SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “församlingshemmet”
FÖRSAMLINGSHEMMET
HistorikDet nya församlingshemmet uppfördes 1995 efter ritningar efter en arkitekttävling, och har blivit mycket uppmärksammad för sin kvalificerade arkitektoniska gestaltning. Den tilldelades år 2002 Europeiska unionens kulturarvspris, Europa Nostra priset, som exemel på ett föredömligt utformad byggnad i en historisk miljö. KÄLLA: Byggnadsminnesförklaring av Nora Kyrkoherdeboställe, Komministerboställe, Klockaregård och församlingshem, Kv Älsten 1 och Publica Fide 8-9, Nora kommun, Västmanland, 2005-12-12, Dnr: 432-09394-2005. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKEKÄRRS KYRKA
InteriörbeskrivningHuvudentrén leder in i ett kapprum placerat i hörnet mellan två byggnadskroppar uppförda vid olika tider, en ramp överbryggar höjdskillnaderna mellan byggnaderna så att man når så väl kyrkan som församlingshemmet utan vara sig trappsteg eller trösklar. Kyrkan är inte traditionellt orienterad, utan koret ligger mot norr och i söder övergår kyrkorummet i församlingshemmet. Byggnadens utformning följer dock en lång kyrklig tradition med sitt ursprung i medeltid där de liturgiskt olika platserna markeras i byggnaden. Kyrkorummet utgörs av tre sammanlänkade byggnadskroppar; kor, långhus och kyrksal med olika höjder och bredder.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rydebäcks kyrka
Historiknull, Under 1970-talet planerades och ritades kyrka och församlingshem i Rydebäck. 1978 beslutade kyrkofullmäktige att endast bygga församlingshemmet. Detta ritades av arkitekt Tamas Frigyesi och invigdes 1980. En friluftskyrka, med drag av amfiteater, byggdes istället under bar himmel på platsen för den planerade kyrkan. Femton år senare, 1995, byggdes en kyrka, ritad av arkitekt Bertil Mernsten. Kyrkan och församlingshemmet är sammanbyggda. Församlingshemmet byggdes även till med en barnlokal i samband med att kyrkan byggdes. Bertil Mernsten har även ritat flera av småhusområdena i Rydebäck. Kyrkorummet har försetts med ny inrednin… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JENNY KAPELL
HistorikFöreningen Jenny Församlingshem bildades vid ett sammanträde på Jenny gård i september 1930. Lantbrukaren J. H. Eriksson och hans hustru Alida hade skänkt mark för att bygga församlingshemmet på. Jenny syförening ordnade insamlingar och försäljningar för att få ihop pengar till bygget. Under ledning av en byggnadskommitté uppfördes församlingshemmet som stod klart redan i oktober 1933. Biskop Erik Aurelius förrättade invigning den 19 november samma år. Därefter skedde inga stora förändringar med byggnaden förrän 1963 då man genom utgrävning skapade ett stort källarplan under hela byggnaden. Detta gjordes för att tillgodose önskemålet… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Borstahusens kapell
ExteriörbeskrivningBorstahusens kapell består av två byggnadsvolymer, församlingshemmet och kyrksals-byggnaden. De binds samman av en spalt med genomgående entréer mot gatan och trädgården. Spalten är indragen från gatulivet, placerad under det utkragande taket, belagt med svartlackerad plåt. Takets undersida är täckt med träpanel. Dörren mot gatan, huvudentrén, är en panelklädd enkeldörr, som nås genom en klinkertrappa i två steg. Mot trädgården finns ett glasparti i trä med sidoljus på ömse sidor om dörren. Kapellet (byggnaden från 1979) Kapellet är grundlagt på en betongsula med synlig sockel i samma material. Fasaderna är uppförda i ett… Tidsprofil: 1979. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlimgshem
ExteriörbeskrivningDet tillbyggda församlingshemmet har tak av falsad och svartmålad plåt. Fasaderna är klädda med locklistpanel. Sedan kyrkan byggdes till, går entrén via församlingshemmet i väster. Den nya entrén är försedd med en dekorerad förstukvist. Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRLEKENS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan förbinds med församlingshemmet med en glasad gång. FASAD- Rött tegel som är murat i löpförband, med mönstermurning vid takfoten. Vid takfoten är glasbetong inmurad i mönstret. På en del ställen går glasbetongblocken ner två eller tre block. Det röda teglet kommer från Slottsmöllans tegelbruk i Halmstad. PORT- Entré till kyrkan sker via porten i östra fasaden samt genom glasgången från församlingshemmet. Entrén i östra fasaden är klädd med kopparplåt och indragen ca en halv meter i fasaden. Portarna har stora, fyrkantiga trähandtag. På norra fasaden finns en mindre dörr till sakristian. Denna är av ek med ett stort,… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ONSJÖKYRKAN
ExteriörbeskrivningOnsjökyrkan består av ett högre kyrkorum i öster och en lägre del åt väster med församlingshemmets lokaler. Båda långsidorna på församlingshemmet har kraftigt indragna partier under tak med entré åt norr och en uteplats åt söder. Byggnadens hörn är skråställda åt både öster och väster och på dem åt väster finns en dörr mitt på sneddningarna. Kyrkorummets södra del har två våningar och på gaveln är en utvändig utrymningstrappa av metall från en altandörr på övervåningen. Byggnaden är intakt sedan uppförandet. FASAD - Fasaden har till största delen gult fasadtegel men på de indragna partierna är det stående, rödmålad lockpan… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEXTORPSKYRKAN
HistorikLextorpskyrkan med klockstapel invigdes 24 september 1973 och ritades av Karl-Erik Ydeskog. Diskussioner om var nya kyrkor skulle byggas föregick uppförandet. Kronogårdskyrkan fick inte igångsättningstillstånd och Syltekyrkan bedömdes inte som lämplig när tomten i Lextorp väl var utpekad. 1969 togs beslut om att bygga en småkyrka på denna plats. Ydeskog var stadsplanearkitekt och därmed även ansvarig för stadsplanen tillsammans med stadsarkitekt Thorvald Struve och stadsplaneingenjör Tage Bogren. Arkitekten ritade även Vargöns kyrka i Vänersborg några år senare. Där använde han åter kombinationen av tegel på församlingshemsdelen, sol… Tidsprofil: 1998–2001. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESSINGE KYRKA
HistorikStora och Lilla Essingen hörde till Bromma församling fram till 1955 då öarna bildade en egen församling. Sedan 1937 hade Essinge kyrkostiftelse funnits för att stödja den kristna verksamheten. Stockholms stadsfullmäktige upplät den nuvarande kyrkotomten 1941. 1943 arrangerades en arkitekttävling som omfattade kyrko- och församlingsbyggnader. Fyra arkitekter bjöds in. Tävlingsprogrammet angav att bygget skulle inledas med församlingshemmet och att kyrkobyggnaden skulle uppföras i en senare etapp. Programmet föreskrev även att både församlingshem och kyrka skulle byggas i tegel. Cyrillus Johansson, som vann tävlingen, var insatt i upp… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
ExteriörbeskrivningPersonalbostadsbyggnad sammanlänkad med församlingshemmet. Allt från 1950-talet. SOCKEL: Grå spritputs. FASAD: Grått slammat tegel. ENTRÉ/DÖRRAR: Granitsteg. Omfattning av skiffer. Ljusblå paneldörr med en liten ruta upptill. FÖNSTER: Tvåluftsfönster av vitmålat trä, blåmålade bågar i bottenvåningen. Ljusblåmålade fönsterluckor. Enluftsfönster i souterrängvåningen. ÖVRIGT/BYGGNADSDEL: 2 st garage i souterrängvåningen med vipportar av gräddvit panel. Byggnaden har två byggnadskroppar, förskjutna i höjd- och sidled gentemot varandra. Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FIGEHOLMS KYRKA
HistorikFigeholms kyrka uppfördes ursprungligen som gudstjänstlokal åt baptistförsamlingen år 1919. Kyrkan byggdes i granit från Misterhult. Efter en schism inom församlingen köpte Svenska Kyrkan kapellet år 1941. Kyrkorummet bör då ha inretts för den nya församlingens behov men exakt vad som gjordes är inte känt. Man vet dock att man lade igen den dopgrav som fanns i baptisternas kapell. I kyrkans församlingslokal förvaras två fotografier från 1929. Det ena fotografiet visar en grupp församlingsmedlemmar framför kyrkans entré i norr. Exteriören förefaller ha varit avfärgad i en ljus färg. Det andra fotografiet visar kyrkans interiör med kor… Tidsprofil: 1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
ExteriörbeskrivningFÖRSAMLINGSHEM - Det runda församlingshemmet från 2003 ansluter i söder till kyrkans vidbyggda samlingsrum. Byggnaden har en sockel av betong. Fasaden bär sprutputs med gräddvit kalkfärg. Över hela byggnaden sitter fönster med vinkelbrutna krön- och baspartier. Fönsterbågarna har en grov karaktär och är målade i gråblå kulör. Ovanför entrén i nordväst är ett halvrunt, helglasat burspråk, krönt av en altan som upptar byggnadens ena hälft. Den andra uppskjutande hälften bär ett plåttäckt pulpettak med fall åt sydost. Tidsprofil: 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLAVEDS KYRKA
HistorikGislaveds församling, Båraryds socken, ligger i Gislaveds kommun i Jönköpings läns sydvästra del. I väster angränsar socknen till Halland. Vid mitten av 1800-talet inleddes en diskussion kring var man skulle uppföra en ny kyrka. Gislaved som hade kommit att utvecklas till en centralort var föreslagen men även andra möjliga platser presenterades, såsom Ödegärde, Smörhult eller Gislaveds Buskegård. Tanken var då att man skulle gå samman från flera mindre församlingar, främst för att kunna klara de omfattande investeringar som uppbyggnaden av en ny kyrka skulle innebära. Processen pågick under många år och man hann ändra besluten vid et… Tidsprofil: 1880–1882. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HALVORSGÅRDEN
HistorikHalvorsgården invigdes 31 augusti 1974 och ritades av arkitekt Ove Svärd. Altarskåpet fördes över från det gamla församlingshemmet. Ursprungligen fanns en mur runt sydöstra hörnet med en sandlåda innanför vid barntimmarnas lokal, men både mur och sandlåda har avlägsnats vid okänd tidpunkt. Dit ledde en altandörr med stor ruta. Alla utvändiga snickerier var målade i en ljusbrun färg. Längs sydfasadens östra sida, fram till entrén, var ett stort skärmtak på en träställning likt en pergola med cykelställ under. Där blev det emellertid ett "tillhåll" och konstruktionen togs därför bort. Ett förråd byggdes till 1975 mitt på sydfasaden. Do… Tidsprofil: Cirka 1999. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖNÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningHÖNÖ KYRKA är byggd av trä, och består av långhus, smalare rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr, och ett torn av trä i väster. Kyrkan är sammanbyggd med församlingshemmet, som ansluter på tornets sydsida. Den del som direkt ansluter till kyrkan är en mindre samlingssal av samma ålder som kyrkan. Den större delen är dock byggd 1962, och av ungefär samma bredd och längd som själva kyrkan. FASADERNA är klädda med en stående locklistpanel, vitmålad, och med gråmålade knutlådor och lisener mellan fönstren. Under fönstren sitter rektangulära spegelfält. Sockeln är putsad. Fasaderna har tydliga drag av 1920-talsklassicism.… Tidsprofil: 1962. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNGSHAMNS KYRKA
ExteriörbeskrivningKUNGSHAMNS KYRKA är byggd i tegel, och består av långhus, fullbrett kor med femsidig koravslutning i öster, en f d sakristia i norr, och ett torn av tegel i väster. Kyrkan är sedan 1990 sammanbyggt med församlingshemmet genom ett glasat parti, som ansluter till kyrkan och den f d sakristian på norrsidan. FASADERNA består av gulbrunt hårdbränt tegel (förbländertegel). Fasaden är rikt artikulerad i en medeltidsinspirerad stil. Vardera av de fem korväggarna avslutas uppåt med ett eget gavelparti, och runt om hela takfoten löper en mönstermurad taklist, i form av en bågfris, och mellan fönstren finns också smala strävpelare. E… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NIKOLAI FÖRSAMLINGSHEM
HistorikNikolai församlingshem är belägen invid den medeltida Nikolaikyrkan, i Örebros historiska centrum. Församlingshemmet är en av stadens äldsta byggnader. Dess ålder är okänd, med tradtionen säger att den skall vara medeltida. Den är främst känd som skolbyggnad och dess historia är känd från Gustav Vasas tid och framåt. På 1620-talet rustades skolhuset upp på initiativ av Jacob Rudbeckius, bror till biskop Johannes Rudbeckius i Västerås. Bröderna var båda elever i skolan. 1809 togs den ur bruk som skola och kom under en tid att användas som sammanträdeslokal för de fyra stånden för att senare användas som bokmagasin av den kände boktryc… Tidsprofil: 1874–1880. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Petersgårdens kyrka
ExteriörbeskrivningPetersgårdens församlingshem och kyrka består av flera byggnadsvolymer som arrangerats runt den tidigare öppna innergården, vilken byggdes över med tak 1994. Byggnaderna är placerade sydväst om Trollebergsrondellen och döljs från Ringvägen av träd och buskage. Parkeringen nås från Trollebergsvägen och ligger väster om kyrkan. Den som anländer till fots passerar över den nyligen anlagda Petersplatsen som ligger framför församlingshemmets entré. Platsen är stenlagd och omges av rabatter och träd. Entrén är markerad med ett svartmålat skärmtak från 1994, vars form lånats från kyrkans klockstapel i öster. Norrfasaden består av… Tidsprofil: 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REJMYRE KAPELL (REJMYRE KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Kyrkan uppfördes ursprungligen som brukskapell vid Rejmyre glasbruk, avsedd för bruksbefolkningens behov. Glasbruket anlades 1810 och byn expanderade snabbt till ett betydande brukssamhälle. De första åren hölls predikningar i glashyttan någon gång om året. Den dåvarande ägaren kapten Gustaf Erik von Post ansåg dock att ett särskilt kapell borde uppföras. År 1837 erhölls tillstånd från Kungl. Maj:t och ett timrat kapell uppfördes. Rejmyre är även en av få kyrkor som uppfördes av trä vid den här tiden, eftersom en Kunglig förordning från 1776 påbjöd att kyrkobyggnader skul… Tidsprofil: 1882–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT ANDREAS KYRKA
HistorikTankarna bakom S:t Andreas kyrka går tillbaka till 1949, då Slottsstadens församling bildades genom utbrytning ur centrumförsamlingen S:t Petri. Stadsdelen var vid tiden ett blomstrande nybyggnadsområde, som i hög grad lockade unga barnfamiljer till de moderna lamellhusen. Trots att resurserna var begränsade, etablerade församlingen både söndagsskola, ungdomsaktiviteter och studieverksamhet, som snabbt blev populära tack vare ett omfattande ideellt engagemang. Till en början hölls förrättningarna i Tyska kyrkan, som man fick hyra av Tyska församlingen, men snart väcktes drömmen om att ha en egen lokal. Först köptes och inreddes S:t A… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT MARKUS KYRKA
ExteriörbeskrivningSANKT MARKUS KYRKA - Sankt Markus kyrka uppfördes 1975 efter ritningar av Rolf Bergh. Den sedan byggnadstiden oförändrade exteriören speglar 1970-talets modernism. Kyrkan en betongkyrka, oktogonal och långsmal med väst - östlig streckning. Pulpettaket sluttar från öster och väster mot ett plant mittparti. Kyrkan är belägen i riktningen västnordväst-sötsydöst. Sankt Markus kyrka består av en kyrksal med vidbyggda samlingslokaler i norr, söder och väster. Västra delen av kyrkan är inbyggd i den mellersta av församlingshemmets tre hopbyggda huskroppar och östra delen skjuter ut mot öster. FASAD - Stommen är av träpanelsimiter… Tidsprofil: Modernism. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
HistorikSätila gamla folkskola från 1850-talet revs när församlingshemmet byggdes mittemot kyrkan på 1950-talet. I sluttningen ner mot Lygnern söder om kyrkan uppfördes den nya Sätilaskolan 1957. Detta var samma år som den åttaåriga enhetsskolan infördes. Skolan ritades av arkitektfirman Boustedt och Heineman från Kungälv och uppfördes av byggmästare Harry Sjögren. Boustedt och Heineman ritade ett flertal skolbyggnader runt om i Västsverige bland annat i Hyssna. 1981 byggdes en ny mellanstadieskola och en ny byggnad för högstadiet invigdes 1982. Sätilaskolan har byggts om och till fram till så sent som 2015. Tidsprofil: 1850-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STOCKLYCKE KYRKA
HistorikDistriktskyrkan uppfördes 1977 efter ritningar av arkitekt Rolf Bergh med anslutande församlingshem. Sistnämnda utgjordes av en bredare länga längs kyrkans norra sida, vilken fortsatte åt västerut. Vidare fanns en smal länga söder om denna, vilken ej anslöt till kyrkan. Mellan längorna var ett entréparti och mot kyrkans västra sida en slags atriumgård. Kyrkans kor var ej markerat i arkitekturen och låg i söder. Kyrkan hade ingång i norr från församlingshemmet. På initiativ av kyrkoherde Gert Alnegren gjordes 1994 en genomgripande ombyggnad av hela byggnadskomplexet. Kyrkan försågs med ett smalt rakslutet kor i öster och fick därmed e… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
HistorikVärdeenhetligt område S05:01, Eftra kyrkomiljö. Omfattar Eftra 7:21, Eftra 7:10, Eftra 7:26, Eftra 7:20, Eftra 7:27, Eftra 3:77 och Eftra 7:13. Församlingshemmet på bilden ovan avses i beskrivningen till vänster. Värderingen avser hela kyrkomiljön. Ligg Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Församlingshem
ExteriörbeskrivningSANKTA MARIA FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet omger Sankta Maria kyrka i väster, norr och söder. Församlingsdelen skiljer sig från kyrkan genom att den är betydligt lägre. Norr om kyrkorummet finns en samlingssal och ett kök bland annat. Väster om kyrkorummet är en centralt placerad, inbyggd atriumgård, kring vilken övriga lokaler grupperar sig. Vapenhuset sammanlänkas med daghemsdelen genom en korridor väster om gården. Häremellan finns även en innerdörr i kyrkorummets sydvägg. FASAD - Byggnadsstommen är av betong liksom den låga cementsocken. Fasaden består av gult fasadtegel. Väggarna täcks över fönsterpartierna av tr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
InteriörbeskrivningKlockstapel har invändig förbindelse med församlingshemmet via en underjordisk gång. I gången finns utrymmen för vaktmästaren. I klocktornets bottenvåning finns ett kallförråd. Den höga väggen i källarplanet har försetts med anordningar så att den kan fungera som klättervägg. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
PÅLSBODA KYRKA
ExteriörbeskrivningKompletterande exteriörbeskrivning - Pålsboda kyrka har ett rektangulärt långhus med smalare, rakt avslutat kor i öster, en mindre kyrksal i vinkel i söder samt i öster ett vidbyggt församlingshem i souterrängplan. TAK- Långhuset har ett brant sadeltak täckt med lertegel, i väster krönt med ett förgyllt korsförsett klot. Kyrksalen i söder täcks av ett flackt sadeltak, även det täckt med lertegel. Det i öster utskjutande koret har ett pulpettak täckt med lertegel. Det vidbyggda församlingshemmets flacka sadeltak med valmad spets täcks av takpannor i rödbrun kulör. Samtliga hängrännor och stuprör är av vitmålad plåt. FASAD -… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.