SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
21 träffar
för “kristine kyrka”
KRISTINE KYRKA
ExteriörbeskrivningInnan den nuvarande kyrkan byggdes uppfördes en provisorisk träkyrka på den plats där den nya stadskyrkan planerades uppföras. Kyrkobyggnaden är en östvästligt orienterad treskeppig hallkyrka, en pseudobasilika där mittskeppet är högre än sidoskeppen dock utan klerestorium, alla fasader är slätputsade utom den södra som i sin helhet är beklätt med sandsten. Västtornets entré inramas av en kalkstensportal som uppsattes 1687, några år innan tornet i sin helhet var färdigställt. När kyrkan stod färdig omkring 1690 hade den stilinfluenser från både barock, gotik och holländsk klassicism. Kyrkans arkitekt har aldrig omnämnts me… Tidsprofil: 1918–1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINEHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKristinehamns kyrka är uppförd 1847-1858 efter ritningar av professor Carl Georg Brunius, som även formgav hela inredningen. Kyrkan blev nygotikens genombrott i Sverige, såväl stilistiskt som byggnadstekniskt och har efter uppförandet genomgått mycket få förändringar. Kyrkan är byggd med en medeltida katedral som förebild, möjligtvis Sankt Petri kyrka i Malmö uppförd på 1300-talet i franskinspirerad baltisk tegelgotik. Kristinehamns kyrka har ett treskeppigt långhus, med utbyggt tresidigt avslutat kor samt dubbla västtorn. Stommen är uppmurad av tegel. De röda tegelfasaderna har konteforer, skarpt profilerade muröppningar,… Tidsprofil: 1847–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄBY KYRKA
ExteriörbeskrivningSäby kyrka är en medeltida långhuskyrka som under 1700-talet utökades till en korskyrka, med korsarmar i norr och söder. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med kor i öster och torn med vapenhus i väster. I söder finns även två gravkor, tillbyggt i vinkeln mellan långhus och korsarm respektive på korets södra sida. Kyrkan är putsad och vitkalkad och vilar på en svart putsad och avsatt sockel. Taket är ett brant sadeltak lagt med tjärat kyrkspån, det östra koret undantaget som är lagt med skivtäckt kopparplåt. Tornet är säreget utformat efter förebild från Erik Dahlbergs torn på Kristine kyrka i Jönköping med fyra s… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALSTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Den korsformade kyrkan har ett plant, panelklätt innertak, väggar med slätpanel och ett rakt avslutat, förhöj korparti i öster. Rundbågade kopplade fönster av trä. Västläktare med orgelfasad i nyklassicistisk stil från 1884. I koret finns en rektangulär altarring och altaruppsats i provinsiell barock från 1700-talets början. Predikstolen på korets norrsida härrör från 1600-talets mitt och kom till Alster från Väse kyrka under 1700-talets början. Den öppna bänkinredningen har mittgång och sidogångar i långhuset, medan korsarmarnas bänkar ansluter mot yttervägg. I den södra korsarmen har bänkarna… Tidsprofil: 1672–1740. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRNEBORGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inetering 2003: Björneborg ligger cirka en mil från Visnums kyrka dit församlingsmedlemmarna hörde. Som på många andra bruk som låg långt bort från moderkyrkan, hölls gudstjänst någon gång om året vid bruket. I slutet av 1800-talet användes en stor lärosal i folkskolan som gudstjänstlokal, men under 1910-talets slut började man på allvar diskutera att uppföra en brukskyrka. En förfrågan om att rita en ny kyrka gick till den i Värmland ofta anlitade arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Ett förslag lades fram, men förslaget kom aldrig längre än till skisstadiet. Den mest drivande kraften för ett kyrkobygge var dispone… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LUNGSUNDS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det korsformade kyrkorummet, har ett förhöjt, tresidigt avslutat korparti i öster och läktare med orgel i väster. I norr och söder finns läktare med läktarunderbyggnader. Väggarna är panelklädda och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Golvet är lagt med lackade brädor och rummet täcks av ett kryssvalv med ljusmålad slätpanel. Öppna bänkar med rektangulära gavlar ansluter ej mot ytterväggar. KYRKORUMMET har ett golv lagt med smala olackerade brädor, på detta ligger en blåmelerad matta av heltäckningstyp. En gråmålad golvsockel. Väggarna är klädda med stående vitlaserad panel och bryts upp… Tidsprofil: 1702–1703. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINEBERGS KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stiglucka
ExteriörbeskrivningTvå stigluckor, samtida med kyrkan. Uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind. Sadeltak med diagonallagt skiffer, skiffernock. Panelade gavelrösten som likt vindskivor och takfot är svarttjärade. Svarta hängrännor i plånyl. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stiglucka
ExteriörbeskrivningTvå stigluckor, samtida med kyrkan. Uppmurade av natursten, putsade och avfärgade rosa lika kyrkan. Avlånga och smala med en rundbågig öppning med smidd grind. Sadeltak med diagonallagt skiffer, skiffernock. Panelade gavelrösten som likt vindskivor och takfot är svarttjärade. Svarta hängrännor i plånyl. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KOPPARBERGS KYRKA
HistorikDelade meningar råder om kyrkans tillkomst. Mest vedertagen är idag uppfattningen att kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka någon gång under 1400-talets senare hälft. Murarna uppfördes i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt, i mitten krönt med en klockförsedd takryttare. Väggarna kompletterades runt om av tolv strävpelare med småtorn. I de ursprungliga fönstren satt troligen masverk av kalksten eller tegel. Över kyrkorummet slogs 16 stjärnvalv. Koret avgränsades med ett skrank och hade sannolikt ett fristående altare med altarskåp. En tunnvälvd sakristia utbyggdes mot norr, med en kryssvälvd läktare/gapskulle i överv… Tidsprofil: 1684–1686. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMSKOGS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING- enskeppig salkyrka med treklöverbladsformat trätak av slätpanel. Entré via vapenhus i västtorn. Det smalare koret i öster är tresidigt avslutat och förhöjt. Vidbygd sakristia norr om koret. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkkvarter öppna mot mittgången. Inbyggd predikstol i långhusets nord-östra gavel. Altartavla bakom 6-kantig altarring. I långhusets sydvästra hörn står en dopfunt med dopbord. I KYRKORUMMETS tak finns 5 stycken tvärgående bjälkar av trä som drar samman konstruktionen. Dessa är försedda med skuren relief på mitten och är målade i ljust grått. En enkel gråmålad taklist me… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄNE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Ingången i väster leder in till en entréhall, det traditionella vapenhuset. I entrén ligger ett golv av rött handslaget murtegel lagt på sidan och väggarna är putsade och vitmålade. Snickerierna såsom dörrar och dörrfoder är ekådrade och innertaket har en flack, tunnvälvd form. Entréhallen är enkelt möblerad med kapphängare, skåp, samt bord och stolar för kyrkkaffe. På ena väggen sitter två kungörelsetavlor med riksvapnet och Gustav den III:s monogram. I öster leder en pardörr med spegelfyllningar in till en vestibul i tornets bottenvåning. Dörren är den första av två pardörrar man passerar innan man träder in i k… Tidsprofil: 1600–1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISNUMS-KILS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett enskeppigt kyrkorum som täcks av ett spegelvalv. Koret är tresidigt avslutat i öster. Läktare i väster med klassicerande orgelfasad. Bänkarna, med dörrar, är uppdelade i fyra kvarter med sidogångar efter ytterväggarna. Altaruppsats och predikstol är exempel på sk provinsiella barockarbeten. Vid en genomgripande restaureringen 1945-47 framtogs 1700-talsmålningar på väggar och valv samt äldre inventarier konserverades. Interiören upplevs homogen och ursprunglig. LÅNGHUSET har ett lackat trägolv med en liten gråmålad träsockel. Väggarna är vitputsade och genombryts av spetsbågiga fönsteröppnin… Tidsprofil: 1945–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYGÅRDSKYRKAN
ExteriörbeskrivningKyrkan består av ett rektangulärt långhus i öst-västlig riktning med en utbyggnad mot norr som rymmer bårhus och ekonomiutrymmen. Kyrkan är placerad i en sluttning mot öster och har en souterrainvåning åt detta håll. Fasaderna består av vitt tegel som är grovt slammat och putsat. Byggnadens hörn är markerade genom att de lämnats oputsade. Det branta sadeltaket täcks av svarta betongpannor och har en kraftigt takfot och vindskivor med brun- , blå- och vitmålad träpanel. Gavelröstena är klädda med brun träpanel. Mot väster finns huvudentrén med ett inskjutande öppet parti liknande en loggia. Mot öster finns ett utskjutande p… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISNUMS KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Polygonalt, Sakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Gravkor - Öster, Vapenhus - Söder, Kor - Öster, Korsarm, Vapenhus - Väster, Vapenhus - Norr, Vapenhus - Söder, Vapenhus - Norr, Kor - Öster, Vapenhus - Väster, Sakristia - Norr Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖLME KYRKA
ByggnadsdelKors - På kula, Sakristia - Norr, Torn - Västtorn, Kor - Rundat, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Indraget, Vapenhus - Väster, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Kor - Rundat, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRNEBORGS KYRKAS KLOCKSTAPEL
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RUDSKOGA KYRKA
TakformHuv, Lanternin, Sadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.