SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
23 träffar
för “dala kyrka”
DALA KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Sakristia - Öster, Torn - Norr, Portal, Sakristia - Öster, Torn - Norr, Kors, Kor - Söder, Kor - Söder, Kor - Fullbrett, Vapenhus - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALARÖ KYRKA
HistorikDalarö kyrkas tillkomsttid dateras till åren mellan 1649 och 1652. Fram till 1780-talet behöll kapellet sin form, en rektangulär knuttimrad byggnad med sadeltak och sakristia i norr. Kyrkans huvudsakliga utformning är från en genomgripande ombyggnad 178687, då väggarna höjdes och brädfodrades, taket fick sin brutna form, sakristia och trapphus till orgelläktaren byggdes till samt interiörens panel, pilastrar och valv kom till. Senaste stora restaurering var 1936 med Einar Lundberg (18891978) som arkitekt. Dalarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. 1636 avs… Tidsprofil: 1780-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALABERGSKYRKAN
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Dalabergskyrkan byggdes 1981 som stadsdelskyrka, efter ritningar av Arne Nygård och Kjell Malmqvist. Kyrkans utformning är resultat av en arkitekttävling. Kyrkan tillhör Bäve församling i norra Uddevalla. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BY KYRKA
HistorikBygden kring By kyrka koloniserades tidigt, vilket styrks av talrika fynd och lämningar från stenåldern. Länge utgjorde åsen en viktig förbindelse mellan Mälardalen och Dalarna. Kring åsen och sjösystemet utbreder sig ett bördigt odlingslandskap men i bygdens utveckling har också järnhanteringen spelat en betydande roll. Bys nuvarande kyrka är troligen den fjärde på platsen. Det strategiska läget vid den uråldriga och viktiga vägförbindelse som utnyttjade Badelundaåsen skapade tidigt förutsättningar för fast bebyggelse. Det spekuleras kring förekomsten av ett träkapell redan på 1100-talet (Lannergård, 1967). Denna första kyrkobyggnad… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HEDEMORA KYRKA
HistorikText saknas, Hedemora socken omtalas redan 1362 och det är troligt att det förekommit ett kapell långt tidigare. Socknen har omfattat ett av de äldsta gruvdistrikten i landet, vilket bidrog till bygdens utveckling. Hedemora fick stadsprivilegier redan 1446 och blev därmed Dalarnas enda medeltida stad. Det är osäkert när de äldsta delarna av nuvarande kyrka uppfördes, men de antas härstamma från 1300-talet. Kyrkan bestod inledningsvis endast av mittskeppets tre mellersta travéer, som då saknade valv, samt av en sakristia på norra sidan. Stjärnvalven med gubbribbor tillkom sannolikt under 1400-talets sista decennier. I samband med dett… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSBY KYRKA
HistorikText saknas för närvarande, Husby kyrkplats hör troligen till de äldsta i Dalarna, en hypotes som styrks av att den enda bevarade romanska dopfunten i landskapet finns i kyrkan. Om grunden till nuvarande kyrka är lika gammal har hittills varit svårare att fastställa. Kyrkoherdelängden som inleds 1192 är dock inte sanningsenlig (Bonnier). Platsen läge var länge strategiskt intill Dalälven där viktiga vägar möttes, i anslutning till en flottbro. Socknens utveckling främjades också av en bördig bygd och av den intensiva bergs- och järnhanteringen som försiggick i området. Bygdens betydelse och ställning speglas även i förekomsten av klo… Tidsprofil: 1987–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKEDVI KYRKA
HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byg… Tidsprofil: 1920–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ursvikens kyrka
Historiknull, Ursvikens kyrka uppfördes 1912 som ett sjömanskapell. För ritningarna svarade bygg-mästare C. Eriksson från Smedjebacken i Dalarna och byggmästare var Lars Vikström från Stämningsgården, Skellefteå. Kapellet uppfördes i regelverkskonstruktion, med rektangulär grundplan i två våningar, ingång i väster och mitt på södra långsidan samt en utskjutande tillbyggnad i två våningar i vinkel mot norr. Den inrymde på nedre planet ett kök och läsrum för sjömän, även använd som skolsal, och på övre planet bostad för vaktmästaren och ett rum avsett för dop och andra kyrkliga förrättningar. Alla fasader var klädda med liggande ljusmålad pane… Tidsprofil: 1912. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikKlockstapeln, i äldre tider även kallad basfiolsfodralet, ligger på en bergknalle sydväst om kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren. Stapeln, som är försedd med två klockor, har rödfärgad brädfodring med svängt, kopparklätt tak som är prytt med en spira med kors. Den stora klockan är gjuten 1745 av G Meyer i Stockholm. Den lilla klockan har varit med från kyrkans äldsta tid. Den orneras av akantusblad och en gädda i relief och bär inskriptionen Gloria in excelsis Deo. Ioran Putenson me fecit anno 1656. H. Christian Bretsnider Tolförwalther in Dalaröen. Tidsprofil: 1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
HistorikStrax nordost om kyrkogårdsmuren står en spånslagen och svarttjärad klockstapel, troligen Dalarnas äldsta. Torsångs kyrka bildar tillsammans med mur, klockstapel och bodar en sällsynt och väl bevarad ålderdomlig miljö. Ursprungligen, och fram till 1800-talet låg på samma plats en större kyrkby och kyrkan omringades av allehanda byggnader. Klockstapeln uppfördes under 1500-talet och kröntes med spira 1623 (SvK). Den har numera spånbeklädnad, på östra sidan lagd i mönster, men hade ursprungligen troligen brädfodring. Stapeln genomgick grundligare reparationer 1732, 1794 och 1955. Torsångs klockstapel bär två klockor. Storklockan och li… Tidsprofil: Cirka 1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅNGSDALA KYRKA
HistorikKyrkan restes sannolikt under 1100-tales slut. Uppgifter om kolfynd under altaret 1813 kan indikera en föregångare av trä. Kyrkan utgjordes av ett långhus med smalare kor och absid, allt uppfört av huggen kalk- och sandsten. En nordportal blev i senare tid igensatt. Under senmedeltid välvdes kyrkorummet och en sakristia restes i norr. Ett vapenhus restes framför sydporten under 1600-talets förra hälft. En predikstol av Johan Ullberg d.ä. införskaffades 1703 och en altaruppsats av släktingen Jonas Ullberg 1716. Sakristian försågs med fönster 1809. Enligt en inskription förlängdes långhuset åt väster 1813 medelst byggandet av ett träto… Tidsprofil: 1901–1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅNGEDALA KYRKA
InteriörbeskrivningRångedala kyrka är en rent nyklassicistisk salkyrka i byggmästare Petter Petterssons stil. Koret i öster är rundat och har något indragna väggar men är i det närmaste fullbrett, fönstren stora och rundbågade, sydväggen har en centrerad port, tornet är i väster med vapenhus och sakristian i norr med trappa till predikstolen. Läktarunderbyggnaderna är diskret uttryckta i rummet med släta väggytor i samma färg som väggarna i övrigt. Färgsättningen är ljust hållen i grå toner. LÅNGHUS - Långhuset är stort och ljust och med endast ljushållare som utsmyckningar utöver den fasta inredningen. En koppling till den gamla kyrkan finn… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svedala kyrka
HistorikSvedala kyrka är uppförd under åren 1851-1852 på platsen för sockens medeltida kyrka. Den nya kyrkan ritades av professor och arkitekt Carl Georg Brunius. Den blev genomgripande ombyggd och omgestaltad 1901-1902 efter ritningarna av arkitekterna August Lindvall och Harald Boklund, Malmö. Den försågs med kraftigt västtorn med sidotorn, s.k. toureller, takryttare, nya gjutjärnsfönster och sakristia samtidigt som korsarmarna fick nya ingångar och vindfång. Fasaderna putsades och fick ny dekor. Ny inredning sattes in. Till det yttre präglas kyrkan fortfarande av de då genomförda förändringarna. Inre och yttre renoveringar gjordes på 1940… Tidsprofil: 1851–1852. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TIMMERSDALA KYRKA
InteriörbeskrivningTIMMERSDALA KYRKA - Timmersdala kyrka är en enskeppig salkyrka. Den består av långhus med läktare i väster, läktarunderbyggnad, kor i öster och vidbyggt vapenhus i väster. Den sparsmakade, ljusa interiören är ett exempel på 1920-talets klassiserande ideal. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en mittgång. I väster finns en läktare med underbyggnad. Predikstolen är placerad på nordsidan närmast koret. GOLV - Långhusets golv utgörs av grova längsgående, fernissade furuplankor. VÄGG - Väggarna är slätpustade och målade i en svagt blå nyans. De avslutas upptill med en taklist med profileringar och tandsnitt, målad i blått och vit… Tidsprofil: 1917–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTDALA KYRKA
ExteriörbeskrivningMurarna är uppförda i gråsten, slätputsade och avfärgade i vitt. Fönsteröppningarna är stora och rundbågiga. Ingång i väster samt mitt på sydsidan. Murpartiet kring portalen i väster är rusticerat. Långhuset täcks av ett kopparklätt mansardtak som är valmat över korpartiet. Tornet i väster har rundbågiga ljudöppningar och täcks av en klockformad huv, vilken försågs med ur 1856, samt avslutas av en fyrkantig lanternin med kort spira. Tornhuven är täckt med spån. Ursprungligen var samtliga tak spåntäckta. Informationen inlagd i samband med inventering 2004 utförd av Kalmar läns museum på uppdrag av Linköpings stift. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN)
ByggnadsdelSidokapell - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Kor - Rakt, Kor - Fullbrett, Torn - Väster, Korsarm, Sakristia - Norr, Korsarm Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RAMDALA KYRKA
ByggnadsdelTorn - Öster, Torn - Öster, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Östtorn, Kor - Smalare, Absid - Öster, Kor - Öster, Sakristia - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURSDALA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORSDALA KYRKA
TakformPulpettak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
IDALA KYRKA
Antal våningar01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LERDALA KYRKA
Antal våningar04, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 163, Rångedala kyrka
MaterialbeskrivningSandsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅRDALA KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.