SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “bro kyrka”
BRO KYRKA
ExteriörbeskrivningBro kyrka är uppförd av natursten och vitputsad såväl ut- som invändigt. Till planformen är den en långhuskyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, en vidbygd sakristia i norr samt torn i väster. Långhustaket är skiffertäckt med nockar av plåt. Utskjutande profilerad takfot i trä, målad i grått. Långhuset är försett med svarta hängrännor och stuprör. Sakristians sadeltak är valmat och lagt med skiffer. Nock av plåt. Hängrännor och stuprör är fabriksmålade i svart. Långhuset har rundbågiga träfönster vars snickerier är brunmålade, fyra stycken på norra respektive södra sidan, samt ett på respektive snedställd korvägg.… Tidsprofil: 1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRO KYRKA
ExteriörbeskrivningBRO KYRKA - består av långhus, fullbrett kor med femsidig koravslutning i öster, sakristia i norr, och ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en delvis utskjutande granitsockel. Granitsockeln är synlig i västra delen av kyrkan, framförallt på norrsidan. Det nordvästra hörnet av kyrkan är den medeltida kyrkans murar, och i västra delen av södra långhusväggen finns sydgaveln av ett medeltida vapenhus. Övriga murar från 1692-96-talet. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med enkupigt lertegel. Även sakristian har ett tegeltäckt sadeltak. Taklist av trä, vitmålad. Under… Tidsprofil: 1692–1696. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bro kyrka
TakformMansardtak, Mansardtak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRO KYRKA
ByggnadsdelKor - Öster, Vapenhus, Vapenhus, Torn - Västtorn, Sakristia - Norr, Sakristia - Norr, Torn - Väster, Torn - Väster, Kor - Fullbrett, Kor - Polygonalt, Kor - Öster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bro kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med sakristia, långhus samt ett torn på vars södra sida finns en botgöringscell. Ytterväggar, murverk och fasader Hela kyrkan är uppförd av kalksten och omges av profilerade socklar där långhusets och tornets är rikast utformade, delar av långhusets fasadstenar är skulpterade med djur¬reliefer, och i botgöringscellens yttervägg sitter en stor bildsten. I tornet ligger en ankarstock inlagd, originell såtillvida att ankarsluten i den västra fasaden utgörs av trädets rot. Korets och sakristians fasader är putsade med kalkbruk med kvastad yta liksom botgöringscellens västr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJÄRTLANDA KYRKA
HistorikHjärtlanda kyrka ingår i den homogena grupp av romanska stenkyrkor som fi nns och funnits i Njudungs folkland. Deras datering är något osäker. Eftersom de taklag som bevarats övervägande är av gran så har dendrokronologiska serier som regel saknats. Skepperstads äldsta takstolar har dock kunnat dateras till omkring 1160 och i Nävelsjö har absidens takstol kunnat dateras till tidigt 1180- tal. Föregångaren till Vrigstads nuvarande kyrka anses ha uppförts i tidigt 1100-tal av en lokal storman och tjänat som något av en förebild för övriga Njudungskyrkor. Murmästare från arbetena med den vid 1100-talets mitt fullbordade domen i Lund ell… Tidsprofil: Cirka 1160. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTERHANINGE KYRKA
HistorikVästerhaninge kyrka är i sina äldsta delar uppförd under 1200-talet och har därefter blivit om- och tillbyggd i flera omgångar sedan medeltiden. I dag finns bara ytterväggar och sakristia kvar av medeltidskyrkan, eftersom kyrkan eldhärjades vid åtminstone två tillfällen. Återuppbyggnaden efter den senaste branden 1831 resulterade i kyrkans nuvarande utseende. Västerhaninge kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Sockennamnet Västerhaninge återgår på ett bygdenamn Hanungi. Detta innehåller en inbyggarbeteckning hanungar (-inge), vilken brukar uppfattas som de som bor vid Hanveden. Skogsnamnet Hanveden, avseende ett s… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSBO KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV HÖGSBO KYRKA Tanken på en kyrka vid Axel Dahlströms torg uppkom redan vid torgets byggnadstid. Vid mitten av 1950-talet bildades en kyrkostiftelse med syfte att uppföra en annexkyrka inom Västra Frölunda församling, som området då tillhörde. Så småningom förstod man att Västra Frölunda församling skulle bli för stor och Högsbo församling avdelades från moderförsamlingen år 1963. Kyrkoplanerna fick nu en förändrad form - man fick istället planera för en ny församlingskyrka. En byggnadskommitté tillsattes och en arkitekttävling utlystes. Tävlingen vanns av Bror Thornberg och Thorsten Roos från Malmö. Förslag… Tidsprofil: 1963–1970. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalby kyrka
HistorikDalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet. Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkade… Tidsprofil: Cirka 1080. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA MARIA KYRKA
Historiknull, Kyrkobyggnaden Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytning ur Västra Skrävlinge församling och Sankt Johannes församling. 2002 slogs Möllevången och Sofielunds församling samman. 2014 uppgick den i S:t Johannes församling i Malmö pastorat. Byggnaden uppfördes 1928 som Västra Skrävlinge församlingshus. Arkitekter var August Ewe och Carl Melin. Församlingshuset innehöll två våningar plus källare och vind. Huset var byggt i 1920-tals klassicism. När Möllevångens församling bildades 1949 blev byggnaden Möllevångens kyrka. August Ewe (1875-1956) och Carl Melin (1877-1960) samarbetade fram till 1920-talet och har ritat ett… Tidsprofil: 1875–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRNEBORGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inetering 2003: Björneborg ligger cirka en mil från Visnums kyrka dit församlingsmedlemmarna hörde. Som på många andra bruk som låg långt bort från moderkyrkan, hölls gudstjänst någon gång om året vid bruket. I slutet av 1800-talet användes en stor lärosal i folkskolan som gudstjänstlokal, men under 1910-talets slut började man på allvar diskutera att uppföra en brukskyrka. En förfrågan om att rita en ny kyrka gick till den i Värmland ofta anlitade arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Ett förslag lades fram, men förslaget kom aldrig längre än till skisstadiet. Den mest drivande kraften för ett kyrkobygge var dispone… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROMMA KYRKA
Historiknull, Bromma kyrka uppfördes med ett murverk av kalksten, så kallad Komstasten, under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet med långhus, lägre och sannolikt smalare kor med absid. Under 1300-talet uppfördes ett torn av marksten i väster. Sannolikt försågs kyrkorummet samtidigt med kryssvalv. Tornet påbyggdes i mitten av 1400-talet, takstolarna av ek har daterats genom dendrokronologi till tiden runt 1459. Troligen tillkom samtidigt ett kryssvalv i tornets bottenvåning. Ett vapenhus byggdes vid sydportalen under senmedeltiden. Kyrkoherde Daniel Broome skrev i sin Pro memoria 1730 att I Bromma socken och Bussjö by har fordom… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOTILSÄTERS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Enligt sägnen ska Botilsäters kyrka vara byggd av fru Botila på Herrestad. Fru Botila skulle resa till julottan på Lurö när resesällskapet snöade inne halvvägs till resmålet. Botila lät då bygga en ny kyrka nära sitt hem och kyrkan döptes till Botilsäter efter hennes namn. Denna sägnen gör alltså gällande att Botilsäters kyrka skulle vara den första som uppfördes på Näset. Kyrkan var från början mycket liten, under århundradena har den utökats och tillbyggts i etapper och nått den storlek den har idag. Kyrkans äldsta delar, de tjocka väggarna i väster i anslutning till vapenhuset är 127 cm breda oc… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄTANS KYRKA
HistorikRätans kyrka byggdes troligen efter samma ritning som Klövsjö kyrka i grannsocknen. Upphovsman och byggmästare var den skicklige och ansedde Pål Pehrsson i Stugun som under bygget 1795 hade hjälp av sonen Pehr. Redan efter 50 år, 1844, avsåg församlingen att ersätta den liggtimrade gustavianska kyrkobyggnaden med en större stenkyrka. Denna var tänkt att uppföras som ett gjuthus efter den s.k. Rydingska metoden med mindre stenar satta i kalkbruksform. Valet av teknik medförde att församlingen endast fick tillstånd till att uppföra en mindre kyrka där tornet ej fick bära klockor. Istället lät man Johan Nordell, idag betraktad som en ov… Tidsprofil: 1853–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA NY KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: Södra Ny kyrka är Värmlandsnäs största kyrkobyggnad med plats för cirka 400 besökare. Anledningen till att denna kyrka byggdes så stor kan bero på att de intilliggande storgårdarna Sjönnebol och Ramstad hade många anställda och att det till kyrkan dessutom kom tillresta båtfolk som lade till vid Staviken. Åtminstone en kyrka har funnits före den nuvarande. Det var en träkyrka, timrad med spåntak, med fristående klockstapel som var belägen något om väster från dagens kyrkobyggnad. Den lär enligt uppgift ha sålts i delar på auktion 1774 efter det att den nya kyrkan stod klar. Enligt kyrkans arkiv sta… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TORSÖ KYRKA
HistorikTORSÖ KYRKA - Kyrkan uppfördes 1838 på platsen för en tidigmedeltida kyrka. Sannolikt ingår medeltida murverk i nuvarande kyrka. Från 1838 är troligen altare altarring och läktare. Den medeltida föregångaren har lämnat spår efter sig i form av en medeltida dopfuntsfot (nu i vapenhuset) samt en kista, en järnbeslagen port och ett solur, troligen från 1700-talet. Den första orgeln var byggd 1865 av Johan Niklas Söderling, Göteborg. En renovering genomfördes 1866. Troligen ersattes då en altarpredikstol av den nuvarande predikstolen. Omkring 1880 försågs kyrkan därför med ankarjärn, eftersom murarna bågnade sedan lång tid. 1900 skedde e… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROBY KAPELL
BROBY KAPELL - Broby kapell föregicks av en tidigmedeltida kyrka på samma plats. 1759 beordrades i ett brev från Adolf Fredrik att den då nyrenoverade kyrkan skulle rivas, men rivningen kom aldrig till stånd. Kyrkan restaurerades 1819, men då den var nästan färdig slog åskan ned och brand utbröt. Av ekonomiska skäl beslöts om sammanslagning med Källby pastorat, men Broby kyrkogård skulle vårdas även fortsättningsvis. Inventarier överflyttades till Källby kyrka. Vapenhuset påbyggdes med klockstapel och bevarades som gravkapell, medan resten av kyrkan revs. De båda kyrkklockorna, från 1687 respektive 1751, är ännu bevarade. 1876 ombyggdes grav… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT ANDREAS KYRKA
HistorikTankarna bakom S:t Andreas kyrka går tillbaka till 1949, då Slottsstadens församling bildades genom utbrytning ur centrumförsamlingen S:t Petri. Stadsdelen var vid tiden ett blomstrande nybyggnadsområde, som i hög grad lockade unga barnfamiljer till de moderna lamellhusen. Trots att resurserna var begränsade, etablerade församlingen både söndagsskola, ungdomsaktiviteter och studieverksamhet, som snabbt blev populära tack vare ett omfattande ideellt engagemang. Till en början hölls förrättningarna i Tyska kyrkan, som man fick hyra av Tyska församlingen, men snart väcktes drömmen om att ha en egen lokal. Först köptes och inreddes S:t A… Tidsprofil: 1959–1961. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄRKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Den medeltida kyrkans historik finns beskriven i rapporten "Skärkinds gamla kyrka". Redan 1766 befanns den gamla kyrkan vara för liten och man började göra en insamling till en ny kyrka. I början av 1800-talet planerade man att bygga på samma plats som den gamla kyrkan, men det visade sig vara svårt på grund av markförhållandena. På 1830-talet genomdrevs byggnadsplanerna av den kraftfulle kyrkoherden Jacob Broman som såg till att bygget kom till stånd på en närbelägen plats som ansågs lättare att bebygga. Ritningar beställdes 1829 av fortifikationsingenjören Justus Weinberg från Götebor… Tidsprofil: 1789–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRUMS KYRKA (f d GLADHAMMARS KAPELL)
ÄLDRE KYRKA. Västrums första kyrkbyggnad utgjordes av ett litet träkapell vid Björnshuvud. Där fanns även en kyrkogård. Västrum tillhörde vid den här tiden fortfarande Gladhammars socken. Kapellet lades ner i början av 1600-talet i samband med att ett hemman i Västrum uppläts till prästgård för prästen i Gladhammar. 1623 uppförde man där en byggnad som användes som predikobyggnad, men även till sockenstämmor och andra sammankomster. 1693 invigdes en ny kyrka av trä som senare kompletterades med en klockstapel. Efter drygt 100 år var den för liten och den nuvarande kyrkan uppfördes på en plats hundratalet meter söderut. Kvar av den gamla kyrk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNSKOGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: I äldre handlingar framgår att Brunskogs förste kyrkoherde tillträdde 1621 och att det då uppförts en träkyrka. På 1690-talet ansågs denna kyrka alltför liten och bristfällig, varför man 1704-07 uppförde den andra kyrkan på platsen. Denna kyrka var murad av sten, kalkad och på taket låg spån. Predikstolen, som var färdigställd 1722, var enligt uppgift tillverkad av I Schullström?. Ett torn uppfördes 1749, och år 1754 försågs kyrkan med läktare. Ett trävalv slogs 1757. Detta innertak, liksom läktarens bröstning, försågs 1766 med målningar av mäster Eric Jonaeus från Karlstad. Altartavlan komplettera… Tidsprofil: 1704–1707. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNNE KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2005: Redan under tidig medeltid byggdes en liten kyrka vid Frykensundet. Kyrkor av olika storlek och utseende har därefter avlöst varandra genom tiderna. Den nuvarande kyrkan byggdes upp efter en brand 1886 på murarna av 1600-talskyrkan, efter ritningar av arkitekt Adrian C Peterson (känd Göteborgsarkitekt men ursprungligen från Värmland). Kyrkan fick ett för arkitekten typiskt nygotiskt uttryck, med korsarmar och en interiör också typisk för arkitekten med öppna takvalv av trä, randig behandling av väggar och ganska mörk färgsättning. Läktare uppfördes i väster med läktare och som fortsatte ut efter de… Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖCKSMARKS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: I Töcksmark fanns en kyrka redan på medeltiden. Hur denna kyrka såg ut är inte helt klarlagt, men troligen var det en träkyrka med i stort sett samma format och läge som den befintliga kyrkan. I 1717 års visitationsprotikoll kan man utläsa att den då befintliga kyrkan var en enkel långhuskyrka med av trä, utvändigt beklädd med spån och tjärstruken. Fyra fönster fanns på var sida, de satt realtivt högt upp och var rundbågade. Tornet var högt och spetsigt med "en järnspiar och krans". En klocka fanns. Invändigt fanns "17 manfolksbänkar och 14 qvinnfolksbänkar". År 1717 uppges också altartavlan vara n… Tidsprofil: 1819–1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTBY KYRKA
HistorikBYGGNADSHISTORIK Utby finns omnämnt i skriftliga källor från 1400- och 1500-talet. Sedan sockenkyrkan hade förstörts under 1500-talet blev Utby en del av Partille socken. Utby kyrka uppfördes efter en insamling av privata medel. Det var de boende i villasamhället Utbynäs, med Hulda Mattsson i spetsen, som var initiativtagare. Genom att kyrkan uppfördes helt på privat initiativ hamnade den vid sidan av de procedurer av granskande och godkännande som vanligen följde med ett kyrkobygge. Bygget utfördes av byggmästarna Gustafsson i Borås efter ritningar av arkitekt Arvid Bjerke (1880-1952). Biskop Edvard Rhode invigde bygget genom att lä… Tidsprofil: 1880–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖRSTIGS KYRKA
InteriörbeskrivningBÖRSTIGS KYRKA är en bred, enskeppig kyrka med tresidigt avslutat korparti i öster, vidbyggd sakristia till koret i norr och ett lägre vapenhus i en våning av trä åt väster. LÅNGHUS - Kyrkorummets väggar är putsade och kalkade svagt grå. Taket är ett flackt trätunnvalv som har en svagt grå kulör. Taklisten, i form av en hålkärlslist, är målad grå och ljusblå. I långhusfasaden finns åt söder två korgbågiga fönstersmygar och åt norr tre, alla putsade som väggarna. Fönstren (tillverkade 1933, kanske efter äldre förebild) består av inner- och ytterbåge, med korgbågigt överstycke, som båda har korspost. Bågarna är målade i en l… Tidsprofil: 1933–1934. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÄRDSLÖSA KYRKA
HistorikKyrkan är av sten och Ölands bäst bevarade medeltidskyrka. Den har en mycket komplicerad byggnadshistoria. Äldst är långhusets västparti och det något yngre tornet från 1100-talet. Korsarmarna från ca 1240 med skulpterade portaler tillskrivs Håkan Tanna. Koret tillkom ca 1270 och sakristian i norr senare under medeltiden. Tornets lanternin härrör från 1845. Kyrkan har kalkmålningar från 1200-talets mitt, 1498, 1570-talet samt 1642. Altaruppsatsen är gjord 1764 och predikstolen signerad 1666. Ett skadat triumfkrucifix från 1300-talets början och en madonna från ca 1500 har bevarats. Allmän bakgrund Gärdslösa kyrka var under medeltiden… Tidsprofil: Cirka 1240. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.