EKONOMIBYGGNAD

Verifierad identitet

EKONOMIBYGGNAD är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692536. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2006–2012. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2006–2012.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ovanåker · Gävleborgs län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikVid 1800-talets slut etablerades en ny typ av bebyggelse på landsbygden. Där man tidigare byggt ekonomibyggnader med lokal traditionell utformning anlitades nu istället byggmästare och arkitekter för att uppföra stora rationella ekonomibyggnader där funktioner som stall, ladugård, grishus, småfähus, loge och härbre samlades under ett tak. Det här är en utveckling som syns i hela landet, och representeras i Voxnadalen av byggmästarna Jonas Holm och Olof Johansson. Speciellt för Voxnadalen är att man höll kvar traditionen att inrätta en bostadsdel i komplexet, ett bruk som allmänt kritiserades av myndigheter och överhet som ohygieniskt och omodernt. Byggnaderna representerar därför en motsägelsefull blandning av rationellt genomförda ekonomibyggnader, kombinerade med det gamla hälsingska bruket att bo under samma tak som djuren. Ofta är bostadsdelen inte alls identifierbar i exteriören, endast en liten veranda bryter symmetrin. År 1902 daterade Jonas Holm ritningarna för Skommars nya ladugård och denna byggdes strax därefter. Av 19 byggnader kom 15 att rivas eller flyttas och ersättas av nybygget. De som blev kvar var mangårdsbyggnaden, två härbren samt den stora kornladan. Varken härbrena eller kornladan behövdes egentligen då Holm hade planerat in utrymmen för dessa funk… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000692536. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000692536. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.