Björke kyrka

Verifierad identitet

Björke kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444001. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1910–1912. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1910–1912.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Gotland · Gotlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkans byggnadshistoria Korets västparti från 1200- talets början är kyrkans äldsta bevarade del. Ursprungligen var koret försett med en absid i öster. Långhuset uppfördes vid mitten av samma århundrade. Omkring 1350 utfördes den kvarstående, rakslutna förlängningen av koret åt öster. Ett torn var uppenbarligen planerat att komplettera anläggningen, men något sådant kom aldrig till utförande. Istället har klockan hängts i en låg takryttare av trä på långhusets västra del. Kyrkan har genomgått förhållandevis stora förändringar sedan medeltiden. En sakristia byggdes 1860, och samtidigt förstorades fönstren, korets väggar förhöjdes och vattentaken sänktes och täcktes med tegel. Även interiören ändrades. Ytterligare förändringar av såväl exteriören som interiören utfördes 1910-12, och under åren 1954-63 utfördes omfattande yttre och inre reparationsarbeten. De senaste restaureringarna Den senaste utvändiga re¬staureringen utfördes 1994 efter förslag av arkitekt Jan Utas, Gotlands fornsal. Då lades samtliga tegeltak om och samtidigt lades ny papp och läkt. Teglen återanvändes och på södra sidan kompletterade man med nya tegel. Gavelpartiet ändrades genom att vindskivorna togs bort och istället lades de yttersta raderna med tegel i bruk. Takryttarens rötskadade konstruktionsv… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444001. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444001. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.