SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
15 träffar
för “halla kyrka”
Halla kyrka
HistorikHalla kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Kyrkans äldsta del är långhuset, vilket byggdes omkring år 1200, medan tornet tillkom något decennium senare. Yngst är koret och sakristian, vilka uppfördes vid mitten av 1300-talet. Av utvändiga förändringar sedan byggnadstiden kan nämnas att yttertakens taktäckningsmaterial ändrades från bräder (falar) till tegel omkring sekelskiftet 1700, och fönstren på långhusets södra sida nyupptogs respektive vidgades 1697 och omkring 1860. De senaste restaureringarna Kyrkans interiör och exteriör restaurerades 1965 efter förslag av länsarkitekt Olle Karth, Visby. Tornets fasader, som urspr… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLA KYRKA
TakformPulpettak, Pulpettak, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKÖNDALS KYRKA
HistorikStora Sköndals kyrka uppfördes under åren 192729 med Svenska Diakonanstalten som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (18911984), prästson från Halland. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt ritat flera kyrkor. Förutom Stora Sköndals kyrka är han upphovsman till bl a den samtida Mälarhöjdens kyrka i Brännkyrka församling, Stockholm och i Malmbergets kyrka från 1945 skapade Ahlberg ett kyrkorum som står mycket nära Stora Sköndals med ett klöverbladsformat innertak. Ahlberg har också ritat en hel del bostadsbebyggelse och sjukhus. Stora Sköndals kyrka byggdes till med församlingslokaler 1993, r… Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
S:T MATTEUS KYRKA
HistorikS:t Matteus kyrka byggdes 190103 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (18641955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedts många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Ad… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALLARÖDS KYRKA
HistorikHallaröds kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka med långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Under 1300-talet tillkom ett kraftigt västtorn och vapenhus vid sydportalen. Utbyggnaderna byggdes i gråsten med sandstenskvadrar runt muröppningarna, medan de ursprungliga byggnadsdelarna var utförda i sandsten. Kyrkorummets valvslagningar med kalkmålningar tillkom sannolik under senmedeltiden. 1536 donerade Olof Rosensparre och hans maka Lisbeth Gyldenstierna på Skarhults slott en predikstol till kyrkan, vilket är ovanligt tidigt för en predikstol med tanke på att reformationen i Danmark genomfördes samma år. 1634 t… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLAVEDS KYRKA
HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid et… Tidsprofil: 1880–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 138, Halla kyrka
FöremålsbeskrivningFragment av runsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 139, Halla kyrka
Ursprunglig platsJa Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 140, Halla kyrka
MaterialbeskrivningKalkputs Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VESSIGE KYRKA
HistorikDen gamla kyrkan byggdes på 1100-talet och revs år 1859. Den var byggd i romansk stil med kraftiga gråstensmurar. Långhuset var rektangelformat och skildes från koret genom en triumfbåge. Kyrkan avslutades i öster med en halvcirkelformad absid. Av byggnadsformen att döma tillhörde Vessige gamla kyrka en av Hallands äldsta kyrkor. Kyrkan hade kvar sin ursprungliga form fram till 1859 då den revs. Även den gamla klockstapeln revs. Grundmurarna till den nya kyrkan lades alldeles utanför den gamla kyrkans murar. Sten från den gamla kyrkan användes i den nya. De flesta kyrkoinventarierna från den gamla kyrkan, bl a predikstolen såldes på… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vrå kyrka
HistorikVrå socken gränsar till Hallands län och har under äldre historia präglats av dess närhet till det danska riket ifråga om gränshandel och transporter. Riksväg 25, mellan Halmstad och Kalmar, delar socknen i två delar. Dagens kyrka som stod klar 1836 uppfördes ungefär på samma plats som den medeltida. Den äldre kyrkan är förhållandevis väl beskriven i en handling från 1750-talet. Ritningar från Överintendentsämbetet inskaffades 1831 men församlingen var inte nöjd med utförandet och istället förordades att kyrkan i Annerstad skulle utgöra förebild. Denna önskan realiserades även om flera avvikelser är tydliga. Byggmästaren var troligtv… Tidsprofil: 1750-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄRÖ KYRKA
InteriörbeskrivningHELHET- Värö kyrka är en av Hallands största kyrkor. Kyrkan har ett brett, långt långhus med tak invändigt täckt av ett flackt tunnvalv. I koret finns en predikstol och en stor klassicistisk altaruppsats. Bakom altaruppsatsen är sakristian, med textilförvaring och toalett inredd. Dagens invändiga färgsättning utgörs av ljusgult färgade väggar och brutet vitt tak. Rödlaserad bänkinredning, ljust hållen marmorering av altaruppsats, predikstol, läktarbarriär, dörrar och orgelfasad målade i grågrönt, guld, brunt och grått. Vapenhuset, beläget i västtornet, avviker i utformning och färgsättning från kyrkan i övrigt. Vapenhuset… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERLIDA KYRKA
HistorikÖVERLIDA KYRKA uppfördes under åren 1961-63 efter ritningar av arkitekterna Nils Halla och Bengt Edman 1959. När kyrkan uppfördes gjordes emellertid en hel del avvikelser från det ursprungliga ritningsförslaget. Kyrkan är byggd av trä i stolpkonstruktion. Till grund för kyrkobygget ligger en donation efter framlidne hemmansägaren Fritz Petersson i Finnabo. Tomten donerades av direktören Fritz Sterner, Överlida. Kyrkobyggnaden innehåller kyrkorum och församlingssal, med vapenhuset som gemensam entré, samt sällskapsrum i bottenvåningen. Fast inredning och klockstapel utfördes efter omarbetat förslag 1963 av annan person än kyrkans arki… Tidsprofil: 1961–1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRIMETONS KYRKA
HistorikSocknen är känd för sina sex långvågsradiomaster. Talrika fornlämningar, bl a två större och några mindre gravfält samt rester av en fornborg vittnar om längden av bygdens historia. Man måste utgå från att Grimetons församling liksom sina grannsocknar ägt en kyrkobyggnad redan på medeltiden. Den första kyrkan lär ha varit en gårdskyrka. Det är också troligt att detta var en stavkyrka. Så som kyrkan i dag ter sig, med undantag av tornet som uppfördes 1919, tillkom den år 1800 med ägaren av Torstorps gård Carl Otto Wolffradt, dåvarande patronus, som byggherre. S.P. Bexell skriver i sin "Hallands historia", Göteborg 1817-1818: "Den äldr… Tidsprofil: 1817–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÅNGHALLA KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.