Kruthus

Verifierad identitet

Kruthus är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001632183. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1700-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1700–1799.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Nora · Örebro län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUnder mitten av 1700-talet hade man i Dalkarlsberg gått över till att spränga med krut vid malmbrytnigen. En av de få byggnader som finns kvar på platsen från gruvbrytnigens tid är Kruthuset som uppfördes år 1814. Det byggdes som krutförråd för hela Nora bergslag och även angränsande bergslager. Byggmästare var Eric Dahlqvist från Dalkarlsberg. Byggnaden har en kvadratisk plan och är byggd med 1,25 meter tjocka stenväggar och ett idag stickspåntklätt pyramidtak. Dess konstruktion bygger på att de tjocka väggarna skall stå emot en explotion, medan kraften istället skulle lyfta av taket. År 1865 började nitroglycerin användas som sprängämne och från 1868 började man använda dynamit och ammoniakkrut, som blev det vanligaste sprängmedlet i Dalkarlsberg under 1800-talets senare del. Kruthuset blev därför överflödigt som lager för krut. Det kom istället att användas som magasin för mjöl och spannmål samt användes därefter som vedbod för en skolbyggnad som revs 1971. Byggnaden disponeras sedan 1980-talet av Vikers hembygdsförening. Byggnaden har en välbevarad ursprunglig karaktär. Taket har senast renoverats under 1960-talen. På 1960-talet tillkom ett nytt undertak av spontade bräder och den nuvarande taktäckningen av hyvlade granspån är från 1980-talet. Stenmurarna har inte fö… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001632183. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001632183. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.