ESSINGE KYRKA

Verifierad identitet

ESSINGE KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000290248. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Källmaterialet ger ännu ingen tillräckligt precis historisk datering. Sidan publiceras därför utan påhittad tidsperiod. Skyddsbeslut och registreringsdatum hålls åtskilda från objektets ålder.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikStora och Lilla Essingen hörde till Bromma församling fram till 1955 då öarna bildade en egen församling. Sedan 1937 hade Essinge kyrkostiftelse funnits för att stödja den kristna verksamheten. Stockholms stadsfullmäktige upplät den nuvarande kyrkotomten 1941. 1943 arrangerades en arkitekttävling som omfattade kyrko- och församlingsbyggnader. Fyra arkitekter bjöds in. Tävlingsprogrammet angav att bygget skulle inledas med församlingshemmet och att kyrkobyggnaden skulle uppföras i en senare etapp. Programmet föreskrev även att både församlingshem och kyrka skulle byggas i tegel. Cyrillus Johansson, som vann tävlingen, var insatt i uppgiften genom sitt engagemang i Svenska kyrkans diakonistyrelse för att upprätta typritningar till församlingshem, vilka publicerades i boken Våra församlingshem. En bok till kyrkokförsamlingarnas tjänst (1944). Han var inte nöjd med kyrkans placering vilken inte var så dominerande i stadsrummet som arkitekten hade önskat. Han strävade också efter att bevara den befintliga naturen. Församlingshemmet började byggas 1953, i stort sett efter tävlingsförslagets ritningar, och invigdes året därpå. I den stora samlingssalen, Essingesalen, hölls gudstjänster innan kyrkan stod klar. Kyrkobygget påbörjades 1957. Många ändringar hade då gjorts i de ursp… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000290248. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000290248. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.