ÖVERJÄRVA KAPELL

Verifierad identitet

ÖVERJÄRVA KAPELL är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014774. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1870–1873. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1870–1873.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Solna · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDet så kallade Kapellet på Överjärva gård uppfördes troligen av Karl XV:s stallmästare Ohan Demirgian som arrenderade Överjärva gård år 1870-1873. Den envåniga byggnaden har en plan som påminner om en liten kyrka med absid, kor, mittskepp och en tillbyggnad i öster som tillkom i samband med renoveringen efter en brand år 1874. Kapellet, liksom den närliggande Gula villan, är uppförd i den för tiden typiska schweizerstilen, med karaktäristisk träpanel, träornamentik, hög grund och kraftigt utskjutande tak. Ursprungligen användes byggnaden som en vinterträdgård, dvs. som en slags salong med exotiska växter och behagligt klimat. Under slutet av 1800-talet var det en statusfylld nymodighet att inreda vinterträdgårdar. Till skillnad från orangerierna, som användes för vinterförvaring av växter, uppfördes vinterträdgårdarna endast i nöjessyfte. I likhet med många andra vinterträdgårdar var Kapellet sammanbyggt med mangårdsbyggnaden, men när denna förstördes i den ovan nämnda branden 1874 blev byggnaden fristående. Som en ersättning för brandskadade delar uppfördes den murade tillbyggnaden i öster. Eventuellt är det också nu som Kapellet förses med den befintliga träpanelen. Efter att Demirgian lämnat gården började Kapellet användas som bön- och missionshus. Trägolv lades på s… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000014774. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000014774. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.