SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
8 träffar
för “ekonomin”
EKONOMIN
Historik1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relaterade byggnader, såsom t.ex. värdshuset (uppfört under 1820-talet). KÄLLA: Länsstyrelsen i Uppland, beslut om utökning av byggnadsminne, 1997-11-28. Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CARL LARSSONGÅRDEN
HistorikLilla Hyttnäs var ursprungligen en timrad envåningsstuga på två rum, kök, vind, förstuga och källarsvale med snedtak vid gaveln. Den ägdes av Karin Bergöös far och beboddes av hans systrar till 1888 då konstnären Carl Larsson (1853-1919) och hans hustru Karin fick gården som gåva av svärfadern. I juli 1889 flyttade familjen in och från 1901 var gården den fasta bostaden. År 1890 och 1899-1900 gjordes om- och tillbyggnader av den lilla stugan på slaggvarpen. Nu lades rum till på höjden och bredden allt eftersom familjen växte och ekonomin förbättrades. Huset slingrar fram i vinklar och vrår enligt engelskt mönster. Bysnickare Arnbom v… Tidsprofil: 1853–1919. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÅVADS KYRKA
Historik1848 restes fråga om nybyggnad, vilken dock föll till förmån en nödtorftig reparation av den trånga kyrkan. 1863 beslöts slutligen om nybygge så fort ekonomin tillät. Efter ritningar av arkitekt Axel Nyström uppfördes en kyrka år 1873. En orgel kom inte på plats förrän 1902. År 1936 togs den gamla kyrkans altaruppsats i barock till heders. Den konserverades och uppsattes jämte ett mindre epitafium. På korväggen målades en drapering i syfte att framhäva förändringen. I korfönstren insattes antikglas. År 1951 företogs en större renovering av arkitekt Axel Forssén. Kaminerna ersattes av elvärme. Under läktaren inrymdes förråd, kapprum o… Tidsprofil: 1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Åskilje kyrka
ExteriörbeskrivningI mitten av 1920-talet planerades det för kapell både i Åskilje och i Umnäs, båda tillhörande den vidsträckta Stensele församling. Arkitekten Anders Roland (18791926) vid Byggnadsstyrelsen (tidigare Överintendentsämbetet) gjorde 1924 ritningar som kom att användas till bägge kapellen. Grunden i Åskilje lades redan 1925, men den knappa ekonomin gjorde att bygget fördröjdes och kunde slutföras först 192728. Byggmästare var Valdemar Strömberg från Blattnicksele. Från början var byggnaden utformad som ett enkelt kapell, med rektangulärt långhus, utanpåliggande lägre och smalare vapenhus i nordväst samt mindre sakristia i öster… Tidsprofil: 1920-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FREDRIKSKYRKAN
HistorikFredrikskyrkan fick sitt namn vid invigningen 1744 efter dåvarande kung Fredrik I. Redan i Dahlbergs stadsplan från 1694 fanns en stenkyrka inritad vid Stortorget, då under namnet Stadskyrkan. Senare kom den även att benämnas både Svenska kyrkan (i förhållande till Tyska kyrkan vid torgets södra sida) samt Storkyrkan, det senare ett namn som kom att leva vidare parallellt med Fredrikskyrkan. Ritningarna upprättades under 1690-talet av Nicodemus Tessin d.y., en av landets genom tiderna mest inflytelserika arkitekter. Tessin ritade även Tyska församlingens Trefaldighetskyrka som började uppföras 1697 och invigdes 1709, medan planerna f… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höja kyrka
HistorikHöja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823, o… Tidsprofil: 1200-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Säby kyrka
HistorikSäby kyrka uppfördes förmodligen på 1200-talet. Eventuellt har kyrkan haft en föregångare i trä byggd på 1000-talet. Träkyrkor byggdes ofta med långhus och kor avsmalnande mot öster. Samma särdrag finner man hos några skånska stenkyrkor och förklaringen kan vara att de byggts på samma plats som träkyrkans väggar. Stenkyrkan bestod av långhus och rakslutet kor. Den hade nord- och sydportal och små högtsittande fönster. Under senmedeltiden slogs ett valv i koret och ett vapenhus byggdes framför sydportalen. På 1500-talet uppfördes ett runt torn framför långhusets västgavel. Säby kyrka drabbades hårt under skånska kriget 1676-1679 och i… Tidsprofil: 1676–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANNASKEDE-MYRESJÖ KYRKA
Historik1872 fattades beslut om sammanbyggnad av Lannaskede och Myresjö socknars bristfälliga medeltidskyrkor. Följande år färdigställdes en ritning av arkitekt Edvard von Rothstein vid Överintendentsämbetet. Kyrkan uppfördes av gråsten 1876 på gränsen mellan de båda socknarna. Kyrkorummet och dess inredning var målat helt i vitt och grått med ett språkband i triumfbågen som enda dekoration. Sakristian var inrymd i absiden och skildes av med en altarskärm. Uppvärmningen skedde genom två järnkaminer. Men frånvaro av såväl innanfönster som trossfyllning i golv och tak gjorde kyrkorummet kallt och dragigt. 1928 väcktes frågan om restaurering. K… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.