SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
3 träffar
för “falu kristine kyrka”
FALU KRISTINE KYRKA
HistorikByggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt s… Tidsprofil: 1658–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JAKOBS KYRKA (SANKT JACOBS KYRKA)
HistorikGrundläggningen till S:t Jacobs kyrka påbörjades år 1580 men kyrkan invigdes först 1643. De första ritningarna stod Willem Boy för men murmästaren Hans Ferster var den som avslutade arbetena på 163040-talen. Willem Boy (sannolikt född 1520, död 1592) var av nederländsk börd, känd bl a för att ha utfört gravvården för Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Från 1575 kom han att som byggmästare på Stockholms slott leda omdaningen av den gamla medeltidsborgen till en renässansborg. Boy var även involverad i uppförandet av S:ta Clara kyrka och Riddarholmskyrkan i Stockholm. Hans Ferster (död 1653), sannolikt av tysk börd, var också ledande murm… Tidsprofil: Cirka 1430. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KOPPARBERGS KYRKA
HistorikDelade meningar råder om kyrkans tillkomst. Mest vedertagen är idag uppfattningen att kyrkan uppfördes som en treskeppig hallkyrka någon gång under 1400-talets senare hälft. Murarna uppfördes i huvudsak av tegel och yttertaket var spåntäckt, i mitten krönt med en klockförsedd takryttare. Väggarna kompletterades runt om av tolv strävpelare med småtorn. I de ursprungliga fönstren satt troligen masverk av kalksten eller tegel. Över kyrkorummet slogs 16 stjärnvalv. Koret avgränsades med ett skrank och hade sannolikt ett fristående altare med altarskåp. En tunnvälvd sakristia utbyggdes mot norr, med en kryssvälvd läktare/gapskulle i överv… Tidsprofil: 1684–1686. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.