnus Steendorff ritade den nya kyrkan 1890-95. Den uppfördes 1900- 1902. Kyrkan är inspirerad av holländsk renässansstil. Steendorff ritade även konstruktionsritningar på kyrkan och detaljritningar. Interiört lades Viktoriaplattor på golvet och bän… Tidsprofil: 1890–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HERRESTADS KYRKA
HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KÖPINGE KYRKA
HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska unde… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖJA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor och nås via vapenhuset i väster. Vapenhusets golv är gjutet och gråmålat. Väggarna är putsade och avfärgade i bruten vit och däröver ett gråmålat svagt spetsbågigt tunnvalv. I väster är huvudingången med dubbeldörrar av lackad furu och i öster leder dubbeldörrar i nygotik till kyrkorummet. I söder finns en mindre spetsbågig fönsteröppning, som saknar innanfönster, och väster om den en uppställd gravhäll. På norra sidan finns två dörrar till orgelläktaren respektive elcentral. Långhusets golv består av svart/vita Viktoriaplattor, medan bänkkvarterens golv omlades 2019 med rött… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.