SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
26 träffar
för “gamla mangårdsbyggnaden”
gamla mangårdsbyggnaden
HistorikVästergården i Asta har ägts av samma släkt åtminstone sedan slutet av 1600-talet. Den förste kände ägaren var bonden Olof Persson. Ursprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. Enligt familjetraditionen skall den gamla mangårdsbyggnaden ha flyttats med från den ursprungliga gårdsplatsen, medan andra uppgifter anger att den byggdes 1845. Bottenvåningen var bebodd ännu på 1950-talet, medan övre våningen enbart verkar ha varit använd till fes. Den står kvar i sitt ursprungliga skick så när som på en kammare där väggarna nu är täckt… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA MANGÅRDSBYGGNADEN
21400000580069http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000580069Bebyggelse - byggnadSVENLJUNGA KLEVEN 1:72 - husnr 2GAMLA MANGÅRDSBYGGNADENLän: Västra Götaland, Kommun: Svenljunga, Landskap: Västergötland, Socken: Mårdaklev , Stift: Göteborgs stift, Församling: Kindaholms församlingNybyggnadsår: 1750 - 179912.983249374254632,57.25431712288596http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000580069http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000580069http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000580069RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA MANGÅRDSBYGGNADEN
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gAMLA MANGÅRDSBYGGNADEN
Antal våningar01, Vind - Inredd Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mangårdsbyggnad
HistorikDen nuvarande mangårdsbyggnaden är ursprungligen uppförd under 1700-talets första hälft. Runt sekelskiftet 1800, då Afvelsgärde ägdes av överstelöjtnant Thornqvist, byggdes fasaderna om och byggnaden fick en ny entré. Det tidigare brutna taket ersattes av ett sadeltak och byggnaden fick två nya rum och fyra kabinett. Under 1900-talets första år genomgick mangårdsbyggnaden ännu en omfattande ombyggnad. Fasaderna omarbetades och hela byggnaden lyftes och entrén försågs med en granittrappa. Av den gamla mangårdsbyggnaden återstår idag delar av den ursprungliga stommen. Tidsprofil: 1700-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
nya mangårdsbyggnaden
HistorikUrsprungligen låg gården inne i bykärnan, men flyttades till sin nuvarande plats i utkanten av byn i samband med att laga skifte genomfördes 1827-1834. 1904 gifte sig gårdsägaren Anders Larsson med Julia Nilsdotter från LarsErs i Heden, något som blev början till viktiga förändringar på Västergården. Då byggdes den tidigare ladugårdsbyggnaden med brygghus om till bostad. Det nya bostadshuset övertog då funktionen som huvudbyggnad på gården. Den gamla mangårdsbyggnaden (till vänster) var från början huvudbyggnad på gården, medan huset till höger (nya mangårdsbyggnaden) inrymde ladugård och portlider. 1906 byggdes ladugårdsbyggnaden om… Tidsprofil: 1827–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Mörby gårds mangårdsbyggnad
ExteriörbeskrivningMörbygård är omgivet av stora ekar och på tomten, kring mangårdsbyggnaden finns stensättningar från järnåldern. Gården har fortfarande en agrar miljö med flera välbevarade äldre ekonomibyggnader och ett fint torp som varit dagsverkstorp. Ekonomibyggnaderna har kompletterats med ett par nya. Mörby gårdsbebyggelse ligger grupperad kring den smala bygatan. Den timrade mangårdsbyggnaden ligger på krönet av en höjd har eventuellt uppförts redan under 1700-talets slut, men förändrats genom olika ombyggnader. Fasaden är numer tilläggsisolerad och klädd med rödfärgad locklistpanel. Fönstren är 4- och 6-delade. Sadeltaket är täckt… Tidsprofil: Järnålder. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅDSBYGGNAD
HistorikStrax före laga skifte 1866-1870 fick huvudbyggnaden från 1700-talets slut en nytimrad undervåning och den gamla parstugan lyftes upp som övervåning. Den övre delen av den nuvande mangårdsbyggnaden är alltså från den gamla kringbyggda gården. Huset är en timrad parstuga i två plan på naturstensgrund. Taket är belagt med ved. Östra väggen är försedd med stående, bred, omålad lockpanel. Fönstertypen är tvålufts med åtta spröjsade glas i vardera luften i bottenvåningen, sex spröjsade glas i övre våningen. Huvudingångens enkelbladiga dörr består av fyra fyllningar och omfattningen har klassicerande drag med antydda lisener uppbärande en… Tidsprofil: 1866–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTLÖSA HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - När Jacob Schmidt flyttade till Fittja tyckte han att den gamla mangårdsbyggnaden var för liten och lät därför uppföra ett corps de logi med två flyglar, en stallbyggnad med innesluten gårdsplan och en kringbyggd ladugård. Tinget, gästgiveriet och posten fick samsas om den östra flygeln. Enligt gamla fotografier tycks ha skett få förändringar med byggnadens exteriör sedan den slutade användas som domstol 1916. Den långsträckta flygeln är uppförd i en och en halv våning med ljusputsade fasade och en flackt valmat sadeltak som täckts med tegel. Under takfoten samt mella… Tidsprofil: 1999–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÅGELSJÖ GAMMELGÅRD
HistorikÅr 1910 valde dåvarande ägarna att flytta ut ur den gamla mangårdsbyggnaden och bygga en ny villa vid andra sidan gårdsplanen. Det gamla huset lämnades kvar med allt lösöre i behåll och donerades till Los kommun efter ägarens död 1943. år 1946 köpte kommunen in resten av fastigheten. Gården fungerar nu som hembygds- och kursgård. Källa: Beslut om byggnadsminne 2004 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningDen gamla mangårdsbyggnaden är troligen byggd under 1700-talet och påbyggd med en övervåning i början av 1800-talet. Årtalet 1812 finns skrivet på brokvisten av Voxnadalsmodell. Till planen är det en parstuga. Den nordvästra salen har målade motiv med städer, fåglar och träd mot en vit bakgrund. Målningarna är daterade 1855 och är idag delvis täckta med skivor. Mellankammaren har använts som snickarbod och ett extra dörrhål har tagits upp. Farstun har en dekorativ interiör med ekimiterande, ådringsmålad väggpanel och ströpplad, granitimiterande bröstpanel. Den sydöstra stugan har varit kök från 1900-talets mitt och väggarn… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÄDESJÖ NYA KYRKA
HistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andr… Tidsprofil: 1741–1753. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikBostadshuset är uppbyggt på 1990-talet på samma plats och med samma utseende som den tidigare mangårdsbyggnaden. Interiört finns gamla mellanväggar och andra byggnadsdelar återvunna. Ladugården är murad i sten 1901. (Uppgifter från fastighetsägaren.) Ing Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningDen gamla mangårdsbyggnaden med sitt brutna valmade tak, kraftiga takfotslist och utbyggnad på baksidan, den s.k. sakristian, är ett typiskt exempel på Voxnadalens byggnadstradition, men i en något mindre skala. Något som under 1800-talets mitt avviker från tidigare traditioner, och snarare ger ett släktskap med officersbostäderna, är frontonerna på långsidorna och de laxade knutarna. Knutarna och det faktum att bjälklagets åsar är utdragna så att ändarna är synliga på väggens utsida gör att man funderar på om byggnaden var tänkt att panelslås. I en av salarna finns ett vackert väggmåleri med utblickar mellan kolonner mot… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningDen gamla mangårdsbyggnaden är en stor parstuga med timrad stomme i två och en halv våning. Takhöjden är ovanligt hög och äldre snickerier som skurgolv, undertak, spegeldörrar, bröstpaneler, taklister, dörr- och fönsterfoder är bevarade. Fodren på bottenvåningen är av 1700-tals modell medan de på övervåningen har en 1800-tals profil. Interiören är bevarad med schablonmålade eller tapetserade väggar. Även den övre våningen är fullt inredd. Årtalet 1848 står skrivet på sidan av en kakelugn. Mellankammaren i bottenvåningen har ett kök som är inrett under 1950-talet. Fönsterbågarna är enkla och tredelade med träspröjs medan si… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikVåningsavskiljande list, tilläggsisolerad, stora taksprång, utsirade takfötter, utbyggd i nordöst. Detta hus uppfördes något av de första åren på 1910-talet. Bostadshuset är högt beläget och mot öster har man utsikt över skogens vidder på motstående bergssida. Huset är ett 1 ½ våningshus och har 5 rum och kök. I väster finns ett från byggnaden utgående trapphus som i entréplanet har en pardörr. 1975 renoverades mangårdsbyggnaden och utbyggnaden mot norr och väster byggdes. Då byttes bland annat fönstren och huset fick ny brädfodring. Tillbyggnaden i norr ersatte en äldre och mindre köksingång. Tillbyggnaden rymmer förutom en veranda… Tidsprofil: 1851–1858. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningMangårdsbyggnaden (hus nr 3) är en långsträckt timmerbyggnad i två våningar. Ett påbyggt trapphus från 1970-talet på östra gaveln förstärker intrycket. Byggnadens breda locklistpanel var troligen vid 1800-talets slut målad med en ljust grön oljefärg. Även granngården Nygårds, Vängsbo 1:5, var målad, men i en rosa kulör. Gården Ersk-Pers, Vängsbo 7:2, var också grönmålad medan kulören på mangårdsbyggnaden hos Iljas, Vängsbo 5:13, är okänd. Mot Mattes gröna fasad stod en brokvist med årtalet 1840. Den har idag en färgsättning med en dämpad, mjuk gråblå ton. Brokvisten målades senast under 1960-talet, då även den gamla väggpa… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MANGÅRDSBYGGNADEN OCH FD LADUGÅRD
HistorikUnder senare hälften av 1800-talet och 1900-talet har en rad förändringar skett på gården, men den ålderdomliga strukturen med den trånga gårdsplanen, kringbyggd på tre sidor har hela tiden bibehållits. Den första större förändringen skedde 1887, då det gamla bostadshuset vid gårdsplanens östra sida ersattes med ett nytt. Det byggdes ihop med ladugården på ett sätt som då var vanligt i stora delar av Hälsingland. Denna ladugård var sedan i bruk fram till 1958. Mellan ladugården och bostadshuset finns en bryggstuga med bakugn. Källa: Byggnadsminnesförklaring av Kristofers, fastigheten Stene 3:19, Järvsö socken, Ljusdals kommun. 2011-0… Tidsprofil: 2011–2101. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningBostadshuset är ett välbevarat tvåvåningshus av timmer, som eventuellt varit den gamla mangårdsbyggnaden. Huset har huggen stengrund. Mot tunet finns en veranda med enkla lövsågerier. Trappan är gjuten. Ytterdörren är original och har skuret mönster samt överljusfönster. Byggnadens fönster är original och har tredelade bågar. Fönsteröverstyckena är profilerade. Takfoten är inbyggd. Invändigt finns välbevarade interiörer. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYA BOSTADSHUSET
HistorikÅr 1910 valde dåvarande ägarna att flytta ut ur den gamla mangårdsbyggnaden och bygga en ny villa vid andra sidan gårdsplanen. Källa: Beslut om byggnadsminne 2004 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSBO BISKOPSGÅRD, MANGÅRDSBYGGNADEN
HistorikHuvudbyggnadens källarvåning är återstoden av det medeltida stenhus som lär ha uppförts under Biskop Brynolf Gerlachssons tid (1478-1505). Huset var ända fram till slutet av sjuttonhundratalet ett stenhus i tre våningar. Våningen ovanpå nuvarande källarvången bestod av två stora rum utan fönster, tredje våningen innehöll en stor sal med tegelskodda väggar. Fönstren utgjordes i huvudsak av skyttegluggar. 1566 och 1611 brändes Brunsbo av danska trupper. Troligen övergav man efter den sista branden stenhuset och uppförde en ny karaktärsbyggnad av trä som flygel. Mot slutet av 1600-talet uppges att stenhuset var i dåligt skick bland anna… Tidsprofil: 1478–1505. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikVid 1800-talets slut etablerades en ny typ av bebyggelse på landsbygden. Där man tidigare byggt ekonomibyggnader med lokal traditionell utformning anlitades nu istället byggmästare och arkitekter för att uppföra stora rationella ekonomibyggnader där funktioner som stall, ladugård, grishus, småfähus, loge och härbre samlades under ett tak. Det här är en utveckling som syns i hela landet, och representeras i Voxnadalen av byggmästarna Jonas Holm och Olof Johansson. Speciellt för Voxnadalen är att man höll kvar traditionen att inrätta en bostadsdel i komplexet, ett bruk som allmänt kritiserades av myndigheter och överhet som ohygieniskt… Tidsprofil: 2006–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Magasin
HistorikHistorik Ursprungligen var Enskede gård uppdelad i tre hemmen, Stora Enskede, Lilla Enskede och Bägersta. På 1700-talet bildades gården genom sammanslagning av de tre hemmanen. År 1781 inköptes gården av assessorn i Bergskollegiet Herman Odelberg. Hans sonson, godsägaren Axel Odelberg d.y. ärvde gården redan vid sin födelse, 1805 och tillträdde densamma innan han ännu blivit myndig. Hans långa ägotid präglades av en livlig byggnadsverksamhet och stora odlingsföretag, som gjorde gården till en av de bäst skötta och mest inkomstbringande i landet. Gården blev en mönstergård. Han införde växelbruk, som innebar att jorden fick vila vissa… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Flygelbyggnad
HistorikPå Petrus Tilleus karta från 1733 hette holmarna i Årstaviken (då Hornsviken) Holmen, Ahlholmen och Bergsholmen. Lars Cronhielm, lagman på Årsta, sålde de tre holmarna Skiäret, Bergholmen och Laholmen till kanslijunkaren Carl Reinhold Berck. Ett slags arrende betalades dock till Årsta ända in på 1800-talet. Då Berck for till Paris för tjänstgöring skrev han över gården på systern Christina Brita Berck, gift med Christer Robsham, kommissarie vid Riksens Ständers Bank. På en karta från slutet av 1740-talet benämns Årsta holmar "Robsams holmar" och det finns en symbol för ett hus. Manbyggnaden uppfördes troligen 1742. Britta Robsahm sål… Tidsprofil: 1925–1929. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
Historikgamla mangårdsbyggnaden Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikGamla mangårdsbyggnaden, mansardtak. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.