SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “hjo kyrka”
HJO KYRKA
ExteriörbeskrivningHJO KYRKA - Den gustavianska kyrkan från 1799 är orienterad mot öster. Långhuset har ett rundat kor i öster som svarar mot ett rundat vapenhus i väster. Placeringen av torn i söder och sakristia i norr längs en mittaxel ger kyrkan drag av en korskyrka. Sakristian är lägre än långhuset och har liksom tornet en kvadratisk plan. FASAD - Sockeln är utkragande, spritputsad och tjärad. Väggarna är slätputsade och försedda med en gräddvit kalkfärg. Torn och långhus har mot söder hörnkedjor av kalkstenskvadrar. Tornet avdelas i höjd med långhusets takfot och nock medelst två kraftiga bjälklag täckta av svart plåt. Det övre är någo… Tidsprofil: 1799. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅDHUSET, HJO
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset ligger i liv med övrig gatubebyggelse mitt emot kyrkan i centrala Hjo. Det är en gråmålad panelbeklädd träbyggnad i två våningar med inredd vind. Fönsterbågarna och den centralt placerade entrédörren är rödmålade och sadeltaket tegeltäckt. Formspråket är klassicerande med omsorgsfullt profilerade listverk och taksprång samt släta speglar under fönstren. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-04-07 Tidsprofil: 1998–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVÄRTANS KAPELL
HistorikInitiativtagare till byggandet av ett kapell i området togs av dåvarande kyrkoherden i Hjo, Erik F. Lidzén. Han lyckades 1930 få till stånd Svärtans Kapellförening som påtog sig ansvaret för genomförandet av planerna. Kapellet påbörjades i en klassicerande stil år 1931 efter ritningar av arkitekt Bernhard Schill, Djursholm. Byggmästare var Linus Karlsson, Svärtan och tomten hade skänkts av Åsens egendom. Altare och predikstol tillverkades av möbelsnickare Nat. Johansson & Co. År 1932 var det intensiva och engagerade arbetet avslutat. Kyrkan fick vid invigningen gåvor i form av ljuskronorna och krucifixet från Oberammergau. Först 1936… Tidsprofil: 1930. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLSTADS DOMKYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Från mitten av 1300-talet har bevarats en urkund, som berättar att det då fanns en kyrka på Tingvallaön, den centrala stadsdelen i det nuvarande Karlstad. Den benämndes Tingvalla kyrka. Om det var samma kyrka, som fanns kvar på Karl IX:s tid, då Tingvalla år 1584 fick stadsrättigheter och erhöll namnet Karlstad, kan inte med säkerhet fastslås. Den då befintliga kyrkan låg nere vid Klarälven, i det kvarter Stadshotellet nu är beläget. Tillsammans med så gott som hela staden brann denna kyrka ned vid en eldsvåda 1616. Vid återuppbyggnad fick den nya kyrkan behålla den tidigare kyrkoplatsen nere vid ä… Tidsprofil: 1915–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJO FOLKHÖGSKOLAS KAPELL
ExteriörbeskrivningHJO FOLKHÖGSKOLAS KAPELL - Kapellet har formen av en oktagon med litet korutsprång i öster. I sydost är en lägre triangulär utbyggnad för orgeln och i sydväst en likadan för sakristia. Alla väggar utom den västra utgör närmast fristående skivor som skjuter upp över takhöjden. I skärningen mellan dessa är fönsterslitsar i hela vägghöjden. Kapellet har en portal i väster. Den trapetsoida förhallen/kyrktorget upptar utrymmet mellan kapellets nordvästra och norra vägg och skolans längor i norr och väster. I sydväst har denna en entré. FASAD - Fasaden är klädd med slammat och vitmålat fasadtegel. Sockeln är gjuten. Över sakrist… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SILLERUDS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: År 1881 gjordes ritningar till en ny kyrka i Sillerud av arkitekten Emil Viktor Langlet. Till byggmästare anlitades L Forsberg, och kyrkan invigdes den 4 november 1888. Langlets uppfattning var att endast i en centralkyrka kunde man till fullo följa en gudstjänst. Silleruds kyrka gavs en åttkantig form med kraftigt centraltorn flankerat av fyra mindre. Exteriört utformades kyrkan i blandstil med framför allt nyromanska detaljer. En kyrkorgel installerades 1901. Den var tillverkad av Thorsell och Ericsson och hade 10 stämmor. Från 1933 finns förslag på elektrisk värmeanläggning till kyrkan, det är o… Tidsprofil: 1952–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ENGELBREKTSKYRKAN
HistorikPå grund av den enorma befolkningsökningen på Östermalm under 1800-talets sista decennier delades år 1906 Hedvig Eleonora församling i tre varvid Oscars och Engelbrekts församlingar tillkom. 1909 stod Engelbrekts församlings första nya kyrka klar, Hjorthagens kyrka. Redan 1904 hade emellertid staden upplåtit mark för församlingens nya huvudkyrka i den s k Lärkstaden, uppe på ett berg där det tidigare stått en kvarn. Kyrkan blev, precis som den nya församlingen, i sann nationalromantisk anda uppkallad efter en av våra stora frihetshjältar, Engelbrekt. I december 1905 utlystes en arkitekttävling för kyrkan med tillhörande församlingshu… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningHjortsberga kyrka är en typisk representant för 1800-talets landsortskyrkor i klassicistisk stil, och präglas av enkelhet och symmetri i utförandet. Den är uppförd av sten och består av ett rektangulärt långhus med avrundade hörn i öster, halvrund sakristia utbyggd åt öster, samt lanterninförsett klocktorn i väster. Kyrkan ligger på en naturlig höjd i landskapet, orienterad med koret åt öster. Tornet är högrest och enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra särskilda dekorationer. Två trappsteg i släthuggen natursten leder upp till kyrkans port på tornets västsida. Här finns även en ramp satt med sjösten och… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTEDS KYRKA (SOFIA MAGDALENA KYRKA)
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i sten och spritputsade i gulrosa nyans med slätputsade vita omfattningar. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingångar på långhusets norra och södra sida, dock ej symmetriskt placerade. Ingång finns också i tornet. Murpartiet kring portalerna är rusticerat. Långhuset har ett brutet, plåtklätt tak som är valmat över koret. Sakristian är placerad på långhusets norra vägg och har egen ingång. På sakristians östra sida finns trappa ner till källare med pannrum. Tornet har rundbågiga ljud- och fönsteröppningar samt ett runt fönster. Tornet kröns av en klockformad huv och åttkantig lanternin med förg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JONSBERGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan vid Jonsbergs säteri lär ha varit ett träkapell av okänd ålder, men var sannolikt uppfört under slutet av 1500-talet. Det ska ha varit beläget på platsen för dagens herrgårdsbebyggelse och revs i samband med att ett nytt träkapell uppfördes 1609. Kapellet uppfördes av timmer på initiativ av ägaren till Jonsbergs säteri och var beläget på samma plats som den nuvarande kyrkan. Först 1692 fick Jonsberg ett eget komministerboställe och diskussionerna påbörjades om att uppföra en ny kyrka. Det dröjde till 1725 innan man började bygga en ny kyrka. Vid de… Tidsprofil: 1879–1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BLOMSKOGS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING- enskeppig salkyrka med treklöverbladsformat trätak av slätpanel. Entré via vapenhus i västtorn. Det smalare koret i öster är tresidigt avslutat och förhöjt. Vidbygd sakristia norr om koret. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkkvarter öppna mot mittgången. Inbyggd predikstol i långhusets nord-östra gavel. Altartavla bakom 6-kantig altarring. I långhusets sydvästra hörn står en dopfunt med dopbord. I KYRKORUMMETS tak finns 5 stycken tvärgående bjälkar av trä som drar samman konstruktionen. Dessa är försedda med skuren relief på mitten och är målade i ljust grått. En enkel gråmålad taklist me… Tidsprofil: 1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTERIANERNAS KAPELL
HistorikHjorters kapell, Hjorterianernas kapell eller Missjonshuset vid Lindarfve är Gotlands äldsta kapell från väckelserörelsen, och Gotlands enda inhemska väckelserörelse. Jöns Hjorter, född 1820 i Näs socken, blev väckt i 30-års ålder. Han blev snart själv predikant, i början reste han runt och predikade, på förfrågan från Burs flyttade han dit (1857), där han fick hjälp att föra upp sitt hem. Mötena hölls på gårdarna runt om och snart uppstod behovet av en lokal, kapellet uppfördes av gemensamma krafter. Den Hjorterska tron rymdes inom kyrkan men var strängare, rörelsen fanns i hu-vudsak i tre socknar Burs, När och Rone. Kapellet uppför… Tidsprofil: 1986–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikStrax nordväst om kyrkan står Djurgårdskyrkans klockstapel. Den invigdes 1950, uppförd enligt arkitekten Ragnar Hjorths ritningar från 1948. Stapeln har en enkel, öppen träkonstruktion som upptill är prydd med en kyrktupp. Hjalmar Gullberg har skrivit den dikt som är ingraverad på kyrkklockan. Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTHAGENS KYRKA
ByggnadsdelAbsid - Öster, Begravningskapell, Vapenhus - Väster, Torn - Norr, Kor - Öster, Torn - Sidoställt, Sakristia - Söder, Kor - Smalare Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hjortsberga kyrka
TakformSadeltak, Sadeltak - Med dubbla fall Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL)
ÄLDRE KYRKA. Västrums första kyrkbyggnad utgjordes av ett litet träkapell vid Björnshuvud. Där fanns även en kyrkogård. Västrum tillhörde vid den här tiden fortfarande Gladhammars socken. Kapellet lades ner i början av 1600-talet i samband med att ett hemman i Västrum uppläts till prästgård för prästen i Gladhammar. 1623 uppförde man där en byggnad som användes som predikobyggnad, men även till sockenstämmor och andra sammankomster. 1693 invigdes en ny kyrka av trä som senare kompletterades med en klockstapel. Efter drygt 100 år var den för liten och den nuvarande kyrkan uppfördes på en plats hundratalet meter söderut. Kvar av den gamla kyrk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fridhems kapell
HistorikÅr 1863 bildades Nordöstra Smålands Missionsförening på initiativ av kyrkoherdarna i Tuna och Hjorted. Till en början hölls mötena växelvis i de båda prästgårdarna men redan senare samma år byggdes missionshuset. Tomten där bönehuset byggdes skänktes av godsägare Thunberg från Hökfors. Platsen kallades Smemåla backe. Byggnadsmaterial skänktes och grovarbetet utfördes utan kostnad av folk från de större gårdarna. Betald arbetskraft anlitades bara för att leda bygget. På sommaren 1863 kunde kapellet tas i bruk och den 10 oktober samma år invigdes det. Namnet Fridhem fanns ännu inte, utan kapellet kallades till en början Tuna bönehus. U… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikEn av församlingsmedlemmarna änkefru Kristina Ström skänkte en grundplåt på 1000 kronor, och kyrkobyggmästaren Anders Pettersson från Värsås utarbetade ritningar och 1885 kunde kyrkan byggas. Den fick namnet Betelkapellet och innehöll en större sal med 300 platser och en mindre sal samt bostad för vaktmästaren. Byggnadskostnaden uppgick till cirka 10.000 kronor. Kyrkan hade ursprungligen ett torn över gatufasaden men detta revs 1904. Med tiden växte församlingen och kraven på utrymmen ökade. 1918 gjordes därför en tillbyggnad. Kyrksalen förlängdes,fondpartiet förnyades och antalet platser ökades till cirka 500. Kyrkans yttre förändra… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AUGERUMS KYRKA
HistorikAugerums medeltida kyrka tros ha uppförts under senare delen av 1300-talet. Avbildningar eller mer noggranna beskrivningar av kyrkan saknas men den har ha bedömts varit en salkyrka med rektangulärt långhus och rakt avslutat kor. Om så var fallet var den Blekinges enda kända medeltida landsortskyrka med salform. På 1630-talet beskrivs byggnaden vara i så dåligt skick att den borde rivas. Gråstensmurarna var då vitputsade och taket spåntäckt. Ett klockhus av trä fanns intill den västra långhusmuren som också fungerade som förhall till kyrkans ingång. Inredningen var både i dåligt skick och bristfällig, bland annat saknades såväl bibel… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODAFORS KYRKA
HistorikUnder 1900-talets första år expanderade Bodafors stationssamhälle kring möbelfabriken. En önskan att få ett eget kapell växte i samma takt. 1918 bildades Sällskapet för Norra Sandsjö kapellbyggnad. Initiativtagare var kontraktsprosten Fingal Bergqvist. Tomtplats och ekonomisk grundplåt donerades av AB Svenska Möbelfabrikerna. Sällskapet hade ursprungligen planer på att kunna inrymma såväl kommunalhus och föreläsningssal i byggnaden. Av detta blev det dock inget. Frågan vilade till 1937 då den åter väcktes av biskopen vid en visitation. Följande år bildades Stiftelsen Bodafors kapell. Det kapell som kom att projekteras inrymde en förs… Tidsprofil: 1971–1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GREVBÄCKS KYRKA
HistorikMed sina branta takfall och enkla gråstensmurar hör Grevbäcks kyrka hemma i gotiken. Byggnadskronologin bestäms av det faktum att det ursprungliga kortakets västra ände är överbyggd av långhustaket. Det gedigna utförandet och patinan talar för att koret uppfördes först och stod i minst hundra år innan det nuvarande långhuset tillkom. Emedan koret torde höra hemma i tidigt 1300-tal så måste det ha byggts intill en föregående stavkyrkas lägre långhus. På nordsidan tycks koret ha haft en sakristia, vilket en igenmurad öppning kantad av storformatstegel visat. Byggnaden uppvisar flera likheter med den gotiska anläggningen i Norra Fågelås… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÄLA KYRKA
InteriörbeskrivningJÄLA KYRKA är en enskeppig salskyrka med ett tresidigt avslutat korparti åt öster och ett torn åt väster med vapenhus i första våningen. LÅNGHUS - Kyrkorummet är långsmalt med putsade och vitmålade, ej kalkade, väggar och ett platt trätak. Taket ansluter till väggen genom ett takparti som har formen av en hålkärlslist. Taket och dess lister, sannolikt från 1924-27, är målade i två olika nyanser av turkos. I taket ovanför mittgången finns tre "rundlar" som markerats med lister. Från mitten av varje rundel hänger en takkrona. Två i mässing och en, över koret, i kristall. Den södra och den norra långhusväggen har vardera tre… Tidsprofil: 1924–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karbennings kyrka
HistorikKarbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned. På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm sannolikt Anders Segerholm för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överintendentämbe… Tidsprofil: 1945–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄRNA GAMMELKYRKA
HistorikDen 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kristina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer. Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en g… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESKILSÄTERS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkans långsmala enskeppiga kyrkorum täcks av ett relativt resligt ljusblått trätunnvalv med tandsnittsmönstrad taklist. Koret med tresidig avslutning är förhöjt ett steg från långhuset. Golvet i koret och mittgång är lagt med kalksten medan bänkkvarteren har golv av trä. Väggarna är putsade och avfärgade vita, fönsterbågarna gråvita. Fönstren sitter oregelbundet placerade. Västläktare som bärs upp av kolonner och med barriär figurativt målad av målarmästare Hans Georg Schüffner. Orgeln är byggd 1820 av orgelbyggeridirektören Johan Eberhardt, Stockholm och en av få av dennes produktion bevarad… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRLÖSA KYRKA
InteriörbeskrivningÄven kyrkorummets interiör speglas av den tidstypiska blandstil där nyklassicismen samsas med i detta fall framförallt nygotiken. Kyrkorummet är uppfört med nyklassicistiska grundformer och dess interiör är enkel, öppet och ljus och har stora symetriskt placerade fönster som släpper in ljus både i långhus och kor. Kyrkorummets slutna, enkelt utförda, bänkinredning bidrar till förankringen i den klassicistiska stilriktningen. Det nyfunna intresset för gotiken visar sig i en rad olika inslag i interiören. Till att börja med är taket uppfört med ett trågvalv. Väggarna bakom nummertavlorna artikuleras av rektangulära, i putsen… Tidsprofil: 1838–1885. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA FÅGELÅS KYRKA
HistorikNågot årtal för uppförandet är ej känt, men "Capellet" omnämns 1644 vilket talar för en datering till detta århundrades förra hälft. Orsaken tycks ha varit det långa avstånd som rådde till kyrkan i Norra Fågelås och Nykyrkan i söder. I vilket fall så framkommer "att Cappellet blifvit byggt och underhållet af Socknen gemensamt, på samma sätt som Kyrkan (Norra Fågelås)." Ett vapenhus restes i väster vid okänt tillfälle. Kyrkorummet fick mycket av sin prägel av släkten Hård på Hjällö och Monäs. 1683 respektive 1685 skänkte Johan Hård och hans maka Karin Stake på Hjällö predikstolen med sitt ljudtak och altaruppsatsen. 1684 lät släktinga… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VENJANS KYRKA
InteriörbeskrivningLånghuset är treskeppigt med klövervalv i det höga mittskeppet, något spetsbågigt i sin mitt-del och med karnisformade sidor. Mittvalvet vilar på dubbla åsar som är förstärkta av tvärgående och utsmyckade hanbjälkar. De lägre sidoskeppen har platta tak som bärs av trästolpar, bärlinor och tvärgående bjälkar. Övre partiet mellan pelarna och ytterväggarna ifylls med kontursågade överstycken utformade som bågar. Övergången mellan långhuset och koret understryks av en bågformad inramning samt av en triumfbåge med triumfkrucifix. Perspektivet förstärks av korets sneda väggar, altaruppsatsens omfattning och över altarbordet av k… Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRATTFORS KYRKA
InteriörbeskrivningSAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning i öster är täckt av ett ljust målat flackt tunnvalvs tak. Koret, som är förhöjt ett steg, innehåller altaruppsats och predikstol, båda i provinsiell barock från 1600-talets slut. Dopfunt i trä från 1953. Väggarna är klädda med stående slät panel, laserade i vitt. En läktare i väster med orgelfasad och -verk från 1921 i jugendstil. Väggfasta bänkar i tre slutna kvarter. Golv i mittgång och kor är lagt med trä, i kvarteren något förhöjda. Församlingshems del i tornets bottenvåning samt del av kyrkorummet med bland annat kök och toalett. KYRKORUMMET… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.