SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bro kapell”
Bro kapell
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROBY KAPELL
BROBY KAPELL - Broby kapell föregicks av en tidigmedeltida kyrka på samma plats. 1759 beordrades i ett brev från Adolf Fredrik att den då nyrenoverade kyrkan skulle rivas, men rivningen kom aldrig till stånd. Kyrkan restaurerades 1819, men då den var nästan färdig slog åskan ned och brand utbröt. Av ekonomiska skäl beslöts om sammanslagning med Källby pastorat, men Broby kyrkogård skulle vårdas även fortsättningsvis. Inventarier överflyttades till Källby kyrka. Vapenhuset påbyggdes med klockstapel och bevarades som gravkapell, medan resten av kyrkan revs. De båda kyrkklockorna, från 1687 respektive 1751, är ännu bevarade. 1876 ombyggdes grav… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KORSETS KAPELL
Historik1968 gjordes en omfattande om- och tillbyggnad av kapellet och krematoriet med bl a Korsets kapell. Arkitekt Rudolf Holmgren ritade om- och tillbyggnaden. Han kände byggnaden sedan tidigare genom att han varit verksam vid Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor redan 1938. Ombyggnaden omfattade även en omgestaltning av Uppståndelsens kapell. Koret vändes, ett nytt altare placerades centralt utmed korets norra vägg, katafalken togs bort, liksom långbänkarna, som ersattes av lösa stolar. Altarmålningen av Tor Hörlin flyttades till rummets bakre vägg. Den öppna urnportiken med urnnischer som kunde användas som vänthall byggdes in. Konstnä… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockestrands kapell
HistorikKapellet består av två hus ihopbyggda i vinkel. Det norra troligen ett bostadshus senare ombyggt till skola. Därefter påbyggt/ombyggt till kapell med högre kyrksalsdel från ca 1910, ombyggt 1940-tal. Klocketrands kapell är ett ombyggt/tillbyggt hus med rötter i 1800-talet. Det speglar genom sitt läge mitt i bostadsbebyggelsen ett samhälle under den intensiva sågverksepoken, som senare erhåller broförbindelse med Ångermanälvens västra strand. Då är avståndet till Nora kyrka allt för långt och behovet av en kyrksal stort. Tidsprofil: Cirka 1910. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kråkö kapell
HistorikDet var den inflytelserike och mångkunnige hudiksvallsprosten J. O. Broman som i mitten av 1730-talet tog initiativet till byggandet av ett kapell för de fiskare och de sjöfarare som periodvis vistades på och intill Kråkön. Efter att ha nekats att ta virke på öarna lät prosten år 1736 timra upp ett kapell på prästgården i Hudiksvall, vilket senare transporterades ut och monteras upp på Kråkön. Kapellet har behållit sin grundstruktur sedan denna tid och genomgått få förändringar både till exteriör som interiör. Tidsprofil: 1730-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKAN
Historiknull, Kapellet En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en kyrka. Änkedrottningen Hedvig Eleonora skriver i ett brev daterat 1691 om behovet av reparation av skiuhlet, varunder gudstjänst härtill blivit hållen. Därav förstår man att det inte var en välbyggd kyrka. På 1707 års karta över Medevi, omtalas den som förfallen. Bredvid kyrkan stod också en klockstapel. Den nuvarande kyrkan omtalas första gången 1771 och uppges då vara nybyggd. Den är uppförd med medel insamlade av brunnsgästerna och är placerad i stora gångens norra rad. Enligt 1784 års karta ligger Gamla Kyrkbyggnin… Tidsprofil: 1678–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HANDÖLS KAPELL
Historiknull, Under sommaren, då samerna vistades i fjällen, var det i allmänhet omöjligt för dem att besöka högmässan i församlingskyrkan. På vintern kunde de närvara men sommartid utlystes sammankomster i fjällen för att försöka nå ut till lappförsamlingarna. Tillstånd fås 1794 till att uppföra ett kapell i Handöl och kostnaderna fördelades så att byamännen i Handöl och Bunnersvik svarade för golv, väggar och tak medan lapparna stod för fönster, dörr och övrig inredning. 1804 togs kapellet i bruk och var enligt ett vittne invändigt brokigt beprytt på flera ställen, av en bondmålare med blå och vita strimmor . Altaret med det senmedeltida a… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Broholms kapell
Historik1971 ombyggdes det gamla svinhuset på Nolgården till ett kapell av prosten Yngve Karlsson. Vid ett senare tillfälle tillbyggdes huset åt söder. Kapellet ägs idag av församlingen, men står på ofri grund. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANDALAKAPELLET
InteriörbeskrivningLandalakapellet har en sydvästlig-nordostlig sträckning, med torn i sydväst och kor i nordost. Kyrkorummet har en läktare i den sydvästra änden och under läktaren har ett större samlingsrum inretts. Kyrkorummet är treskeppigt. Sidoskeppen har en lägre takhöjd som understyrks av tätt placerade takbjälkar. Mittskeppet vilar på pelare. Salen är relativt liten, men ljus och luftig. Trä är det dominerande materialet. Interiörens utformning är till största delen ett verk av arkitekten Sven Brolid. Restaureringen utfördes efter branden 1960. Interiören är stilren och framhäver de geometriska formerna i rummet. Rummets former acce… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
sibbhults kyrka
Historiknull, Under 1900-talets första del startades insamlingar på många platser i landet för att bygga kyrkolokaler där den dåvarande statskyrkan inte hade någon lokal. På många mindre orter fanns en önskan om en egen kyrkolokal, inte sällan som ett sätt att möta konkurrensen från olika frikyrkosamfund. I Sibbhult fanns till exempel sedan 1909 ett missionshus. Den dåvarande biskopen i Lunds stift, Edvard Rodhe, ska vara den som 1928 väckte idén om en kyrkolokal i Sibbhult. Innan kyrkan byggdes höll Svenska kyrkan gudstjänster i Sibbhults skola och det var vid en av dessa, år 1937, som arbetet med finansiering av kyrkan initierades. Den ins… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL)
ÄLDRE KYRKA. Västrums första kyrkbyggnad utgjordes av ett litet träkapell vid Björnshuvud. Där fanns även en kyrkogård. Västrum tillhörde vid den här tiden fortfarande Gladhammars socken. Kapellet lades ner i början av 1600-talet i samband med att ett hemman i Västrum uppläts till prästgård för prästen i Gladhammar. 1623 uppförde man där en byggnad som användes som predikobyggnad, men även till sockenstämmor och andra sammankomster. 1693 invigdes en ny kyrka av trä som senare kompletterades med en klockstapel. Efter drygt 100 år var den för liten och den nuvarande kyrkan uppfördes på en plats hundratalet meter söderut. Kvar av den gamla kyrk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kapellgruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Salsta gruvor. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kapellgruvan
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe; Cu;. Gruvfält eller fältangivelse: Kallmorbergsfältet. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kapellsbergen 1
SGU registrerar platsen som nedlagt marmorbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: marble;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kapellsbergen 2
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: quartz;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kapelludden
SGU registrerar platsen som nedlagt stenbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: mica;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Malörens kapell
ExteriörbeskrivningKapellet fick sin högresta gestaltning för att fungera som sjömärke. Det har en oktogonal form med ett påbyggt vapenhus, med en enkel klockställning ovanpå. Det branta, spåntäckta valmtaket reser sig över enkla rödfärgade panelfasader. Kapellet har tre små spröjsfönster med blyinfattade rutor bakom ljusmålade fönsterluckor. Mitt över taknocken rider en hög takryttare med smidd spira. I likhet med andra fiskekapell fungerade det vintertid som magasin för fiskeredskapen bänktypen, de breda portarna och det sluttande broplanet av sammangjutna fältstenar är detaljer som minner om denna dubbla funktion. Vapenhuset är en enkel r… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRODDBO KAPELL
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRINGE KAPELL
InteriörbeskrivningGenom ett lågt vapenhus i norr kommer man via en smalare dörr in i kyrkorummet under läktaren i nordvästra hörnet. Golvet i hela byggnaden är lagt med spåntad, helren furu med fris och behandlat med lack. En låg golvlist är gråmålad. Tvärs över kyrkorummet ligger två synliga takbjälkar som extra stöd för remstycke och takstolar. Innertakets panel består av ohyvlad slätspånt spikad på mallar för att få formen av ett tunnvalv. Taket, ursprungligen limfärgat, är under 1970-talet målat med vit latexfärg. Utefter takets långsidor, intill den putsade väggen, sitter en profilerad trälist. Väggarna är putsade och målade i grått. T… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGALIDS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkans förhall/vapenhus är lika brett som långhuset med fem entréer, den mittersta störst, in i kyrkorummet under orgelläktaren i väster. Golvet är av öländsk kalksten, väggarna grovt putsade och avfärgade i brutet vitt. Brädtaket har tätt sittande bjälkar, bemålat av dekorationsmålaren Filip Månsson (1864-1933). I norra och södra änden leder trappor, försedda med sirliga smidesräcken, upp till orgelläktaren. Dörrarna har dekorativt formade fyllningar och dekormålade omfattningar. Kyrkorummets mittskepp är täckt av höga kryssvalv med en fri spännvidd på drygt 15 meter. Valvens tryck tas upp av breda vinkelställda konterfo… Tidsprofil: 1864–1933. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karbennings kyrka
HistorikKarbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned. På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm sannolikt Anders Segerholm för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överintendentämbe… Tidsprofil: 1945–1946. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lungö kapell
ExteriörbeskrivningTraditionell salsbyggnad av folkrörelsekaraktär. Eftersom den uppfördes som skolhus ingick säkerligen ett bostadsrum med spis där samlingsrummet nu ligger. Vapenhuset snarast en hall i öster med ett samlingsrum i söder. Rakslutet kor mot öster som del av kapellsalen. Bönesalen påminner i stort om frikyrkornas samlingssalar. Ingen sakristia. Torpargrund med natursten, knutstöd. Numera betong mellan stöden. Sockeln varierar från ca 400 mm till som högst ca 600 mm. Natursten med hörnstöd, senare pågjuten betong, grå målning. 3 st vent.luckor i norr och söder, gjutjärn, Skoglund&Olsson, Gefle, ca 120x180mm, grå målning. Liggti… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VANTÖRS KYRKA
ExteriörbeskrivningVantörs kyrka är en anläggning i två plan där det övre rymmer kyrkorum, sakristia, kapell, samlingssal och kapphall. Entréer på detta våningsplan finns i väster och sydväst. Tomten lutar kraftigt från väster ner mot öster där en entré från Högdalsplan leder in till bottenplanet där fler församlingslokaler finns. Över detta entréparti reser sig kyrktornet. Den del av byggnaden som innehåller kyrkorummet reser sig över de omkringliggande lokalernas lägre byggnadsdelar. Dessa bildar tillsammans en oregelbunden planform med flacka takfall vinklade åt olika håll. Kyrkan är byggd av tegel och betong. Fasaderna är murade med rött… Tidsprofil: 1914–1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERHANINGE KYRKA
HistorikVästerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd under 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden 1831 resulterade i kyrkans nuvarande utseende. Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett s… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERJÄRVA KAPELL
HistorikDet så kallade Kapellet på Överjärva gård uppfördes troligen av Karl XV:s stallmästare Ohan Demirgian som arrenderade Överjärva gård år 1870-1873. Den envåniga byggnaden har en plan som påminner om en liten kyrka med absid, kor, mittskepp och en tillbyggnad i öster som tillkom i samband med renoveringen efter en brand år 1874. Kapellet, liksom den närliggande Gula villan, är uppförd i den för tiden typiska schweizerstilen, med karaktäristisk träpanel, träornamentik, hög grund och kraftigt utskjutande tak. Ursprungligen användes byggnaden som en vinterträdgård, dvs. som en slags salong med exotiska växter och behagligt klimat. Under s… Tidsprofil: 1870–1873. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ovanåkers kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet är enskeppigt med rakt avslutat kor i öster. Det höga tunnvalvet liksom väggarna är målade i vit kulör. Målningarna på korets östvägg är utförda av målarmästaren Rosén, och är idag fragment av den rika bemålning som fanns i kyrkorummet efter 1890-talets renovering som leddes av E A Hedin. Under denna renovering införskaffades även altaruppsatsen med gipsrelief liksom den inramande kolonnportalen av C J Dyfverman. Altarreliefen av gips var tidigare bronserad, men förlorade denna ytbehandlig under renoveringen 1931. Altarringen tillkom under 1800-talets mitt. Korfönstren dekoreras av glasmålningar från 1930-talet… Tidsprofil: 1964–1965. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT ANDREAS KYRKA
HistorikTankarna bakom S:t Andreas kyrka går tillbaka till 1949, då Slottsstadens församling bildades genom utbrytning ur centrumförsamlingen S:t Petri. Stadsdelen var vid tiden ett blomstrande nybyggnadsområde, som i hög grad lockade unga barnfamiljer till de moderna lamellhusen. Trots att resurserna var begränsade, etablerade församlingen både söndagsskola, ungdomsaktiviteter och studieverksamhet, som snabbt blev populära tack vare ett omfattande ideellt engagemang. Till en början hölls förrättningarna i Tyska kyrkan, som man fick hyra av Tyska församlingen, men snart väcktes drömmen om att ha en egen lokal. Först köptes och inreddes S:t A… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Issjöa missionshus
HistorikÅr 1856 startade systrarna Benedikta och Maria Jonasdotter en söndagsskola för traktens barn. Året därpå, pingsten 1857, vandrade systrarna tillsammans med Peter Nilsson och Sven Peter Liljander de åtta milen till Stora Björkeröd i Glimåkra, Skåne, där de lät sig döpas och ta emot nattvarden. Den 30 maj 1857 var de med och bildade Issjöa Baptistförsamling som var den första baptistförsamlingen i Småland. Ungefär 10 år tidigare hade Sveriges första baptistförsamling bildats i Halland. Vid den här tiden bildades under tre års tid ca 100 baptistförsamlingar i Sverige som år 1860 hade sammanlagt ca 4000 medlemmar. I slutet av 1870-talet… Tidsprofil: 1859–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.