SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
9 träffar
för “elkyrkan”
Elkyrkan
Antal våningar02 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Föra Kyrka
HistorikSammantaget har den sammanhållna miljön kring kyrkan som uppvisar tidsskikt från medeltiden till idag och som har en lång kontinuitet om sockencentrum, ett stort kulturhistoriskt värde. Föra gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller e… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lyngby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden stod färdig 1882 och ersatte då en liten romansk tegelkyrka som var belägen omkring 25 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Tegelkyrkan uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal och bestod av långhus, kor och absid åt öster. Långhusets fasader var dekorerade med rundbågefriser under takfoten, och hade portaler åt norr och söder. Någon gång under första hälften av 1300-talet försågs absidens hjälmvalv med kalkmålningar. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus uppfördes på långhusets norra sida. Den kraftiga befolkningsökning som skedde under 1700- och 1800-talen medförde att mån… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LAURENTII KYRKA
Kyrkobyggnaden Kyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, som inte helt är klarlagd. Kyrkan är uppförd av tegel, med undantag av stora delar av den västra gaveln som är uppförd av gråsten. Vid olika tillfällen har man vid byggnadsarkeologiska undersökningar påträffat murar under marken vid kyrkans västra sida. Detta har gett upphov till flera olika tolkningar. Huruvida gråstensmuren har ingått i en äldre kyrka, tillhört ett västtorn eller en byggnad tillhörande kungsgården eller haft en helt annan funktion är outrett. Tegelkyrkan började sannolikt att uppföras i slutet av 1200-talet eller omkring år 1300. I en blindering på sakristia… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STUGUNS NYA KYRKA
ExteriörbeskrivningTegelkyrkan i Stugun har endast få motsvarigheter i Norrlands inland där trä ansågs som det självklara byggnadsmaterialet när träindustrin kunde leverera billig lokal råvara. Träbyggnadstraditionerna var dessutom starka och kunnandet stort. Att se ett nygotiskt tegeltempel mot en fond av barrskog är ovanligt då kyrkotypen är så mycket rikare representerad i städer och sydsvenska slättbygder. Ekholms version av den vid tiden sedan länge dominerande nygotiken är lugn och stillsam. För stilen karakteristiska element som rosettfönster, strävpelare och vattenutkastare samt blinderingar anger tveklöst tonen och arkitekturen kan… Tidsprofil: 1994–1995. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRIANGELKYRKAN
ExteriörbeskrivningFrikyrka från 1911 som byggts till vid två tillfällen och består av tre volymer. Den ursprungliga delen som inrymmer kyrksalen ligger i öst-västlig riktning, mot norr finns en vinkelbyggd samlingssal och i väster finns en modernistisk tillbyggnad i två våningar, som inrymmer bostadslägenheter och kontorslokaler. Kyrkans entré ligger mot gatan. Trots tillbyggnaderna bevara kyrkan sin ursprungliga karaktär. Kyrkobyggnaden FASAD- Spritputs med listverk i slätputs. Tandsnitt längs vindskivorna. ENTRÉ/DÖRRAR- Utskjutande portik med spånklädda pelare som bär ett brant sadeltak. Pelarna är idag blåmålade men var ursprungligen grö… Tidsprofil: 1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Betelkyrkan
ExteriörbeskrivningÄldre kyrkobyggnad något indragen från gatan, med avskuret hörn mot sydväst. Grov spritputs med våningsband, knutar och fönsteromfattningar markerade med slät, vit puts. Fönster, bruna med T-post, ok bytta. På norrgavel en mittrisalit med spetsig, korsprydd fronton. Ett mindre, rombiskt vindsfönster. Dubbeldörrar av äldre (original?) modell på vardera sidan risaliten. Klöverbladsformiga putsblinderingar markerar tidigare fönster. Äldre östersundsstaket ("jungfrubröst") kring delar av tomten. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EMANUELKYRKAN
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.