SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “fyr”
FYR
HistorikEn fyr på Vinga hade diskuterats redan tidigare. Fyrkonstruktören C. Wallenstrand reste till Göteborg och besiktigade de föreslagna platserna, varefter han uppgjorde ritningar och kostnadsförslag för alla tre fyrplatserna. Ett byggnadskontrakt för dessa upprättades med handlaren O. Hellström i Söderhamn. Hellström dog redan året efter varför ett nytt kontrakt upprättades med byggmästaren Jonas Jonasson. Jonasson kom under 1840-talet att ta hem de flesta fyrbyggnadskontrakten i Sverige och blev med tiden en van fyrbyggare. 1840-1841uppfördes ett litet cylinderformat fyrtorn av gråsten, vitputsat, med en linsapparat av tredje ordningen… Tidsprofil: 1890–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fyr
HistorikSubbes fyr. 1934. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FYR
Historiknull, 1624 lät danskarna anlägga en fyrplats på Nidingen som då tillhörde Danmark. Fyren bestod troligtvis av en träställning med en plattform för en stenkolsgryta. Denna skadades snart av elden och en fyrpanna placerades i stället direkt på marken. 1629 uppfördes två vippfyrar. Dubbelfyrar användes för att sjöfarare inte skulle förväxla fyrplatsen med Anholt. Efter freden i Brömsebro 1645 övertog Sverige ansvaret för fyrverksamheten på ön. På 1670-talet skövlades fyrplatsen av danskarna. Därefter uppsattes två enkla fyrgrytor på enklare stenfundament. Flera gånger under 1700-talet påtalades brister med denna fyranläggning och ritnin… Tidsprofil: 1832–1834. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FYR
HistorikRunt fyrtorn av armerad betong, vitfärgat med ett svart band. Uppfört 1945.1956, varefter de båda äldre fyrtornen togs ur bruk. KÄLLA: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1992-10-15, Beteckning 5292/92, Bagarstuga Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fyr
Antal våningarEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fyr
Antal våningarEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fyr
ExteriörbeskrivningGott skick Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FYR
TakformLanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIBERTAS FYR
HistorikLibertas fyr tändes den 6 juli 1931 sedan Kungl. Lotsstyrelsen den 27 januari samma år givit Stockholms Hamnstyrelse rätt att anordna två 6:e ordningens AGA-fyrar i stadens hamninlopp, kallade Värtagrundet respektive Libertas. Samtidigt drogs en tidigare fyr vid Loudden in. Libertas fyr drivs fortfaraden med acetyléngas i sin ursprungliga utrustning bestående av en klippventil av typ KMD-130 enligt ingenjör Gustav Daléns världsberömda uppfinningar, vilka år 1912 renderade honom Nobelpriset i fysik. Libertas fyr är en av de sista på ursprunglig plats, i kontinuerlig drift arbetande gasfyrarna i världen, och är enligt Sjöfartsverket en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Runnens fyr
HistorikRunnens fyr tronar på klippskäret ca 1000 m ost om Lurö Enskärs fyr. Fyrtornet är av stort kulturhistoriskt värde ett förnämligt prov på tidiga betongtorn i Vänern. Det 9,9 m höga tornet har sitt ursprungliga utseende in- och utvändigt helt i behåll, även i detaljer såsom de gjutjärnsspröjsade småfönstren. Lanterninen härstammar från Trädgårdsholmens fyr som blev nedlagd 1914 ungefär samtidigt som Runnen byggdes. Gasdriften ersattes 1989 med solpanel/batteridrift, varvid all fyrteknik skiftades, inklusive linsen. (Se även Lurö Enskärs fyr). KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. Tidsprofil: Cirka 1000. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Snappuddens Nedre fyr
HistorikSnappuddens fyrar var oljefyrar ända till 1955 då AGA-ljus installerades. År 1993 erhöll båda fyrarna solpanel/batteridrift. Fyrarna är i ens. Snappuddens nedre fyr står ute på Röskär och kallas ofta för Röskärs fyr. Det lilla vita fyrtornet är oförändrat sedan det sattes upp år 1904. Likt den jämnåriga Nolhagens Övre fyr är det ett värdefullt exempel på den här kategorin av mindre järntorn, som nästan enbart finns i Mariestadsområdet. Solventilen som sitter på lanternintaket är ett minne från gasdriftens tid. Snappuddens Övre fyr står bland hällmarkerna på fastlandskusten norr om Snapen. Fyrtornet är ett av tre kulturhistoriskt värd… Tidsprofil: 1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÅSÖRENS FYR
HistorikFyrplatsen anlades år 1881 och utgjordes av ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä, med en linsapparat av fjärde ordningen i en kopparbeklädd lanternin på det skifferbelagda taket, ritat av N. G. von Heidenstam. Då en ny fyr uppfördes 1921 släcktes den gamla fyren på bostadshuset och fyrapparaten togs ner. Byggnaderna (fyrhuset, en källare och ett uthus) ligger på ursprungliga platser och har inte byggts till eller byggts om. Fyrhuset på Gåsören hör till landets bäst bevarade kombinerade fyr- och bostadshus. KÄLLOR: Thunman, Dan. Sveriges fyrplatser - en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under… Tidsprofil: 2001–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hammerö skage f.D. fyr
HistorikVid sydspetsen av Hammarö kom den lilla fyrplatsen Hammarö Skage att anläggas ute på Storholmen år 1872. Fyren har ofta kommit att kallas för Skagens fyr, eftersom Skagen är namnet på trakten in mot ön. Fyr vaktarbostället hade ett ensligt läge ute på udden. Till närmaste bebyggelse vid Takene inne på Hammarö fanns bara gångstig. Fyrplatsens läge mot Värmlandssjön var mycket öppet och utsatt och vid högvatten och storm skummade vattnet upp mot fyren. Fyren hade fotogenbelysning med spegelapparat. I januari 1932 blev fyren nersläckt och har sedan dess fungerat som sjömärke. Intresseföreningen Fyrtornet äger och vårdar fyr vaktarbostäl… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lidköpings fyr och f.d. västra fyr
HistorikEn av Vänerns mer monumentala och stämningsmättade fyrmiljöer är Lidköpings fyrplats präglad av de långa stenpirarna, det välbevarade fyrtornet från 1911, sjö fåglar i mängd och vyerna ut mot Kinneviken och in mot staden. Numera för fyren på östra hamnpiren en lite undanskymd tillvaro bakom Värmeverket, men fyr platsen är en del av hamnmiljön, där tegelröda in dustribyggnader från 1800-talet och 1900-talets början samsas med anläggningar från senare tid. De ståtliga stenpirarna är numera de äldsta bevarade stora stads hamnpirarnavid sjön. Pirarna härstammar från hamnens ombyggnad 1847-53, då fyrplatsen anlades. Fyrvaktaren var bosatt… Tidsprofil: 1847–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGUDDENS FYR
Historik1882 förslog Lotsstyrelsen Kungl. Maj:t att en mindre fyr skulle sättas upp vid Bergudden på Holmön. Två år senare uppsattes där ett mindre vitmålat fyrhus med lykta på väggen. 1886 tillbyggdes fyrhuset. 1894 inkom till Lotsstyrelsen en begäran från befälhavarna på de norrländska ångbåtarna om en starkare fyr på platsen. Lotsstyrelsen tog fram ett förslag som godkändes av Kungl. Maj:t 1895. Fyrplatsen anlades 1895-96. Fyrtornet, som ritades av arktitektbyrån L. Peterson och T. Stenberg, utgjordes av ett ca 18 meter högt trätorn, vid basen fyrkantigt och där ovanför åttkantigt, klätt med träspån som tjärades. Fyrapparaten, som bestod… Tidsprofil: 1895–1896. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURSTENS FYR
HistorikFörslaget till fyr som presenterats och godkänts 1765 utgjordes av en massiv stenpelare, 6,5 meter hög, med en öppen stenkolsgryta på toppen. Altanen nåddes genom en stege av trä. Dessutom ritades ett kombinerat bostadshus och kolförråd av timmer. Åren 1766-1767 anlades fyrplatsen. Under 1780-talet ersattes stegen med en murad trappa med handräcken. Under 1830-talet beordrade Kungl. Maj:t Förvaltningen av sjöärendena att inkomma med förslag till förbättring av fyrar och sjömärken i landet. I de efterföljande planerna ingick bland annat en ny fyr på Djursten. Ett nytt fortorn ritades av J. T. Byström 1837 och uppfördes på entreprenad… Tidsprofil: 1766–1767. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Djurö fyr
HistorikVid klippstupen på Noludden reser sig Djurö fyr över ett mäktigt vattenlandskap. Djurö är en säregen fyrmiljö, präglad av landskapets sällsamma skönhet, men framför allt av läget som en utpost i innanhavet. Knappast på någon annan fyrplats i Vänern har villkoren för liv och arbete varit så extremt underställda årstidernas och sjöns växlingar. Sveriges mest isolerade bebodda fyrplats lär Djurö fyr ha varit. Isoleringen hörde framför allt samman med perioderna av isläggning och islossning som kunde hålla invånarna avskurna från omvärlden i flera månader. Elektrifieringen kom aldrig hit ut och än mindre telefonledningar. Först i sent 19… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
femörehuvuds fyr
HistorikPå Femörehuvud, en halvö strax söder om Oxelösund, byggdes ett kombinerat fyr- och bostadshus. På ena långsidan uppsattes en lykta med siderallampa, som tändes 1867. Huvudbyggnaden ritades av A. T. Gellerstedt och tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. Fyrens huvudsakliga syfte var att tjäna sill ledning för fartug som kom från Arkö och passerade öppningen till Bråviken, men den skulle även utgöra rättelse för fartyg som skulle gå in i Bråviken. 1870 erhöll fyrplatsen mistsignalering med så kallad gonggong. 1881-1895 utökades fyrplatsen med olika byggnader. 1922 ombyggdes fyr- och bostadshuset på längden. Fyrplat… Tidsprofil: 1881–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Limöns fyr
HistorikHandelssociteten i Gävle skrev år 1839 till Förvaltningen av sjöärendena och begärde en fyr vid Bönan på Norrlandet. Eventuellt hölls där en mindre fyrlykta redan tidigare. Samma år byggde Handelssociteten ett kombinerat fyr- och bostadshus av resvirke och liggtimmer. Förvaltningen av sjöärendena gav ekonomiskt stöd och Gävle stad bidrog med timmer från egen skog. Fyren, som tändes 1840, ägdes och underhälls av Handelssociteten. Den tjänade till rättelse för fartyg som nattetid sökte ankarsättning vid Gråberget. År 1842 inköptes en ny fyrlampa från N. Hammar i Köpenhamn. 1873 övertogs fyren av Gävle stad. Sedan fyren dömts ut som oti… Tidsprofil: 1839. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lindö f.d. inre och f.d. yttre fyrar
HistorikI det natursköna vattenlandskapet nära Köpmannebro ligger Lindö, vars f.d. fyrar har en stark sjöfartshistorisk koppling till kanalens mest aktiva tid. Lindö ger ett gott helhetsintryck av ett fyrvaktarboställe från sent 1800-tal, men framför allt fi nns här några av Vänerns välbevarade små fyrkurar från 1800-talet. Fyrmiljön består av två f.d. fyrplatser, varav den första inrättades 1886 för inseglingen till kanalen. Två fyrkurar byggdes, försedda med spegel samt fast vitt sken. Behov fanns även av ett par yttre fyrar, vilka kom att byggas intill de äldre. Yttre fyrarna tändes 15 oktober 1893 och ledde klart till Kräcklingarna. Efte… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skags fyr
HistorikEfter en framställning från riksdagen år 1870 om en ny fyr vid Skag, utanför Örnsköldsvik, tog Förvaltningen av sjöärendena fram ritningar och kostnadsförslag som godkändes 1871. Fyrplatsen anlades samma år på Gråklubben, strax öster om Skags udde. Fyren utgjordes av ett öppet pelartorn av järn, ca 17,5 meter högt, med en spegelapparat bestående av sex paraboliska speglar med rovoljelampor och tillhörande lanternin. Tornet, som målades i rutmönster (rött och vitt), ritades av G. E. Höjer. Fyrapparaten hade tidigare varit uppsatt i Landsorts fyr. Dessutom byggdes ett bostadshus av trä, med stående rödmålad locklistpanel, och ett uthus… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tistlarnas fyr
HistorikTistlarnas fyr utgjordes av ett kombinerat fyr- och maskinhus med linsapparat av andra ordningen och luxlampa då det uppfördes 1905-1906. Byggnaden, som ritades av arkitekterna Vilhelm Lind och Axel Sjöberg, uppfördes av tegel från Skromberga i tre våningar på en grund av sprängd och huggen granit. Fasaderna fick en beklädnad av klinker. I första våningen inrymdes en förstuga samt fotogen- och materialförråd, på andra våningen fanns dum för motor och kompressor till mistsignalapparaten och på tredje våningen låg vaktrummet med en kamin. Under 1940-talet ombyggdes och putsades fyren så att dess ursprungliga formspåk påtagligt förändra… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Trelleborgs hamnfyr
HistorikPå Trelleborgs stads lastbrygga i hamnen fanns i början av 1870-talet två fyrlyktor uppsatta (överensfyrar) för insegling i hamnen. Lyktorna var uppsatta av staden som även ansvarade för underhållet (oklart när de sattes upp). Med anledning av den nya kontinentaltrafiken mellan Trelleborg och Sassnitz lät Lotsverket 1897 uppföra ett åttasidigt järntorn med en linsapparat av fjärde ordningen på östra pirhuvudet. Fyren ritades av J. Höjer. Hamnen kompletterades 1930 med Sveriges första kassunfyr i yttre mynningen av Trelleborgs inseglingsränna. Fem år senare automatiserades fyren inne i hamnen men 1958 drogs fyren in. Idag har fyren en… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VANÄS FYR
HistorikVanäs fyr är belägen på ett grund vid Vanäs uddes östra sida i Vättern. Den är uppförd 1892 av locklistpanelat och vitmålat trä med åttkantig plan samt uppåt avsmalnande. Även lanterninen är åttkantig. KÄLLA: Förslag till skyddsföreskrifter för det statliga byggnadsminnet Vanäs fyr. Riksantikvarieämbetet, 1998-06-26 Tidsprofil: 1998–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTERGARNS GAMLA FYR
HistorikGamla (västra) fyren uppfördes 1817. Den var först en täckt stenkolsfyr och Sveriges första nybyggda fyr enligt Löwenörnska principen. År 1849 höjdes fyren och försågs med rovoljelampa och linsapparat i lanternin. År 1887 installerades i den gamla fyren fotogenlampa, som 1907 ersattes av luxljus. Fram till 1907 visade fyren fast vitt sken. Gamla fyren släcktes år 1919, då den i bruk ännu varande fyren vid östra fyrplatsen stod färdig. Efter släckningen nedtogs gamla fyrens lanternin. I samband med detta överflyttades fyrapparaten från gamla fyren till holmens nya fyr, vid östra fyrplatsen. KÄLLA: Beslut - Fastställande av skyddsbestä… Tidsprofil: 2004–2006. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
böttö fyr
HistorikFör Böttö ritade Wallenstrand ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä med en lanternin på taket, innehållande en siderallampa. Samma ritningsförslag godkändes för Buskär. På Böttö ändrades planerna för stensockeln som där blev mycket högre. Byggnaden timrades först upp på ett snickeri i Göteborg innan den märktes upp, plockades ned och fraktades ut till byggplatsen för uppförande. Fyren tändes år 1841 och underhölls av Göteborgs stad. På Buskär fanns tidigare ett stångmärke. 1886 uppfördes en klockstapel med mistklocka som tidigare stått på Nidingen. Det kombinerade fyr- och bostadshuset tillbyggdes på längden efter ritning upprätt… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fort 2 SÖDRA ÅBERGET, Forthjässa med kanontorn
HistorikFortet anlades söder om staden, på den östra sidan av Luleälven, 1900-1908. Det bestyckades med fyra stycken 12 cm kanoner m/99 i pansartorn m/03B. fyra stycken 8 cm kanoner m/94-04 i pansartorn m/03 B, och fyra stycken 6 cm kanoner m/07 i kaponjärlavett m/07. Kanonrören har nyligen rubbats ur sina lägen. Kärnanläggningen är på den norra och östra sidan omgiven av en sprängd grrav. Övriga sidor skyddas av en skyttegrav. Fortets fortifikatoriska skydd har i sen tid moderniserats. Till fortets yttre försvarsanordningar hör bl.a. även två observationsplatser, fyra infanteriskansar och, norr respektive söder om fortet, strålkastarbanor.… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
måsknuvs fyr
HistorikRitningar till en ny fyr på Måsknuv togs fram av A. T. Gellerstedt och godkändes av Kungl. Maj:t år 1868, varpå ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä på hög stenfot uppfördes. På den ena långsidan uppsattes en lykta med linsapparat av femte ordningen. Bostadshuset tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg. År 1900 uppfördes en klockstapel för mistsignalering med urverk. Klockan var tillverkade för, och har tidigare varit uppsatt på, Paternoster, i Bohuslän. 1937 byggdes ett sju meter högt betongtorn med järnkur och AGA-belysning som ersatte den äldre fyrbyggnaden. För mistsignalklockan anordnades en kolsyredriven… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svangens fyr
HistorikÅr 1889 anlades fyrplatsen bestående av ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä med en linsapparat av fjärde ordningen i ett fyrrum med en lång fönsterrand ut mot havet. Byggnaden målades röd, utom den förhöjda gaveln med fyraltanen som målades vit. Fyr- och bostadshuset innehöll två lägenheter. Byggnaden tillverkades av snickerifabriken Bark & Warburg i Göteborg, enligt ritningar upprättade av L. Fr. Lindberg. Fyren ledde på tre skilda vägar in till Kosterfjorden. Fyren tändes 1 november 1889. 1917 uppfördes en åttakantig fyrkur av betong, varpå den gamla fyren släcktes och fyrplatsen avbemannades. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Timmerkojans fyr
HistorikTimmerkojan är en liten maritim kulturmiljö med fyr och kummel, samt med f.d. fiskarstugor som återspeglar den stora betydelse fiskenäringen haft i Hammarö skärgård. Här, i skärgårdens yttersta utpost mot Värmlandssjön, tändes fyren för första gången den 16 augusti 1940, för att fungera som ledfyr till Söökojans fyr. Vid vattenbrynet står den funktionalistiskt enkla lilla fyrbyggnaden, oförändrad sedan 1940 en vitmålad plåtkur med mast och lykta. Gasen ersattes med solpanel/batteridrift 1993. Inåt holmen står en gammal f.d. fi skarstuga, numera fritidshus. En liknande byggnad står på grannholmen. KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande his… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.