SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “glava kyrka”
GLAVA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Grundläggningen för den nya kyrkan påbörjades den 24 oktober 1735 av murarmästare Christian Haller. Per Nilson, Västra Emtervik var snickare. Efter ett år var det huvudsakliga byggnadsarbetet avslutat och invigningen av kyrkan skedde 1738. Det välvda innertaket målades av Hans Georg Schyffner år 1753. Av kontraktet framgår att takmålningarna i Borgviks kyrka, skulle stå som förebild. År 1795 lades skiffertak på kyrkan. I koret, bakom altaret fanns en liten läktare. Den beskrivs 1830 som ett mindre skrank eller läktare bakom altaret som aldrig användes. Citat från 1867: "hela chorväggen betäckande g… Tidsprofil: 1956–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖCKSMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: I Töcksmark fanns en kyrka redan på medeltiden. Hur denna kyrka såg ut är inte helt klarlagt, men troligen var det en träkyrka med i stort sett samma format och läge som den befintliga kyrkan. I 1717 års visitationsprotikoll kan man utläsa att den då befintliga kyrkan var en enkel långhuskyrka med av trä, utvändigt beklädd med spån och tjärstruken. Fyra fönster fanns på var sida, de satt realtivt högt upp och var rundbågade. Tornet var högt och spetsigt med "en järnspiar och krans". En klocka fanns. Invändigt fanns "17 manfolksbänkar och 14 qvinnfolksbänkar". År 1717 uppges också altartavlan vara n… Tidsprofil: 1819–1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOGENS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Bogens träkyrka uppfördes 1849-51 på initiativ av brukspatron John Mithander. Kyrkan timrades upp under åren 1850-51 men invigdes först den 10 juni 1853. Den timrade kyrkan som då uppfördes fick en rektangulär byggnadskropp som i öster avdelats till smalare kor flankerat av två mindre rum, däribland sakristia, och har ett resligt västtorn. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Arkitekt J F Åbom (1817-1900) svarade för ritningarna, som dock på flera punkter förändrades. Exteriören fick en något mer robust karaktär än vad Åbom tänkt sig medan interiören, med ett smalare kor som flankeras av två m… Tidsprofil: 1849–1851. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lackalänga kyrka
ExteriörbeskrivningExteriör Kyrkobyggnaden består idag av ett i väst utvidgat långhus med fyra travéer, kor, absid och ett torn i väster. Kyrkans medeltida murverk är av kvaderhuggen sandsten lagd i jämna skift. Hörnkedjor och omfattningar är murade av bearbetade kvadrar. Långhusets västdel är av gråsten, som fogats samman med kalkbruk, med fönster- och dörromfattningar i tegel. Murarna är förstärkta med dragstag, som syns ovan valven på vinden, och märks genom fasadernas ankarslutar. Långhusets, korets och absidens fasader är ojämnt spritputsade med släta listverk och omfattningar. Putsen är cementhaltig och avfärgad med kalkfärg. Murarna a… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIMHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan i nygotisk stil har en latinsk korsplan. Långhuset har korta korsarmar mot norr och söder, en femkantig absid i öster och ett torn med spira i väster. Vid sidan om tornet finns två trapptorn. Mellan korsarmar och absid finns låga utbyggnader för sakristia och väntrum. Fasaden är av rött tegel och taket belagt med skiffersten. Fasaden är rikt artikulerad och indelad med strävpelare och gesimser. Fönstren är av gjutjärn med masverk av betong. Kyrkans murar är uppförda av rött tegel, ursprungligen i kryssförband, det vill säga vartannat skift med löpstenar och vartannat med koppstenar. På södra och västra fasaden är te… Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.