SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “elverk”
Elverk
21420000027721http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027721Bebyggelse - byggnadKÖPING GAUTIOD 15 - husnr 1ElverkLän: Västmanland, Kommun: Köping, Landskap: Västmanland, Socken: Köping , Stift: Västerås stift, Församling: Köpingsbygdens församlingNybyggnadsår: 1899 - 189915.995116273080558,59.51126767525783http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000027721http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000027721http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000027721RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
ExteriörbeskrivningKaraktär och bevarandevärda detaljer: -Byggnadens skala och takform -Spritputsade betongelement i kvadratisk form -Fönstersättning, enluftsfönster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
21420000014993http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014993Bebyggelse - byggnadNORBERG NORBERGSBY 57:1 - husnr 1ElverkLän: Västmanland, Kommun: Norberg, Landskap: Västmanland, Socken: Norberg , Stift: Västerås stift, Församling: Norberg-Karbennings församlingNybyggnadsår: 1940 - 195915.926016146925484,60.06693253872283http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000014993http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000014993http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000014993RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
21420000014994http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014994Bebyggelse - byggnadNORBERG NORBERGSBY 54:1 - husnr 1ElverkLän: Västmanland, Kommun: Norberg, Landskap: Västmanland, Socken: Norberg , Stift: Västerås stift, Församling: Norberg-Karbennings församlingNybyggnadsår: 1940 - 195915.92618687934731,60.06675639960003http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000014994http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000014994http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000014994RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
ExteriörbeskrivningKonstnärsateljé/glashytta. Byggnadskropp uppbyggd av två delar där den norra är två våningar och ställd med gaveln vänd mot Storsjön, den lägre delen har långsidan mot vattnet. Gaveln på den lägre delen är slätputsad upptill, med valvbågar som dekoration och försedd med dubbelport i plåt. Byggnadens bottenvåning har stora, rundbågiga fönster, 12 rutor, i brunrött trä. Takfot, våningsband och fönster markerade med ljus puts. Takfönster. Pärlfog eller liknande. Gavelröstet på den högre delen slätputsad. Byggnadens norrgavel har en igensatt port och spår av igensatt fönster, samt ett mycket smalt rundbågigt fönster. Tydligt 1… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
Antal våningarHalvvåning, 02 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
Antal våningarKällare, Souterrängvåning, 03, Takvåning Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverk
TakformTälttak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINBEREDNINGSVERK
HistorikDelar av byggnaden från 1789-talet. Trösklogen tillbyggd 1875. Sågen har huvudsakligen använts för att klyva hässjevirke. För att få en rationell arbetshöjd för sågbänken i relation till trösklogens bjälklag så behövde den gamla skäkten återigen byggas om. Gavelröstena monterades ned och väggarna höjdes med åtta stockvarv som fick kraga ut två meter över skäktbyggnadens norra långsida. På så sätt skapades ett långsmalt utrymme under tak för sågbänken, i nära anslutning till trösklogen där det okluvna virket kunde lagras och dessutom nära axeln till skäktens vattenhjul. Sågklingan drevs med remmar som löpte på remskivor av trä. Denna… Tidsprofil: 2007–2105. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybro Kyrka
HistorikRitningar till både församlingshem och kyrka gjordes av J. Fred. Olson. Olson (1870-1947) tillträdde 1904 som Kalmars första stadsarkitekt. Han var verksam i 33 år, fram till 1937. Han kom under perioden att dominera byggandet i staden. I texten 63 år med två stadsarkitekter i Kalmar av Ulf Liedström berättas att J. Fred Olson signerat ritningarna till omkring 70 % av alla hus som byggdes i Kalmar mellan 1904 och 1937. Bland de offentliga byggnaderna kan nämnas Nisbetska flickskolan, elverket, gamla varmbadhuset, församlingshuset vid Esplana-den och Sankt Olofs kapell i Trekanten. Församlingshemmet började byggas år 1929 och kunde ta… Tidsprofil: 1870–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
HistorikGamla elverket. Maskinhall och ångpannehus uppf 1889-90 m tillbyggnad fr 1896. Ark Sven Gratz. Idag restaurang resp klädbutik. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
HistorikGamla elverket. Byggnad uppf 1940-42 som maskinsal, ställverk, kontor och bostäder. Gårdshus fr samma tid. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELVERK/ÅNGCENTRAL
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Elverket
Antal våningar01, Vind - Inredd, Källare - Delvis Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Industribyggnad
HistorikF d elverk/elcentral? Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BATTERI 1
ExteriörbeskrivningFästningen var byggd med ett komplett försörjningssystem för att i krigstid inrymma 340 man. I fredstid var dock styrkan reducerad till 200 värnpliktiga som gjorde sin utbildning i batteriet. I fredstid bemannades batteriet av befäl och värnpliktiga från kustartilleriregementet KA 5 i Härnösand. Anläggningen ligger nedsprängd fyrtio meter i urberget och består av hundratals meter långa gångar och en totalyta om ca 5000 kvm. Artilleripjäser, radarstationer och luftvärnsposteringar ovan mark nås från bergrummen via trappor, slussar och tunnelsystem. Under byggnationen fanns ytterligare en tunnel som användes för transport av… Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Brämöns fyr
HistorikÅr 1859 uppförs ett cylinderformat fyrtorn av tegel, cirka 15 meter högt, med en linsapparat av andra ordningen och tillhörande lanternin. För fyrpersonalen byggdes ett bostadshus. I oktober 1859 tändes fyren. 1887 ersattes rovoljelampan i fyren av en veklampa för fotogen. Samtidigt byggdes en fotogenbod. 1897 blev Brämön internationell signalstation och telefonväxel installerdes i fyrmästarens expeditionsrum. 1904-05 byggdes ett maskinhus, lurhuset kallat, för en mistlur med motor. 1909 installerades luxljus i fyren. 1920 utbyttes mistluren mot en maskindriven mistsiren för komprimerad luft. 1927 utbyttes mistsirenen mot en tyfon. 1… Tidsprofil: 1904–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
eggegrunds fyr, östra delen
HistorikFyrplatsen som anlades 1838-1839 på västra delen av Eggegrund lades ned 1890 och istället anlades en ny fyrplats på östra delen av skäret, den s.k. Tärnsören. Där uppfördes ett kombinerat fyr- och bostadshus av trä med en linsapparat av fjärde ordningen. Lanterninen flyttades över från gamla tornet. Den gamla mistklockan med stapel flyttades över till nya fyrplatsen. 1902 installerades luxljus samt en persiennapparat. 1904 erhöll fyrplatsen en mistlur som drevs för hand. Mistklockan med stapeln togs ned. 1907 byggdes bostadshuset på med en våning. 1933 byggdes ett nytt, 26 meter högt, betongtorn med två stycken tredje ordningens fyra… Tidsprofil: 1838–1839. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ADELÖVS MARKNADSBODAR
HistorikMarknadsbodarna ligger vid korsningen av vägen Adelöv-Hullaryd och vägen Linderås-Gränna. De första marknadsbodarna i Adelöv uppfördes under perioden 1740-1755. Skifteskartor från 1811 respektive 1853 redovisar flera byggnader/bodar på båda sidor om vägen, dock inte på nuvarande bodars plats. När man under 1900-talet breddat vägen flyttades marknadsbodarna ett par meter norrut. Det är sannolikt att omflyttningar av bodarna skett även tidigare. Den bevarade bodlängan består av två sammanbyggda delar som tillsammans är omkring trettio meter långa. Tidigare fanns en öppning mellan bodarna vilken senare blivit igensatt och inredd till ma… Tidsprofil: 1740–1755. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 185… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALMESÅKRA KYRKA
HistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelf… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Almunge kyrka
HistorikAlmunge kyrka är en salkyrka med sakristia i norr och vapenhus i söder. Långhuset är troligen byggt på 1200-talet och har murar i gråsten. Sakristia och vapenhus har tillfogats senare under medeltiden. Kyrkan välvdes med ribbvalv i tegel under 1400-talets senare del, då även kalkmålningarna på väggar och valv tillkom. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan mellan 1662 och 1672 då den förlängdes åt öster med ett nytt kor och då taket byggdes om till ett valmat, spåntäckt sadeltak. Troligen putsades fasaderna även vid denna ombyggnad. Invändigt överkalkades de medeltida målningarna. Fasaderna är idag spritputsade och avfärgade i ockragult… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Altuna kyrka
InteriörbeskrivningInteriören har även den en tidstypisk nyklassicistisk prägel. Långhuset är en stor, ljus kyrksal täckt av ett putsat tunnvalv ovanpå en putsad taklist. Väggar och valv är vitkalkade. Golven mellan bänkkvarteren är belagda med kalksten medan koret har ett gammalt brädgolv. Den fasta inredningen är samtida med kyrkobyggnaden. Bänkinredningen är uppställd i fyra slutna kvarter. Den är målad i grå nyanser med marmorerade fyllningar i ramverken. Altarväggen i öster är putsad med ritsade kvadermönster. Altaruppsatsen består av ett förgyllt kors med överhängande vit svepduk. Ovan korset finns ett allseende öga i en triangel som o… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMNEHÄRADS KYRKA
HistorikAMNEHÄRAD KYRKA - Kyrkan är medeltida, men fick sin karaktär vid ombyggnader under 1600-1700-talet. Tornet ersatte en fristående klockstapel 1666 och nuvarande kor tillkom 1737. På en avbildning i Peringskiölds Monumenta 1671 har kyrkan rektangulärt långhus - kor, rakt avslutat i öster, vapenhus av sten i söder, och högt spånklätt torn med spira. Långhusmurar, en 1200-talsdopfunt och en klocka med minuskler är medeltida. Från 1600-talet är ett bord i sakristian, två renässansstolar, två apostlabilder (?), altaruppsatsen från 1687, Bengt Snidares predikstol från ca 1650, begravningsvapen över Harald Posse, Ribbingshus, död 1674, och k… Tidsprofil: 1600–1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKERYDS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören präglas främst av de framtagna kalkmålningarna på väggar och i valven. Den medeltida kyrkan valvslogs i början av 1500-talet och från samma tid eller något senare härrör kalkmålningarna. Dessa har tillskrivits Sven målare ifrån Jönköping som verkade i Mäster Amunds skola, generationen efter denne. Målningarna är välbevarade - i korets återges olika figurframställningar av bland annat olika helgon och evangelister. Långhusets målningar berättar längst i väster historien om jungfru Marias föräldrar och i öster återges olika scener ur skapelseberättelsen. Även på väggarna finns måleri men dessa har till största del… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Avasjö kapell
ExteriörbeskrivningKapellet uppfördes åren 19501951 med såväl modernistiska som tillbakablickande drag. Det höga och branta valmade sadeltaket är två gånger högre än vägghöjden och ger den lilla byggnaden en knubbig form, inte helt olik skogssamernas timmerkåtor. Kapellet är byggt i regelverkskonstruktion och klätt med stående vitfärgad locklistpanel, med rätvinkliga tjärfärgade korsvirkesinläggningar. Detta ger associationer mot den skånska bondgården eller kontinentens medeltida hus. Långhuset är rektangulärt, orienterat i väst-östlig riktning och en vinkelbyggnad, inrymmande sakristia/serverings-rum finns i nordost. Kännetecknande för Ers… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BALTAKS KYRKA
HistorikKyrkan uppfördes 1917 efter ritningar av arkitekten Georg A Nilsson. Byggmästare var J A Gustafsson, Tidaholm och målarmästare K J R Johansson, Skövde. En orgel färdigställdes av Åkerman & Lund, Stockholm. 1928 installerades en kamin i anslutning till korporten. 1950-52 genomfördes en renovering under ledning av arkitekt Adolf Niklasson. En donation möjliggjorde utförandet av en glasmosaik i korfönstret. Konstnär var Simon Sörman. På altaret placerades en relief av bildhuggaren Arvid Bryth. Det tyska krucifix av trämassa som satt på takstolens främre hanbjälke flyttades till ovanför sakristidörren. Predikstolen försågs med ljudtak oc… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARKERYDS KYRKA
HistorikDen gamla kyrkan var en medeltida stenkyrka, tillbyggd med korsarm och torn av trä på 1700-talet. 1837 tog biskop Esaias Tegnér initiativ till beslut om nybyggnad emedan kyrkan var såväl otillräcklig för folkmängden som förfallen. Uppförandet skedde 1845- 46. Byggmästare var Jonas Jonsson från Stockholm, bördig från socknen. Hans ritning modifi erades av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Det blev ändock ursprungsritningen som följdes. Den nya predikstolen tillverkades av Spegel-Fabriquer Kleverström i Norrköping. Det enda som överfl yttades från gamla kyrkan var orgelverket, vilket skall ha byggts 1755 av Jonas Wis… Tidsprofil: 1845–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARNARPS KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkan är sannolikt uppförd under 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har dock visat på att en begravningsplats fanns redan innan den romanska stenkyrkan byggdes, eventuellt kring en nu försvunnen stavkyrka. Stenkyrkan hade ursprungligen en romansk planform med smalare kor. Troligen fi ck koret samma bredd som långhuset under senmedeltid och därigenom skapades en salkyrka i tidens anda. En uppgift fi nns om uppförandet av en sakristia 1426, men det är oklart varifrån denna är hämtad. 1655 togs en dörr upp i kyrkans västgavel och försågs med en qvist, samma år inrättades en läktare längs kyrkans norra långsida. Vid d… Tidsprofil: 1926–1927. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.