SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
17 träffar
för “björke kyrka”
Björke kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Korets västparti från 1200- talets början är kyrkans äldsta bevarade del. Ursprungligen var koret försett med en absid i öster. Långhuset uppfördes vid mitten av samma århundrade. Omkring 1350 utfördes den kvarstående, rakslutna förlängningen av koret åt öster. Ett torn var uppenbarligen planerat att komplettera anläggningen, men något sådant kom aldrig till utförande. Istället har klockan hängts i en låg takryttare av trä på långhusets västra del. Kyrkan har genomgått förhållandevis stora förändringar sedan medeltiden. En sakristia byggdes 1860, och samtidigt förstorades fönstren, korets väggar förhöjdes och… Tidsprofil: 1910–1912. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA BJÖRKE KYRKA
ExteriörbeskrivningSödra Björke kyrka är en liten kyrka med nyklassicistisk uppbyggnad med centrerad sydport i långhuset, något smalare och rundat kor i öster, vapenhus i väster och sakristia i nordöst med port åt norr. Fasaden restaurerades med omputsning från grunden 2004. FASAD - Slätputs som med sin ballast utdriven i den kvastade ytan ger intryck av kc-puts. På nordsidan markerar en rits den medeltida nordporten som till hälften naggas av det östra fönstret. I öster finns också en låg rundbågig rits som visar på en cirka 140 centimeter hög öppning med okänd funktion. Den sitter inte centrerad på den rundade väggen. Längs sydfasaden finn… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKEBERGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Kyrkan uppfördes troligen vid 1200-talets början med långhus och absidkor. Sakristian tillbyggdes under senare delen av medeltiden. Enligt icke belagda uppgifter lär ett stentorn ha funnits i väster, tillkomsttiden är dock okänd. I söder fanns en port som senare blev försedd med ett vapenhus. Även koret hade en ingång från söder, som vid en restaurering 1945 åter togs upp. Fönstren var små och högt placerade, vilket den återställda fönsteröppningen i södra kormuren är ett exempel på. Murarna stod oputsade till slutet av 1200-talet då de försågs med en gulbrun puts. Vid sa… Tidsprofil: 1762–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HINDÅS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: HINDÅS KYRKA uppfördes 1912 efter ritningar av Holmgren och Stenberg i Uppsala. Uppförandet skedde på privat initiativ, bl a av grosshandlaren Gustaf von Reis och genom åtskilliga frivilliga insatser. Kyrkan överlämnades av Hindås kyrkostiftelse till Björketorps församling 1965. 1923 skedde en invändig ommålning, och ändringar i sakristians inredning skedde efter ritningar av en kyrkoherde Sandberg i Uppsala. De stora målningarna ovanför korbågen utfördes också vid denna tidpunkt. 1960 fick nya stödmurar byggas för takets utvändiga snedsträvor, och invändigt togs en del av den syn… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKEKÄRRS KYRKA
InteriörbeskrivningHuvudentrén leder in i ett kapprum placerat i hörnet mellan två byggnadskroppar uppförda vid olika tider, en ramp överbryggar höjdskillnaderna mellan byggnaderna så att man når så väl kyrkan som församlingshemmet utan vara sig trappsteg eller trösklar. Kyrkan är inte traditionellt orienterad, utan koret ligger mot norr och i söder övergår kyrkorummet i församlingshemmet. Byggnadens utformning följer dock en lång kyrklig tradition med sitt ursprung i medeltid där de liturgiskt olika platserna markeras i byggnaden. Kyrkorummet utgörs av tre sammanlänkade byggnadskroppar; kor, långhus och kyrksal med olika höjder och bredder.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRKETORPS KYRKA
ByggnadsdelKor - Rakt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Kor - Fullbrett, Absid - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikTroligen kyrkans arrendatorboställe. Ligger inom kulturmiljö 38, Svartrå-Björkekullen, i "Bygd att vårda!" Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA BJÖRKE KYRKA
TakformEj utrett, Kupol, Sadeltak - Med valmad spets, Lanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 212, Björke kyrka
MaterialbeskrivningKalksten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 213, Björke kyrka
MaterialbeskrivningKalksten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
G 214, Björke kyrka
MaterialbeskrivningSten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 258, Norra Björke kyrka
Anteckningarlatininskrift Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vg 259, Norra Björke kyrka
Ursprunglig platsJa Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög N265A, Björkebergs kyrka
FöremålsbeskrivningPutsinskrift ristad med kniv Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ög N265B, Björkebergs kyrka
PlaceringNorra bågmuren Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Issjöa missionshus
HistorikÅr 1856 startade systrarna Benedikta och Maria Jonasdotter en söndagsskola för traktens barn. Året därpå, pingsten 1857, vandrade systrarna tillsammans med Peter Nilsson och Sven Peter Liljander de åtta milen till Stora Björkeröd i Glimåkra, Skåne, där de lät sig döpas och ta emot nattvarden. Den 30 maj 1857 var de med och bildade Issjöa Baptistförsamling som var den första baptistförsamlingen i Småland. Ungefär 10 år tidigare hade Sveriges första baptistförsamling bildats i Halland. Vid den här tiden bildades under tre års tid ca 100 baptistförsamlingar i Sverige som år 1860 hade sammanlagt ca 4000 medlemmar. I slutet av 1870-talet… Tidsprofil: 1859–1887. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.