SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
12 träffar
för “hörby kyrka”
HÖRBY KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Vapenhus - Norr, Kor - Öster, Torn - Västtorn, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster, Kor - Polygonalt Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄCKABY KYRKA
HistorikSom härvarande gamla kyrka allt mer förfaller, beslöts att påbörja ny kyrkas byggande fem år härefter står det i ett kyrkostämmoprotokoll från 1892. En ritning utarbetades av arkitekt Carl Möller vid Överintendentsämbetet och godtogs av församlingen. Byggmästarna Joh. Lilienberg, Hörby, och Anders Sjunesson, Tjörnarp, anlitades för byggandet. Kyrkan uppfördes på ny plats 1897-98. Arkitekturen tycks ha influerats av de tunga naturstensbyggnader som väckte uppmärksamhet vid världsutställningen i Chicago 1893. 1913 ommålades kyrkan. Predikstolen fl yttades från sin plats vid triumfbågen till den nuvarande och försågs med en trappa i enl… Tidsprofil: 1897–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SIMRIS KYRKA
HistorikSimris kyrkas äldsta delar byggdes under den romanska stilperioden vilken i Lunds stift omfattar 1000-talet till 1200-talets mitt. Utifrån kyrkans stenskulptur och murverk kan en närmare datering till 1100-talets mitt vara sannolik. Skulpterade stendetaljer i kyrkans sydportal samt en sten med biskopsfigur har jämförts med stenhuggeri som attribuerat till Carl Stenmästers verkstad. Carl Stenmäster tros ha varit verksam vid 1100-talets mitt och har också föreslagits som kyrkornas byggmästare. Till hans verk räknas portaler i Östra Herrestad, Ingelstorp Hedeskoga, Sjörup, Västra Nöbbelöv, Hörby kyrkor i Skåne och Österlars rundkyrka på… Tidsprofil: 1450–1475. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÖRUMS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Södra Rörums medeltida kyrka uppfördes sannolikt på 1100- eller 1200-talet och bestod av långhus, rakavslutat kor i öster samt vapenhus i söder. Nordöst om kyrkan stod en fristående klockstapel av trä med två klockor. Kyrkan som invändigt hade vitkalkade valv och läktare i väst rymde på 1800-talet 325 personer. Församlingen hade vid samma tid omkring 1200 medlemmar, varför det beslutades att en ny kyrka skulle uppföras på samma plats. Informationen om den äldre kyrkan och dess rivning är begränsad, men sannolikt har byggnadsmaterial återanvänts vid bygget av den nuvarande kyrkan, möjligen finns även bevarade medeltida… Tidsprofil: 1986–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYBY KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Lyby kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka vid slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Enligt traditionen ska den ha helgats åt Sankta Anna, varför den än idag även kallas Sankta Annas kyrka. Den ursprungliga planformen bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Kyrkan hade under romansk tid platt innertak av trä, men senare under medeltiden, sannolikt på 1400-talet, valvslogs långhus, kor samt absid och ett vapenhus adderades i söder. Nuvarande altaruppsats och predikstol tillkom 1624 och är sannolikt tillverkade av den tyske bildhuggaren Statius Otto som var aktiv i Skåne vid… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGARÖDS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör Långaröds kyrka består idag av ett långsmalt långhus, lägre och smalare kor med absid i öst, ett ovanligt smalt torn i väst samt en korsarm i söder med dubbel gavelfasad och dubbla takfall. Kyrkan är uppförd i tegel, frånsett tornet som är murat i natursten, och vilar på en framskjutande naturstenssockel avfärgad i kimröksgrått. Yttermurarna i de romanska delarna är utförda i fullmursteknik och mäter endast 600850 mm i tjocklek. Murverket var ursprungligen synligt men har sedan 1400-talet varit putsat och vitkalkat, i dag är samtliga fasader spritputsade utom större delen av långhusets norrfasad som har en tunnare… Tidsprofil: 1400-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA SALLERUPS KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör Östra Sallerups kyrka är belägen på en höjd, där en lång stensatt trappa leder upp till huvudentrén i söder. Den vitputsade kyrkobyggnaden är uppförd i sten och har planform bestående av fullbrett västtorn, långhus, lägre och smalare kor med absid i öst, en korsarm som upptar närmast hela långhusets sydfasad samt ett därtill anslutande vapenhus. På samtliga byggnadsdelar utom tornet löper en profilerad takfotslist av rödmålat tegel. I tornets norrfasad är delar av ett gravmonument över kyrkoherde Jöns Hendriksson inmurat i väggen. I tornfasaderna finns även ett flertal vitmålade ankarjärn, och i korsarmens södra g… Tidsprofil: 1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FULLTOFTA KYRKA
ExteriörbeskrivningExteriör Fulltofta kyrka består av långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, torn i väster samt vapenhus i söder. De vitkalkade ytterväggarna är uppförda i cirka en meter tjocka skalmurar av natursten. Långhus, kor och vapenhus har sadeltak medan kyrktornet har tälttak. Samtliga takfall är täckta med rödmålad enkelfalsad plåt. Långhusets östra hörn pryds med hörnkedjor i oputsad sandsten. Långhusets fönster är segmentbågiga och småspröjsade med blyinfattning i liv med fasaden. I söder finns två fönster, ett på varje sida om vapenhuset, medan norrfasaden bryts upp av fyra jämnt fördelade fönster. Samtliga.… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÄSPINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Genom kyrkans huvudentré i väster nås vapenhuset. Golvet är belagt med kvadratiska röda tegelplattor med halv stens förskjutning. På de vitkalkade väggarna syns här och var underliggande ljusröd puts. Taket utgörs av tornvåningens brädgolv med synliga bjälkar, allt mörkbetsat. Ytterporten utgörs av en pardörr i lackad ek med fyra fyllningar i vardera dörrblad och stora smidesbeslag. Dörren mot långhuset är en stickbågig pardörr med tre fyllningar per dörrblad. Dörröppningen har tidigare varit högre, vilket syns i putsen, men sänktes vid restaureringen 1952. Dörrblad och karm är marmorerade i grågrönt med profiler… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRABY KYRKA
ByggnadsdelTorn - Västtorn, Kor - Smalare, Kor - Öster, Kor - Öster, Torn - Väster, Korsarm, Absid - Öster, Korsarm, Absid - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVENSKÖPS KYRKA
Antal våningarVind - Oinredd, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERSTADS KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak, Kägeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.