STORA KOPPARBERGS KYRKA

Verifierad identitet

STORA KOPPARBERGS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448357. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1684–1686. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1684–1686.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Falun · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDelade meningar råder om kyrkans tillkomst. Mest vedertagen är idag uppfattningen att kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka någon gång under 1400-talets senare hälft. Murarna uppfördes i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt, i mitten krönt med en klockförsedd takryttare. Väggarna kompletterades runt om av tolv strävpelare med småtorn. I de ursprungliga fönstren satt troligen masverk av kalksten eller tegel. Över kyrkorummet slogs 16 stjärnvalv. Koret avgränsades med ett skrank och hade sannolikt ett fristående altare med altarskåp. En tunnvälvd sakristia utbyggdes mot norr, med en kryssvälvd läktare/gapskulle i övervåningen. Kyrkans storklockor hängde i en klockstapel. Omkring 1500 tillbyggdes ett vapenhus på södra långsidan. Sedan en brand inträffat 1569 blev yttertaket successivt omlagt med kopparplåt. I början av 1600-talet tillkom ett nytt korskrank, varvid man sannolikt utgick från den medeltida föregångaren. Ett nytt altare murades invid dåvarande gavelväggen. I södra sidoskeppet byggdes en två våningars läktare för män. Den första kända orgeln installerades 1611 på gapskullen. Omkring 1618 kom den alltjämt bevarade predikstolen i ek på plats, helt fullbordad 1624. Slutna, dörrförsedda bänkkvarter byggdes 1659. Under denna tid blev fönstren fler oc… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448357. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000448357. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.