FYR

Verifierad identitet

FYR är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698414. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1832–1834. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1832–1834.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kungsbacka · Hallands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Historiknull, 1624 lät danskarna anlägga en fyrplats på Nidingen som då tillhörde Danmark. Fyren bestod troligtvis av en träställning med en plattform för en stenkolsgryta. Denna skadades snart av elden och en fyrpanna placerades i stället direkt på marken. 1629 uppfördes två vippfyrar. Dubbelfyrar användes för att sjöfarare inte skulle förväxla fyrplatsen med Anholt. Efter freden i Brömsebro 1645 övertog Sverige ansvaret för fyrverksamheten på ön. På 1670-talet skövlades fyrplatsen av danskarna. Därefter uppsattes två enkla fyrgrytor på enklare stenfundament. Flera gånger under 1700-talet påtalades brister med denna fyranläggning och ritningsförslag togs fram utan att någon ny fyr byggdes. I ställt uppfördes en mistklocka i en stapel år 1766, efter ritningar av överintendent Carl Cronstedt. Under 1820-talet återupptogs diskussionerna om nya fyrar och flera ritningsförslag presenterades. 1831 skrevs ett byggnadskontrakt med kofferdiestyrman Hans Lund från Onsala om uppförande av två stentorn för stenkolseldning inom lanternin, ett bostadshus samt en ny klockstapel för mistklockan. I kontraktet ingick att Lund gratis skulle få ta såväl huggen som ohuggen sten från Varbergs fästning. De nya tornen uppfördes av sten, 13 meter höga, i enlighet med Löwenörns princip, åren 1832-34. Fy… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000698414. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000698414. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.