Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
GRIMETONS KYRKA
HistorikSocknen är känd för sina sex långvågsradiomaster. Talrika fornlämningar, bl a två större och några mindre gravfält samt rester av en fornborg vittnar om längden av bygdens historia. Man måste utgå från att Grimetons församling liksom sina grannsocknar ägt en kyrkobyggnad redan på medeltiden. Den första kyrkan lär ha varit en gårdskyrka. Det är också troligt att detta var en stavkyrka. Så som kyrkan i dag ter sig, med undantag av tornet som uppfördes 1919, tillkom den år 1800 med ägaren av Torstorps gård Carl Otto Wolffradt, dåvarande patronus, som byggherre. S.P. Bexell skriver i sin "Hallands historia", Göteborg 1817-1818: "Den äldr… Tidsprofil: 1817–1818. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 172098.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
GRIMETONS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439674. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1817–1818. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1817–1818.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Varberg · Hallands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikSocknen är känd för sina sex långvågsradiomaster. Talrika fornlämningar, bl a två större och några mindre gravfält samt rester av en fornborg vittnar om längden av bygdens historia. Man måste utgå från att Grimetons församling liksom sina grannsocknar ägt en kyrkobyggnad redan på medeltiden. Den första kyrkan lär ha varit en gårdskyrka. Det är också troligt att detta var en stavkyrka. Så som kyrkan i dag ter sig, med undantag av tornet som uppfördes 1919, tillkom den år 1800 med ägaren av Torstorps gård Carl Otto Wolffradt, dåvarande patronus, som byggherre. S.P. Bexell skriver i sin "Hallands historia", Göteborg 1817-1818: "Den äldre kyrkan, uppbyggd af framledne Canzleren Herman Wolffradt, står ännu till större delen qwar, och utgör nu nedre delen af den nya". Nedre delen av långhuset skulle alltså kunna äga medeltida ursprung. Dock står i skriften "Kyrkorna i Varbergs kommun" att kyrkan är uppförd vid 1600-talets mitt. Vid ombyggnaden år 1800 tillkom korsarmarna och koret. Innan tornet byggdes 1919 hade kyrkan en klockstapel av trä placerad strax öster om koret. Grimetons kyrka har medeltida ursprung med vissa delar bevarade. Kyrkan föregås av en stavkyrka av trä. Nuvarande kyrka antas härröra från 1400-talet och ha förlängts ca 1680. Långhus och kor fick sitt nuvaran… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439674. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439674. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1817–1818
Källans tidsuppgift: 1817–1818.
Hallands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Hallands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 96435 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.