SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
6 träffar
för “carl gustafs kyrka”
CARL GUSTAFS KYRKA
ByggnadsdelKor - Fullbrett, Torn - Centraltorn, Kor - Öster, Kor - Rakt, Sakristia - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKENE KYRKA
HistorikSKENE KYRKA uppfördes 1919-22 på ny kyrkplats på en markerad höjd i Skene samhälle. Kyrkan i moderförsamlingen Örby ligger på den andra, östra sidan av Viskan. När textilindustrin expanderade och folkmängden i Skene ökade behövde samhället en egen kyrka. Kyrkan är huvudsakligen uppförd med frivilliga medel genom donationer och gåvor. Kyrkostämman i Örby beslutade 1916 att kyrkobygget skulle realiseras och gav uppdraget till Boråsbyggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson att inkomma med huvudritningar till den nya kyrkan. Samtidigt hade en givare till kyrkan för sin del beställt en skiss av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson. Ar… Tidsprofil: 1919–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRMANNEBO KAPELL (ROMELANDA KAPELL)
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: NORRMANNEBO KAPELL uppfördes på privat initiativ och tillhörde fram till 1963 Romelanda kapellstiftelse. Det byggdes 1918-1919 efter ritningar av byggmästare Albin och Carl-Wilhelm Gustafsson från Borås. För det dekorativa måleriet inne i kyrkan svarade Theodor Wallström från Lödöse. Kyrkan uppfördes i en nationalromantiskt inspirerad stil (även med barockdrag), och med stora partier spånklädda på såväl takryttare som västgavel och tak. Takspånet byttes dock 1934 till tegel, några år tidigare (1930) hade takryttaren klätts med kopparplåt. Kapellet fick sin första orgel 1937, en or… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKEDVI KYRKA
HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byg… Tidsprofil: 1920–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Höja kyrka
HistorikHöja har högst troligt haft kyrka allt sedan medeltiden, då byborna reste ett tempel strax söder om den nuvarande kyrkan. En möjlighet är att det byggdes under 1200-talets första hälft, dit den bevarade dopfunten har daterats. Den romanska kyrkan finns omnämnd i räkenskapsboken från 1588, en av få bevarade i landet av så ansedd ålder. Vid denna tid planerades bl.a. för fönsterrenovering, blytäckning av taket och insättning av bänkar. I räkenskapsboken från 1662 beskrivs kyrkan som en blytäckt gråstenskyrka med valvslaget långhus, västtorn och vapenhus i söder byggt i tegel. 1767 byggdes till en korsarm i norr. Vapenhuset revs 1823, o… Tidsprofil: 1200-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTIANOPELS KYRKA (HELIGA TREFALDIGHETS KYRKA)
InteriörbeskrivningInteriör Vapenhuset nås via västentrén och har oregelbunden planform. Väggen åt väster är vitputsad medan övriga väggar är täckta med en gråmålad träpanel med profilerad sockel målad i mörkgrått. En infälld gravhäll är placerad i golvet strax innanför entrén och följs av en trappa om två steg, på vardera sida kantad av handledare av svartmålad metall. I övrigt består golvet i vapenhuset av kvadratiska plattor av röd ölandskalksten. Taket utgörs av ett brädtak med synliga bjälkar och är täckmålat i samma grå kulör som väggarna. En elcentral återfinns bakom en enkel dörr i den södra väggen och i motsatt väderstreck finns en… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.