SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “dal”
Dal
SGU registrerar platsen som aktivt bergtäkt. Huvudsaklig råvara/mineralisering: primary aggregate; gneiss; granite;. Aktivt industriområde. Uppgiften är registerkontext och innebär inte tillträde. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalby kyrka
HistorikDalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet. Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkade… Tidsprofil: Cirka 1080. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALARÖ KYRKA
HistorikDalarö kyrkas tillkomsttid dateras till åren mellan 1649 och 1652. Fram till 1780-talet behöll kapellet sin form, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr. Kyrkans huvudsakliga utformning är från en genomgripande ombyggnad 178687, då väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristia och trapphus till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv kom till. Senaste stora restaurering var 1936 med Einar Lundberg (18891978) som arkitekt. Dalarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. 1636 avs… Tidsprofil: 1780-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gälareds kraftverk
HistorikGälareds kraftverk uppfördes 1906 av Dalsjöfors Väveri AB. Ytterligare historik under anläggningsnivå., Vid 1800-talets slut låg det en såg intill sjön Såken, och några hundra meter nedströms, i närheten av den nuvarande kraftstationen, en kvarn. Sågen hade anor tillbaka till åtminstone 1700-talets mitt. En såg tillhörig säteriet Gälared finns utmärkt på en karta från 1763. Det ska även i senare tid ha funnits en såg i närområdet vilken fick sin el från kraftverket. Gälareds kraftverk uppfördes 1906 av Dalsjöfors Väveri AB. Syftet var att tillgodose de ökade elbehovet för textiltillverkningen i Dalsjöfors, beläget ca en mil norr om H… Tidsprofil: 1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikKVARTERET MUREN - Kvarteret Muren utgör ett långsmalt område på norra Klinten som sträcker sig längs ringmuren från Rackarplatsen i norr till Dalmanstornet i söder. Mot väster angränsar kvarteret till Norra Murgatan. Kvarteret är beläget på den östligaste delen av norra Klinten, vilken tidigare benämndes Österklint. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomtnummer 145-160. Kvarteret Muren började planläggas och bebyggas under 1750-60-talen, med relativt jämnstora och ofta rektangulära tomter. Den första bebyggelsen utgjordes av enkel trähusbebyggelse. De flesta husen placerades… Tidsprofil: 145–160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALBY KYRKA
HistorikKomplettering vid inveteringr 2004: Den gamla kyrkan i Dalby var i början av 1900-talet i stort behov av omfattande renoveringsarbeten. Arkitekt Bror Almqvist anlitades för att utföra ritningarna till detta. Efter omfattande diskussioner kom man dock fram till att riva den gamla kyrkan och låta arkitekten istället rita en helt ny kyrka. Vilket han också gjorde. I december 1925 antogs Byggmästare C J Eriksson, Arvika som entreprenör. Invigning av den nya kyrkan skedde den 7 oktober 1928. Den nuvarande kyrkan i Dalby är uppförd 1926-28 efter ritningar av arkitekt Bror Almqvist. Invändigt är väggar och tak målat med bibliska motiv av ko… Tidsprofil: 1926–1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalen (Binnebergsmo 5:8 och 5:10)
HistorikI sent 1800-tal räknades Dalen till Timmersdala socken och var en grupp av fem torpställen vilka ingick i ett stort område med torp och backstugor på sockengränsen mellan Berg och Timmersdala som löper i sandstenszonen. Vid en stenmurskantad brukningsväg nära de stora brotten ligger idag två f.d. torpställen kvar, avgränsade av en stenmur. Båda torpens bostadshus är timrade enkelstugor, troligen från mitten av 1800-talet, med faluröd locklistpanel och tegeltak. 5:8 har fortfarande kvar sin torpladugård medan 5:10 har en ålderdomlig källarbod. Den homogena torpmiljön på Dalen inklusive den stora murkantade fägatan är av mycket stort k… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKEDVI KYRKA
HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byg… Tidsprofil: 1920–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖBOD
21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000042406Bebyggelse - byggnadHANINGE DALARÖ 3:2 - husnr 4SJÖBODLän: Stockholm, Kommun: Haninge, Landskap: Södermanland, Socken: Dalarö , Stift: Stockholms stift, Församling: Dalarö-Ornö-Utö församlingNybyggnadsår: 1865 - 186518.407778612144075,59.13085455500785http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/rdf/21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/xml/21420000042406http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/html/21420000042406RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalarnas län
Dalarnas län är ett av Sveriges 21 län och omfattar 15 kommuner. I maj 2026 hade länet 285 986 invånare enligt SCB. Sidan håller länets administrativa identitet skild från landskap och historiska indelningar och binder samman kommuner, platser och berättelser.
Dals-Ed
Dals-Ed är en kommun i Västra Götalands län. I maj 2026 hade kommunen 4 584 invånare enligt SCB. Sidan samlar den aktuella administrativa identiteten, verifierad geografi och källspårade samband till platser, berättelser och regionala portaler.
ARRENDATORSBOSTADEN
HistorikArrendatorsbostaden byggdes på 1930-talet. Fasaden består av liggande faluröd panel. Det brutna taket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BADHUS
HistorikEtt litet gråmålat badhus ligger nere vid sjön. Det uppfördes vid sekelskiftet 1900, av regelvirke och brädor med sadeltak, som idag är täckt med trapetskorrugerad eternit. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖÖSGÅRDEN, MANGÅRDSBYGGNAD
HistorikHuvudbyggnaden är uppförd av timmer i två våningar med tegeltäckt sadeltak. Den östra fasaden mot Kyrkogatan är klädd med slät, ljusgul panel liksom den norra gaveln. I övrigt är byggnadens timmerfasader rödfärgade med vitmålade detaljer. En egendomlig detalj är det stenvalv som bär upp byggnadens nordöstra hörn över den kanal som delvis flyter fram under huset. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1993-03-18, Dnr 221-12436-94. & Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, http://www.w.lst.se Tidsprofil: 1993–2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAGKARLSBOSTAD
HistorikDagkarlsbostaden, som i senare tid använts som kuskbostad och snickarverkstad, med jungfrukammare på vinden, uppfördes år 1854. Den är byggd av timmer i ett plan med vindsvåning. Sadeltaket, som ursprungligen var täckt med pärt har idag tvåkupigt lertegel. Byggnaden innehåller två lägenheter. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKONOMIBYGGNAD
HistorikEkonomibyggnaden är en länga som sannolikt fanns redan år 1800, men som undergått mindre förändringar. Inuti, som en del av byggnaden står två timmerhus, vilka bör vara äldre än längan i sin helhet. Dessa är i sin tur uppförda av återanvänt timmer. Byggnaden är uppförd av timmer och bräder, allt rödfärgat. Sadeltaket har på senare tid belagts med rött tegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLOTTSUNDS FYR
HistorikFör att underlätta sjöfarten till Uppsala lät stadens hamnstyrelse uppföra Flottsunds fyr 1929. Fyren levererades av Svenska AB Gasaccumulator i Stockholm, Lidingö (AGA) och kostade 2 905 kr. Fyren, som fortfarande är i originalskick, utgörs av en sex meter hög, öppen järnkonstruktion. I dess nedre del finns ett skåp som innehåller gastuberna. Gasen leds upp till fyrapparaten av märket AGA-Dalén som består av en rödmålad lykta med tryckregulator och klippapparat. Gustaf Dalén uppfann klippapparaten 1904. Klippapparaten, som är placerad ovanpå tryckregulatorn, åstadkommer automatiskt kortvariga avbrott i gastillförseln till brännaren,… Tidsprofil: 1995–1996. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikUngdomsgården uppfördes 1964-65 som en ersättning för Dalsjöfors Missionshus, som efter 40 år inte längre motsvarade församlingens behov. Tomten skänktes av Almedahlsfabriken. Arkitekt Janne Feldt, Karlstad gjorde ritningarna. Planer fanns att senare uppföra både en kyrka och en vaktmästarbostad på tomten. Detta är dock inte aktuellt längre. Kostnaden uppgick till 235.000 kronor inklusive inredning. Bidrag erhölls från allmänna arvsfonden på 35.000 kronor. Genom samgående 1978 mellan Dalsjöfors, Målsryds och Gånghesters missionsförsamlingar bildades Toarps Missionsförsamling, som nu är ägare till ungdomsgården. Källor: Frikyrklig ver… Tidsprofil: 1964–1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FÖRRÅD
HistorikFörrådsbyggnaden är uppförd efter 1893. Fasaderna består av faluröd locklistpanel. Sadeltaket är täckt med trapetskorrugerad ofärgad plåt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kruthus
HistorikUnder mitten av 1700-talet hade man i Dalkarlsberg gått över till att spränga med krut vid malmbrytnigen. En av de få byggnader som finns kvar på platsen från gruvbrytnigens tid är Kruthuset som uppfördes år 1814. Det byggdes som krutförråd för hela Nora bergslag och även angränsande bergslager. Byggmästare var Eric Dahlqvist från Dalkarlsberg. Byggnaden har en kvadratisk plan och är byggd med 1,25 meter tjocka stenväggar och ett idag stickspåntklätt pyramidtak. Dess konstruktion bygger på att de tjocka väggarna skall stå emot en explotion, medan kraften istället skulle lyfta av taket. År 1865 började nitroglycerin användas som sprän… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLARE
HistorikPotatiskällaren ligger helt under marken. Den består av ett tunnvälvt rum med en höjd av som högst 3 meter. Byggnadsmaterialet utgörs av grönt slaggtegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LADUGÅRD MED STALL OCH LOGE
HistorikStall/ladugård/svinhus, är uppförd i vinkel och består av en våning med loge ovanpå. Byggnadsmaterialet är cementtegel med bräder upptill, byggnadsåret är 1917. Sadeltaket är täckt med tvåkupigt lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MATERIALBODEN
HistorikMaterialboden är uppförd av slaggflis, vitputsad och med en överbyggnad av falurött timmer. Sadeltaket är täckt med rött lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPANNMÅLSMAGASINET
Historik6. Spannmålsmagasinet är en byggnad i tre våningar uppförd av timmer med övre delen av brädor, allt rödmålat. Sadeltaket är täckt av rött, tvåkupigt lertegel. Byggnaden är på sin norra gavel sammanbyggd med en trösklada, som nu är raserad och på sin östra sida med ett förråd, hus 13. 13. Förrådet är uppfört av stående bräder och byggdes efter 1942. Sadeltaket är täckt med omålad trapetskorrugerad plåt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Tidsprofil: 1995–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAGKARLSBOSTADEN
HistorikDagkarlsbostaden uppfördes 1846 av timmer i ett plan med vind ovanpå. Fasaden har täckts med liggande fasspontpanel och taket med lertegel. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA FLYGELN
HistorikVästra flygeln uppfördes med samma material, teknik, planlösning och utseende som östra flygeln och med all sannolikhet vid samma tid. Västra flygeln gjordes dock ett par meter smalare, men lika lång. I denna flygel inrymdes bland annat brukskontoret samt ett kök. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA FLYGELN
HistorikÖstra flygeln uppfördes sannolikt cirka 1785. Den är murad av slaggflis enligt Geislers metod. Byggnaden innehåller en bottenvåning med central förstuga och fyra rum, varav två utgjorde brygg- respektive bagarstuga. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Dalarnas län, 1995-04-24, Dnr 221-7295-93 Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ADOLF FREDRIKS LAVE
HistorikADOLF FREDRIKS LAVE. Uppförd vid 1800-talets mitt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGMÄSTARGÅRDEN
HistorikBERGMÄSTARGÅRDEN. Uppförd 1698-99 som bostad för bergmästaren. Denne var underställd Bergskollegium men tillsattes av regeringen och fungerade som statens representant i regionen, Gården flyttades 1965-66. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1698–1699. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
CREUTZ KONSTHJULHUS
HistorikCREUTZ KONSTHJULHUS. Uppfördes 1845 och ombyggdes senare år 1882. Konsthjulhuset är byggt av liggande rödfärgat timmer på en kallmurad grund. Konsthjulhusets sadeltak har liksom laven taktäckning av plank. Det dubbelverkande vattenhjulet är nära 15 m i diameter. Drivkraften från hjulet överfördes via en konstgång till pumparna i Creutz schakt. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarna, 1991-02-01 Dnr: 221-3971-89. Beslut - Byggnadsminnesförklaring av Falu gruva, Länsstyrelsen Dalarna, 1995-03-20 Dnr: 221-7528-92. Länsstyrelsen i Dalarnas hemsida 2004, www.w.lst.se Tidsprofil: 1991–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.