SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “gamla gården”
Gamla gården
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: dolomite; marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VON OTTERSKA GÅRDEN
HistorikBostadshuset uppfördes 1777 och ombyggdes på 1880-talet, är timrat och panelat i två våningar på en bottenvåning av sten. Byggnaden är gulmålad med vita lisener under ett brutet, tegeltäckt sadeltak. Bottenvåningen som bl a inrymmer tre källare, varav två välvda, har har den ursprungliga planen i stort bevarad. Mer förändrad är första våningen, som vid moderniseringar på 1930- och 40-talen delades i två lägenheter. Övervägande delen av de gamla snickerierna är bevarade. Av den gamla inredningen kan nämnas två väggfasta speglar och en kakelugn av empiretyp samt flera gustavianska kakelugnar. Gården bär namn efter sin ägare under slute… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDunbergshult 1:3 Dunbergshult Dunbergshult 1:3 i sydöstra Varola är det gamla gårdsläget på Dunbergshult. Gården är känd sedan 1605 och var då ett nybygge på kronans mark. Dunbergshult var länge ett ensamliggande odelat hemman som senare delades i två gårdsenheter, men med bebyggelsen samlad och tätt koncentrerad på den gamla gårdstomten på krönet av ryggen i odlingslandskapet. Gården som hålls samman av de tätt samlade faluröda tegeltäckta husen med typiska gårdsfunktioner präglas främst av äldre byggnader. Dominerande är den gamla manbyggnaden från 1836 som är en knuttimrad parstuga i två våningar. Den är ett av socknens största bo… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LILLA NYBORG
HistorikKöpmangård, uppförd omkring 1865. Huvudbyggnaden en sen 1700-talsbyggnad, inköpt från Småland för att återuppföras här. Det var lantbrukaren Olof Sjögren, ägaren till Nyborgs gård, som startade handelsverksamhet här strax efter det att handelsförordningen (1864) tillät handel även utanför städerna. Gården låg strategiskt strax utanför den gamla stadstullen vid infarten intill staden. Gården består av huvudbyggnad samt inne på gården en magasins- och stallbyggnad och ett vagnslider. Från 1910-talet har huvudbyggnaden nyttjats som sommarbostad av konstnärinnan Vera Nilsson, som lät inreda sin första ateljé i vindsvåningen. Huvudbyggnad… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya mangårdsbyggnaden
HistorikUrsprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. 1904 gifte sig gårdsägaren Anders Larsson med Julia Nilsdotter från LarsErs i Heden, något som blev början till viktiga förändringar på Västergården. Då byggdes den tidigare ladugårdsbyggnaden med brygghus om till bostad. Det nya bostadshuset övertog då funktionen som huvudbyggnad på gården. Den gamla mangårdsbyggnaden (till vänster) var från början huvudbyggnad på gården, medan huset till höger (nya mangårdsbyggnaden) inrymde ladugård och portlider. 1906 byggdes ladugårdsbyggnaden om… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BUSSAGÅRDEN
HistorikSjogerstad 12:1 Bussagården Bussagården är en medeltida stormansgård som på 1600-talet blev säteri. Gården kom att bli en av de största egendomarna i Sjogerstads socken. Bussagården ligger kvar på sin gamla plats i byn och skiljs än idag endast av byvägen från den gamla medeltida kyrkplatsen. Av det sena 1600-talets bykarta framgår att herrgården då hade en ståndsmässig utformning. Gården har en karaktäristisk gruppering och funktionsuppdelning av byggnaderna. Mangården med huvudbyggnad från 1836-1837 och flygel från 1908 inramas av en stor parkliknande trädgård med allékantad tillfartsväg och höga lövträd. Huvudbyggnaden är gårdens… Tidsprofil: 1836–1837. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA HOSPITALET
HistorikGamla hospitalsbyggnaden i Vadstena färdigställdes 1861 på platsen för en äldre anläggning av samma slag. Byggnadens yttre form och huvuddelen av rumsinredningen har bevarats oförändrad till våra dagar. Byggnaden består av fem huvuddelar: fondbyggnaden, två stamflyglar och två sidoflyglar. Fondbyggnaden och stamflyglarna är byggda utan källare och i två våningar. Fondbyggnadens övervåning upptas av en kyrksal, Heliga Trefaldighetskyrkan. Sidoflyglarna är byggda i en våning och är försedda med källare. Till den arkitektoniska helhetsbilden hör också den djupa gården med kalkstensgångar, gräsmattor, rabatter och en damm. Gården avgräns… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA HUSET
Historik"Gamla huset", troligen en 1600-talsbyggnad flyttad hit från Kristianstad kring 1760, då gården ägdes av dåvarande borgmästaren där. Byggnaden är uppförd på en hög källarfot i murad gråsten. Den närmast kvadratiska byggnaden är byggd i korsvirke med tegelutfyllningar, spritputsad och gulfärgad. Tidigare har huset varit slätputsat och avfärgat i vit-grått. Flera 1700-tals detaljer finns i behåll, bl.a. fönstrens näbbeslag och krokar och hakar som visar att huset en gång haft fönsterluckor. Även interiört finns flera ålderdomliga detaljer bevarade, t.ex. dörrar och snickerier. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i B… Tidsprofil: 1996–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gamla läkarsällskapets hus
HistorikF d nr 7 är gamla Läkarsällskapets hus i vilket troligen stomme från före 1698 ingår. En genomgripande ombyggnad gjordes 1878 för Svenska Läkarsällskapet efter förslag av Carl Curman och huvudritning av arkitekten Carl Sandahl. Vid denna ombyggnad tillkom den stora sessionssalen i våning två trappor samt trapphuset i den tidigare gården. Vissa ändringar genomfördes för Svenska Teknologföreningen vilken disponerade huset efter 1906. I byggnadskommittén ingick Isak Gustaf Clason vilken bör ha varit upphovsmannen till den stora salens barockmässiga takvälvning. Under denna tid inreddes även klubbrummet i bottenvåningen med väggbeklädnad… Tidsprofil: 1995–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gamla mangårdsbyggnaden
HistorikVästergården i Asta har ägts av samma släkt åtminstone sedan slutet av 1600-talet. Den förste kände ägaren var bonden Olof Persson. Ursprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. Enligt familjetraditionen skall den gamla mangårdsbyggnaden ha flyttats med från den ursprungliga gårdsplatsen, medan andra uppgifter anger att den byggdes 1845. Bottenvåningen var bebodd ännu på 1950-talet, medan övre våningen enbart verkar ha varit använd till fes. Den står kvar i sitt ursprungliga skick så när som på en kammare där väggarna nu är täckt… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
WRANGELSKA PALATSET (GAMLA KUNGSHUSET)
HistorikTomten donerades 1629 av Kronan till riksrådet Lars Sparre och omfattade då större delen av Birger Jarlstorg. På tomten fanns ett försvarstorn från 1500-talet, det s.k. Vasatornet. Detta fick utgöra hörntorn i det palats som Sparre lät uppföra åt sig och som troligtvis stod färdigt omkring 1640. 1648 köpte drottning Kristina palatset som gåva till riksrådet och krigaren Carl Gustaf Wrangel för hans bedrifter i trettioåriga kriget. Wrangel byggde om den befintliga byggnaden väsentligt. Ett terrassystem mot Riddarfjärden konstruerades, ett nytt torn byggdes som pendang till det gamla och flyglar mot gården lades till. Till en början ut… Tidsprofil: 1803–1805. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGunnesgården ligger i centrala Sätila, omgiven av senare tillkommen bebyggelse. Mellan landsvägen och gården är det ännu öppen mark. Gården utgör en väl sammanhållen enhet. Boningshuset är uppfört 1942 i en för tiden typisk stil med en enkel, funktionalistisk utformning. Byggnaden är i två våningar med ljus locklistpanel och ospröjsade tvåluftsfönster med smäckra bågar och tak av betongtegel. Vid trapporna sitter enkla smidesräcken. Ladugården, uppförd 1885 är byggd i vinkel med skullutskott. Den har faluröd lockpanel på oregelbunden bredd och även plåt på vissa fasader. Taket är av plåt. Invid ladugården ligger det gamla hönshuset f… Tidsprofil: 1942. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikLånggatan 34, Fredsgatan 1, Torggatan 31. Gården, som tidigare har kallats Backen, är idag innerstadens enda fastighet där det gamla bruket att avsätta en del av tomten till trädgård är bevarat. Fastigheten utgör dessutom fortfarande "en hel tomt" från 1760 års stadsplan, och är storleksmässigt oförändrad sedan dess. - 2007 var gården och dess dispossition oförändrad.Långgatan 34. Byggnadsår 1851-52, arkitekt okänd, byggherre Sophie Kvarström.Det reveterade huset vid Långgatan var gårdens huvudbyggnad. Det bevarar alla karakteristiska drag för ett bostadshus i stadens utkant vid 1800- talets mitt - en våning med enkupigt tegeltak, sp… Tidsprofil: 1851–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikUrsprungligen ägdes vallen av gården Mattespellas i Vängsbo, men tomt och byggnader övergick vid 1850-talets laga skifte till Perols i Ovanåkers kyrkby. Vid övertagandet beslöt man att flytta byggnaderna till nuvarande tomt men var den gamla vallen ursprungligen låg i Bergsbo är okänt. Perols hade tidigare fäbod i Homnabo men dit flyttades Vängsboböndernas fäbodar. Det är oklart när fäboddriften med mjölkkor upphörde. På åkrarna hade man länge ett stort potatisland där ett flertal familjer hade odlingen tillsammans. Under 1940-talet anpassades vallstugan till ny funktion som fritidshus. Ungdjur betade vallen men gården upphörde med m… Tidsprofil: 2005–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FAGERBERGSKA GÅRDEN
HistorikBoningshuset uppfördes 1844 och är byggt av timmer i två våningar med fasad av locklistpanel. Enligt traditionen härrör huvudingången från Eksjö gamla kyrka. På tre sidor finns sammanlagt fyra balkonger. Byggnaden har sadeltak och vilar på en sockel av sten. Vid en ombyggnad 1957 förändrades interiören på ett genomgripande sätt. KÄLLOR: Beslut - Angående byggnadsminnesförklaring av ett boningshus på Vaxblekaren 1 i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1994-01-18 . Dnr 221-11026-92 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1993-09-20. Dnr 221-5238-93 Länsstyrel… Tidsprofil: 1994–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lagmansboda
HistorikLagmansboda gård är känd i jordeboken sedan 1547 och bör vara en medeltida gård. Den ligger i sluttningen mellan Gamla och nuvarande Mariestadsvägen, strax SO om naturreservatet Garparör. En del av omgivningarna vid gården är numera planterade med barrskog men överlagrar nära gården ett gammalt odlingslandskap med odlingsrösen, stensträng och stenmurar. En stor fägata mellan vällagda stenmurar utgår från gårdsplanen. Nuvarande Mariestadsväg, väg 26, går nära mangården och har skurit av denna från kontakten med ägorna i öster. Den faluröda manbyggnaden är en stor timrad parstuga uppförd 1790 vilket framgår bl.a. av husets långsträckta… Tidsprofil: 1989–1990. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
montörsgården
HistorikStora Björstorp 1:28 Montörsgården I samband med laga skiftet på 1860-talet flyttades denna gård norrut från de övriga gårdarna i Stora Björstorp och placerades vid den gamla bytån. Det modernt klingande gårdsnamnet Montörsgården härstammar från att en elektriker bodde på gården under 1900-talet. Under 1900-talets senare del förvärvade hembygdsföreningen gården som hembygdsgård. Gårdsmiljön med sitt samlade faluröda byggnadsbestånd ger en mycket god återspegling av 1800-talets senare del och vad gäller ekonomibyggnader även tidigt 1900-tal. Ladugården under tegeltak har fähus i rött tegel, övriga byggnader är av trä med faluröd panel… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
torkilsgården
HistorikHorn 1:31, Torkilsgården Detta är den Torkilsgård som fick ligga kvar i det gamla gårdsläget i samband med att gården vid laga skiftet delades upp på flera enheter. Gården är ett välbevarat exempel på den götiska gårdsformen där fägården ligger framför mangården, avskilda från varandra genom ett staket. Flera av gårdarna söder om bygatan i Horns by är uppbyggda utifrån samma mönster, vilket bidrar till byns karaktärsdrag. Mangården utgörs av manbyggnaden från omkring 1860, senare ombyggd med dubbla frontespiser och glasveranda omkring 1910, och två flyglar. Flygelbyggnaderna är uppförda som magasin och mejeri. Fägårdens ekonomibyggna… Tidsprofil: Cirka 1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vretens egendom
HistorikVreten 1:30, Edåsa socken, Vreten Vretens egendom är en komplex herrgårdsmiljö med en rad intressanta byggnader. Huvudbyggnaden uppfördes ursprungligen 1791, men fick sitt nuvarande utseende efter engelska förebilder främst vid en ombyggnad 1888, men också under 1900-talet. Av gårdens ursprungligen två flyglar, samtida med huvudbyggnaden, återstår endast den norra sedan den södra köksflygeln rivits. I mangårdens trädgård står även den gamla inspektorsbostaden och ett f.d. magasin, båda från 1860-70-talen. Samtida är troligen även flera av gårdens ekonomibyggnader. Två av ekonomibyggnaderna, ett f.d. stall och ett f.d. smör- och ostla… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bagarstuga
ExteriörbeskrivningDen gamla bryggstugan är idag ett modernt bostadshus. Ett äldre foto från tiden omkring 1900 visar gården innan större förändringar genomförts. Bryggstugan har då ett typiskt utförande för tiden omkring 1850-talet med en timrade stomme i en och en halv våning, brutet tak med valmade gavelspetsar, kraftig takfotslist och rödmålad fasad med vita snickerier. Både bottenvåningens fönster och sidoliggarna hade en korspostform som idag går att se på det andra bostadshuset. Idag är det bara taket och timmerstommen som återstår av den gamla byggnaden. Efter att allt rivits ut invändigt 1952, som bakugnen och köket med pärlspontinr… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
björns kvarn
HistorikDenna skvaltkvarn tillhörde tidigare gården Skogen och uppfördes av dåvarande ägaren Sven Larsson omkring 1840 på grunden av gamla Björns kvarn. Den gamla Björns kvarn finns omnämnd i skrift från Ale härads ting den 23 maj 1653, då bönderna i Skepplanda by klagar över att en torpare Björn på Skogen byggt en kvarn på deras allmänningsmark och därigenom både försämrat deras tillgång på vatten till sina kvarnar och deras tillgång på ål. Tidsprofil: Cirka 1840. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningVallstugan byggdes när sambruket med gamla Klo/nu Jonpers upphörde under 1920-talet. Stolpstommen uppfördes av timmer från en 1700-tals gård som revs vid hemgården, årtalet 1750 finns på spishällen. Även fönsterbågarna är återanvända från en byggnad vid hemgården. Fönsteröverstyckena sattes upp i början av 1950-talet då de togs till vara när gården Klockar revs. Omkring 1955 byggdes brokvisten och en ny ytterdörr sattes upp och samtidigt byttes panelen på baksidan. Det gamla dörrparet har nu satts tillbaka. Under teglet finns ett spåntak. Tidsprofil: Cirka 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA BRANDSTATIONEN
HistorikÅr 1760 beslöt stadens magistrat att ett brandhus skulle uppföras. Sitt nuvarande utseende erhöll huset på 1830-talet, då det renoverades med anledning av Karl XIV Johans besök. Skärmgaveln mot torget försågs bl a med hörnpilastrar. Byggnaden är uppförd i korsvirke och trä och har pulpettak mot gården. Fasaden dominerades ursprungligen av stora välvda portöppningar utformade med hänsyn till husets funktion som brandstation. Då brandhuset 1889 inreddes till köttbesiktningsbyrå sattes portarna igen och nya ingångar upptogs. Av den ursprungliga interiören är vinden bevarad. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminn… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA DOMPROSTGÅRDEN
HistorikGamla domprostgården är Växjös äldsta bevarade trähus, uppfört 1750 som boställe för domprosten. Byggnaden övertogs 1870-talet av Växjö stad i samband med att järnvägen drogs omedelbart invid gården. Efter tillbyggnad användes den dels som restaurangjärnväg, dels som bostad för anställda vid järnvägen. Byggnaden återställdes 1942 genom att tillbyggnaderna revs. Idag bevarar den mycket av sin ursprungliga 1700-talskaraktär, med rödfärgad locklistpanel, gavelkrönt mittrisalit i två våningar och tegeltäckt tak. Den är ett bra exempel på bostadsskicket hos kyrkans tjänsteinnehavare under 1700- och 1800-talen. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsmin… Tidsprofil: 1983–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gamla färgeriet (Färgaregården)
HistorikByggnaden är ett magasin av ålderdomlig typ, uppfört av rödfärgat timmer i två våningar med loftgång mot gården. I byggnaden har inrymts ångfärgeri, som var i drift till början av 1950-talet. Färgeriets inventarier finns här delvis bevarade. KÄLLOR: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 1978-06-30. Dnr 11.392-2425-76 Beslut - Angående skyddsområde för byggnadsminnen i den norra stadskärnan i Eksjö, Länsstyrelsen i Jönköpings län,… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RESIDENSET
HistorikGamla Residenset. Efter 1790 års stora brand i staden lät prosten Samuel Fredrik Wibohm uppföra ett trähus i två våningar och samtidigt bl.a. vagnsbod, fähus och bagarstuga. År 1825 inköptes gården av Kronan för att användas som länsresidens. Sitt nuvarande utseende erhöll huset huvudsakligen vid en ombyggnad 1836-38. Bl.a. förlängdes byggnaden med tre fönsteraxlar, mansardtaket byttes mot sadeltak och ytterligare en entré tillkom. Fasaden fick på 1890-talet bl.a. nya fönsteromfattningar i övre våningen. Landshövdingens bostad inrymdes i andra våningen, medan landskansliet disponerade bottenvåningen. Efter en kronoauktion 1886 var fa… Tidsprofil: 1836–1838. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA SLÖJDSKOLAN
HistorikÅr 1875 startade Västerbottens läns hushållningssällskap en slöjdskola i Umeå och 1879 kunde skolan flytta in i eget hus. Byggnaden, en av de få kvarvarande representanterna för 1870-talets bebyggelse i Umeå, är ritad av arkitekten F R Ekberg och uppförd av stående timmer i två våningar. Fasaderna är klädda med liggande panel från 1895 med rikt utformade omfattningar, listverk mm, målad i två olika beige nyanser. Det låga valmade taket är plåtklätt. Trapphuset mot gården tillkom 1904. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikv… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GATHUSET
HistorikTomten är bebyggd med ett bostadshus vid Storgatan, ett åt gården samt en uthuslänga vid Stångågatan. Gatuhuset uppfördes troligen under 1700-talet, men sin nuvarande empirekaraktär fick det vid en ombyggnad i början eller mitten på 1800-talet. Det är en ljusgrön, panelad tvåvåningsbyggnad under tegeltäckt sadeltak, med ett tillbyggt trapphus på gårdssidan. Den gamla enkelstuguplanen är i stort sett bevarad, likaså inredningsdetaljer från 1700-talet såsom den gamla spiseln, bjälklaget och den låga takhöjden i bottenvåningen. Här, liksom i flera omkringliggande hus på Storgatan, har man funnit väggmålningar från 1700-talet. KÄLLA: Byg… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅDSBYGGNAD
HistorikStrax före laga skifte 1866-1870 fick huvudbyggnaden från 1700-talets slut en nytimrad undervåning och den gamla parstugan lyftes upp som övervåning. Den övre delen av den nuvande mangårdsbyggnaden är alltså från den gamla kringbyggda gården. Huset är en timrad parstuga i två plan på naturstensgrund. Taket är belagt med ved. Östra väggen är försedd med stående, bred, omålad lockpanel. Fönstertypen är tvålufts med åtta spröjsade glas i vardera luften i bottenvåningen, sex spröjsade glas i övre våningen. Huvudingångens enkelbladiga dörr består av fyra fyllningar och omfattningen har klassicerande drag med antydda lisener uppbärande en… Tidsprofil: 1866–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
rådene säteri Herrgården
HistorikRådene 17:2 Rådene säteri/Herrgården Herrgården har medeltida anor som stormansgård. Nuvarande gårdsläge med placering närmast söder om kyrkan har gamla rötter i byn, men omvandlades och byggdes ut efter enskiftet 1805. Uppdelningen i en mangård med en parkliknande trädgård och en stor separat placerad fägård är lätt att känna igen från gamla ekonomiska kartan från ca 1880. Huvudbyggnaden från 1700-talet revs 1987. Idag är en i sen tid ombyggd bostadsflygel gårdens manbyggnad. Av de ganska få äldre byggnader som återstår idag är följande främst av intresse: Ett falurött större bostadshus från ca 1800-talets senare del, ev. en f.d. ar… Tidsprofil: Cirka 1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.