SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “berga kyrka”
BERGA KYRKA
HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen h… Tidsprofil: 1599–1641. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Berga kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan ligger i öst-västlig riktning med halvrund utbyggd sakristia i öster och kvadratiskt torn i väster. Kyrkan har två ingångar en genom tornet samt en mitt på södra långsidan. Dessutom finns en separat ingång till sakristian på absidens sydöstra sida. Kyrkan är uppförd i sten med spritputsad fasad och slätputsade fönster- och dörromfattningar. Spritputsen är avfärgad i en svagt gul kulör medan de slätputsade partierna avfärgats i vitt. Sockeln, även den spritputsad, har avfärgats i kimröksgrått och försetts med inmurade rosettventiler av gjutjärn. Från den i terrängen lägre belägna parkeringen i väster leder en bred na… Tidsprofil: 1821. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
TakformSadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
TakformVälvt tak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÖRSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningSKÖRSTORPS KYRKA har ett litet, runt långhus, vidbyggt vapenhus åt sydväst, lägre kor med absid åt öster samt, åt söder, ett till koret vidbyggt gravkor, numera använt som sakristia. TAK - Långhuset har ett konformat tak krönt av en hög spira som buktar ut något i den nedre delen. Högst upp på spiran finns ett enkelt kors med glob i koppar. Långhusets tak är likt korets och absidens, täckt av kluvna spån vars nedersta rad är utskurna i ett sågtandsmönster. Vapenhusets och sakristians sadeltak är klädda med kopparplåt. FASADER - Hela kyrkan är slätputsad och kalkad vit. Den runda långhuskroppen, koret och absiden tycks dock… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bergakyrkan
InteriörbeskrivningKyrkan är enskeppig. Kyrkorummet är orienterat i öst-västlig riktning med kor i öster. Takstolen är öppen. Gavelröstena är försedda med ett högt, smalt fönster. Rummet präglas av rustika material med träkubb på golv, panelklätt innertak och vitputsade väggar. Interiören och inredningen är väl sammanhållna. Inredning är i brunbetsad furu och till stor del flyttbar. Bänkarna är fristående och uppdelad i två kvarter, åtskilda av mittgången. I väster finns orgeln. Vapenhus och sakristia finns på den södra långsidan. Bergagården inrymmer förutom en stor församlingssal, Stora Bergasalen, expedition, kontorsrum och ungdomslokaler… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FLOBY KYRKA
ExteriörbeskrivningFLOBY KYRKA har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor med tillbyggd, lägre sakristia åt öster och, åt väster, ett fyra våningar högt torn med lanternin. TAK - Långhusets sadeltak är täckt med mångkantiga skifferplattor. På nocken finns en skorsten täckt med kopparplåt. Även hängrännor och stuprör är av koppar. Under takutsprånget avslutas putsen med en profilerad, vitmålad gesims av trä. Tornets överdel, som helt är täckt av koppar, har nedtill formen av ett tälttak med avfasade hörn. Åt varje väderstreck finns frontoner med urtavlor i. Siffror och visare är förgyllda. Lanterninen har avfasade hörn och rundbågiga… Tidsprofil: 1928. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARDEMO KYRKA
ExteriörbeskrivningHardemo kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korpari i öster, sakristia i nordost, ett litet vindskydd för porten i söder samt i väster ett medeltida torn med avtrappat murliv. Tak: Långhusets sadeltak är valmat över koret, sakristian och vindskyddet i söder har sadeltak med valmad spets, samtliga är täckta med svartmålad kopparplåt. Långhus och kor har vattplåt av koppar, sakristan och vindskyddet i söder har hängrännor av koppar, samtliga har stuprör av koppar. Kortaket kröns av en vindflöjel från 1766. Tornet har på medeltida sätt en spånklädd pyramidformad huv. Fasader: De av sten murade yttervägga… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅKANTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningHÅKANTORPS KYRKA är en enskeppig salskyrka med tresidig sakristia i öster och ett tre våningar högt västtorn med vapenhus i första våningen. Kyrkans interiör genomgick en omfattande restaurering 2001 vilket idag präglar intrycket. Kyrkorummets väggar är sannolikt målade med en emulsionsfärg i mild varm gul kulör Fönstersmygarna och fönsteromfattningarna är vita med en smal gulbrun rand gränsande till väggytorna. Kyrkan har spröjsade, kopplade fönster med korsposter och rundbågiga överstycken. De yttre bågarna har breda blyinfattningar. De bågar, som är insatta tillsammans med nya karmar 1993-94, är målade i en ljust grå ku… Tidsprofil: 1993–1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRÄCKLINGE KYRKA
ExteriörbeskrivningKräcklinge kyrka har ett rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster, sakristia i norr och brett vapenhus i väster. TAK - Långhuset har ett sadeltak som valmats över det tresidiga koret i öster, medan sakristian har ett konventionellt sadeltak. Taken är belagda med åttkantiga skifferplattor. På långhustakets nock i väster är ett kulkors krönt med en förgylld hane uppsatt. Samtliga takfall är försedda med svartmålade hängrännor och stuprör. FASAD - Kyrkan är slätputsad och avfärgad vit. Även sockeln är putsad men skiljs från resten av fasaden genom en avvikande färgsättning i ljust grått. På södra fasaden finns en naturs… Tidsprofil: 1766. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRBYÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningNorrbyås kyrka har långsmalt rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster, bakomliggande halvrund sakristia och karakteristiskt Närketorn i väster. TAK Långhusets tak är sedan 1912 täckt med svartglaserat tegel. Takfallen är försedda med häng- och stuprör av koppar. Under takfoten löper en kraftig konsolfris av trä målad/tjärad i mörkt brunt. Sakristian täcks av en flack kopparklädd kupol krönt av ett klot med kors. Sakristian har en slät profilerad fris avfärgad i bruten vit kulör. Tornets pyramidformade huv av medeltida typ är spånklädd. FASAD Kyrkans fasader är spritputsade med släta listverk kring fönster och hör… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLÖTA KYRKA
ExteriörbeskrivningSLÖTA nyklassicistiska KYRKA har ett rektangulärt långhus, ett kor med en rundad östvägg och ett fyra våningar högt västtorn. TAK - Långhusets sadeltak, liksom det rundade sakristietaket och tornhuven, är täckt med kopparplåt som lagts i skivtäckning med förskjutna hakfalsar. Tornet kröns av en klockformad huv med tornur åt fyra väderstreck. Urtavlorna är gröna med förgyllda siffror och visare. Ovanpå huven finns en sexsidig lanternin med rundbågiga öppningar som nedtill har spaljéstaket. Lanternintaket kröns av ett förgyllt kors på en kula. Kyrkans tak har nedtill fotränna och stuprör i koppar. På sakristietaket finns en… Tidsprofil: 1794. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORNS KAPELL
HistorikDet timrade och reveterade brukskapellet är uppfört ca 1760. Det ersatte ett kapell från 1640-talet och är ombyggt 1830. En partrappa leder upp till entrén. Taket är tegeltäckt. Till kapellet hör en nyklassicistisk klockstapel med rik panelarkitektur från 1800-talets första hälft och en kyrkogård anlagd 1781. KÄLLOR: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Dalarnas län, 2003-11-03. Dnr 432-3942-89 Norns bruk AB:s hemsida, 2007, http://www.nornsbruk.se/ Wikipedia, 2007-04-13, http://sv.wikipedia.org/wiki/Norns_bruk Norns bruk anlades 1637, och omkring 1640 uppfördes det första träkapellet. Till följd av en planerad uppdämning… Tidsprofil: 2003–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Billeberga kyrka
HistorikBilleberga kyrka byggdes 1861-62, strax väster om den medeltida kyrkoanläggningen. Den romanska kyrkan hade rakslutet kor, ett relativt litet långhus och var tillbyggd med torn och vapenhus åt både norr och söder. Byggnaden pryddes av trappgavlar, och sydost om kyrkan stod en klockstapel i trä. Under senare delen av 1700-talet blev kyrkan uppenbart för liten för den växande församlingen, och vapenhusen gjordes i omgångar om till bänkinredda korsarmar. Ingreppen ledde till att det medeltida murverket försvagades, och kyrkan förföll under 1800-talets början. En annan anledning till detta var, att dåvarande kyrkoherden Nils Dunér lät so… Tidsprofil: 1861–1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DEGEBERGA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av korsamens norra del och det medeltida långhuset och rummets orientering är mot altaret i norr. Huvudingången i söder leder in i vapenhuset eller förhallen i korsarmens eller tillbyggnadens södra del. Golvet täcks av rött golvtegel, väggarna och det plana taket är vitputsade. Från vapenhuset i norr leder en gråmålad pardörr med tre fyllningar till kyrkorummet. Dörrbladen och den omgivande dekorativt utformade omfattning tillkom 1926. På den östra sidan finns dörrar till förråd samt till ett personal-eller samtalsrum i sydöstra hörnet. Rummet har ett golv av kalkstensplattor och ingång utifrån… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekeberga kyrka
HistorikPå Ekeberga kyrkogård, hundratalet meter sydväst om den nuvarande kyrkan, stod tidigare en träkyrka från slutet av 1100-talet eller 1200-talets början. Det var troligen en stavkyrka lik Granhults kyrka, men mycket knapphändiga uppgifter finns att tillgå. Den gamla kyrkan ansågs för trång redan i mitten av 1700-talet. 1754 skrev kyrkoherde N. M. Grönqvist till Växjö domkapitel: Ekeberga kyrka, av början ganska liten byggd, är numera, sedan Kosta glasbruk kommit till, alldeles otillräcklig så att en stor del av dem som komma att Höra Guds ord ej få rum i kyrkan utan måste stå ute på kyrkogården, vilket giver anledning till stort oskick… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ELDSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningFASAD - Eldsberga kyrka har ett högrest torn i väster, långhus med vidbyggd sakristia mot norr, kor och absid mot öster. Mot norr har tornet en turell, ett vidbyggt trapphustorn. Fasaderna är stänkputsade och avfärgade med kalkfärg i vit kulör. Tornets putsbruk skiljer sig från det övriga och har en något grövre karaktär. Sockeln är något utskjutande, med fasad överkant, och avfärgad i grå kulör. PORT - Kyrkan har två entréer. Huvudentrén i väster ligger i en utskjutande portik med sadeltak. Dörromfattningen är rundbågeformad med fasade hörn. Dörren är svartmålad med svarta smidesbeslag. I en rundbågeformad nisch ovan entr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HASSLE-BÖSARPS KYRKA
Historiknull, Om Hassle-Bösarps medeltida kyrka är uppgifterna mycket knapphändiga men den kan antas ha uppförts under 1100- eller 1200-talet och följt traditionellt romansk kyrkobyggnadsmönster. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrkor kom att byggas om eller rivas till förmån för nybygge. I närbelägna Solberga revs den medeltida kyrkan och en ny började 1865 uppföras av byggmästare H.F. Möller efter ritningar av Peter Boisen, Ystads förste stadsarkitekt. Hassle-Bösarps nya kyrka uppförs 1866 med Möller som byggmästare. Ofta anges han även ha varit kyrkans arkitekt. Kyrkan är emellertid,… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HERRBERGA KYRKA (FREDRIKA KYRKA)
ExteriörbeskrivningExteriör beskrivning Kyrkan är orienterad i västöstlig riktning och har tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristian ligger mitt på norra långsidan och i väster står tornet, som avslutas med en klockformad huv med fyrsidig lanternin. Kyrkan är byggd i gråsten. Fasaderna är spritputsade med en delvis mycket finkornig spritputs med slätputsade hörn och omfattningar och avfärgade i brutet vitt. Sockeln är gråmålad och spritputsad med vass spritsten. Långhuset och sakristian är täckt med valmat sadeltak. Taktäckningen består av kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Den klockformade tornhuven, liksom lanterninens svängda top… Tidsprofil: 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HJORTSBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningHjortsberga kyrka är en typisk representant för 1800-talets landsortskyrkor i klassicistisk stil, och präglas av enkelhet och symmetri i utförandet. Den är uppförd av sten och består av ett rektangulärt långhus med avrundade hörn i öster, halvrund sakristia utbyggd åt öster, samt lanterninförsett klocktorn i väster. Kyrkan ligger på en naturlig höjd i landskapet, orienterad med koret åt öster. Tornet är högrest och enkelt utformat utan våningsindelande friser eller andra särskilda dekorationer. Två trappsteg i släthuggen natursten leder upp till kyrkans port på tornets västsida. Här finns även en ramp satt med sjösten och… Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUDDINGE KYRKA
InteriörbeskrivningI kyrkan ligger golv av polerade kalkstensplattor. Väggarna är vitputsade liksom kyrkorummets träunnvalv. Mellan väggar och valv löper en profilerad list. I södra långhusväggen finns ett medeltida konsekrationskors målat i rött inom en cirkel Lite längre fram i samma vägg finns en nisch, vilken kan ha ingått i ett tidigare sidoaltare eller ett skåp för förvaring av det invigda nattvardsbrödet. Glasmålningar sattes in i samtliga korfönster 1928 och utfördes efter konstnären Per Månssons teckningar. Två av glasfönstren togs bort 1994. I ett av altarbordens framstycken är den gamla (troligen 1200-tal) altarskivan av kalksten… Tidsprofil: 1804–1807. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hälleberga kyrka
ExteriörbeskrivningDen nya kyrkan i Hälleberga som byggdes upp efter branden placerades på samma plats som den gamla. Eftersom inget av den gamla kyrkans timrade fasader gick att återanvända var man dock fri att tänka i nya banor. Arkitekt för den nya kyrkan blev Jerk Alton som också arbetat med återuppbyggnaden av Örsjö kyrka som stod klar 1976. Byggfirma var OG Ohlssons byggnads AB, Nybro och alla måleriarbeten utfördes av Nybro Måleri AB. Den grekiska korsplanen behölls men sidoarmarna i öster och väster fick lägre takhöjd och interiört var de inte fullt ut en del av långhuset. Man valde också att vrida riktningen i kyrkan så att koret pl… Tidsprofil: 1976. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖLLEBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. Det breda västtornet med trappgavlar är troligen från 1300-talet. Kyrkans murverk är uppbyggt av marksten med inslag av tegel och hörnkedjor av sandstenskvadrar med inslag av kritsten. Övre delen av murverket är i tegel. En överputsad skråkantshuggen sockel i sandsten är delvis synlig på långhusets södra sida. På kor och absid är sockeln endast antydd som en svag utbuktning. Fasaden är vit och spritputsad. Långhus och kor har sadeltak täckta av rött enkupigt tegel medan tornet har tvåkupigt tegel. Absiden har röd plåttäckning. På korväggen fin… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA SOLBERGA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriören är enhetlig och i stora delar oförändrad sedan kyrkans uppförande. Väggarna är vitkalkade, taket spetsbågevälvt och klätt med rödmålad panel med profilerade locklister. Takvalvet är djupt neddraget och bildar nya valv och nästan sidonischer över fönsteröppningarna. Varje sådan valvbåge börjar i en valvknekt av finhuggen granit. Taket är målat i heltäckande rött tegelrött. Av svartvita fotografier att döma har väggarna ursprungligen varit mörkare målade upp till ca manshöjd med en bård upptill. Ursprungliga putsen är ersatt med ny. Golvet är lagt med kalksten utom i bänkkvarteren som har brädgolv. Koret är förh… Tidsprofil: 1950-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rebbelberga kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus från 1867, medeltida kvadratiskt torn i väster som är smalare än långhuset och ett kor från 1934 som är rakavslutat och smalare än långhuset. Vid tornets norrsida finns ett trapphus. Mellan trapphuset och långhusgaveln finns en toalett. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Gavlarna är trappstegsgavlar. Taken är belagda med tegelpannor. Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Tornets murar är byggda av gråsten med tegel runt ljudöppningarna. Tornets trapphus är murat av tegel. Inga uppgifter finns om vad övriga murar är… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOLBERGA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: SOLBERGA KYRKA är uppförd under 1100- eller 1200-tal, och var ursprungligen romansk kyrka med rektangulärt långhus samt smalare och lägre kor. Den hade också en ingång åt söder. Den saknade torn, vid 1600-talets början nämns en klockstapel, som var belägen strax sydväst om kyrkans sydvästra hörn. 1594 noteras att koret då var spåntäckt, medan långhuset hade tegeltak1598, och att kyrkan vid denna tid var vitlimmad. Under 1600-talet inleddes de förändringar, som förde kyrkan närmare det utseende den har idag. 1624-1629 byggdes ett klocktorn vid västgaveln, som byggdes på 1668. Ett v… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SOLBERGA KYRKA
Historiknull, Solbergas medeltida kyrka uppfördes troligen på 1100- eller 1200-talet och följde den romanska kyrkobyggnadstraditionen med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Senare under medeltiden adderades ett västtorn som var bredare än långhuset och sannolikt även ett vapenhus i söder. Under 1700-talet utökades kyrkan med ett gravkapell för ätten Lewenhaupt. Vid tiden för uppförandet utgjorde inte Solberga en egen socken vilket gör det troligt att anta att kyrkan ursprungligen var patronatskyrka till närbelägna Torsjö gård. 1700- och 1800-talens befolkningsökning ledde till att en stor del av Skånes medeltida kyrk… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENBERGA KYRKA
HistorikDendrokronologiskt prov på takstolen ger vid handen att långhus och kor uppförts under 1330-talet. Ursprungligen var takstolen öppen och huvudingången förlagd till sydväst. Vid något tillfälle under medeltiden försågs väggarna med figurmålningar och ett altarskåp införskaffades. Sakristian är med all säkerhet också medeltida, men det är oklart om den rests samtidigt som koret. De högt sittande fönstren på kyrkan vidgades 1724 och fick vinkelbrutna krön. 1735 byggdes läktare som dekorerades året efter av Anders Boldt från Myresjö. Efter att klockstapeln brunnit ned så byggdes 1762 ett stentorn vid långhusgaveln. Byggmästare var Eric E… Tidsprofil: 1822–1829. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TILLBERGA KYRKA
Historiknull, Kyrkan uppfördes åren 1612-22, på platsen för en nedbrunnen medeltida föregångare. I vilken utsträckning medeltida murverk återstår finns inte undersökt. Den befintliga byggnadens grunddrag är ett rektangulärt långhus med sakristia mot norr och västtorn. 1627 försågs kyrkorummets valv och väggar med muralmålningar, varav fragment återfunnits i sen tid. Efter mångårigt förfall följde en ny period av reparationer på 1730-talet, då murverken lagades och stabiliserades med dragjärn. Ytterväggarna fick ny fasadputs, nya fönster och dörrar sattes in. På tornet tillkom en ny klockvåning av trä. På 1820-talet revs denna klockvåning för… Tidsprofil: 1612–1622. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYSTBERGA KYRKA
Historik1100-TAL - Den första stenkyrkan byggs på platsen. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor i öster. Rester av denna kyrka ingår i dagens långhus, d v s västra väggen och delar av norra och södra muren (den tunnvälvda delen av dagens kyrkorum). Ingången till kyrkan var placerad i sydöstra hörnet och intill denna fanns ett högt placerat rundbågigt fönster. Kyrkorummet var täckt av ett plant trätak som det än idag finns spår av på vinden. 1300-TAL - Det romanska koret rivs och kyrkan förlängs åt öster med ett nytt fullbrett korparti. Den nya delen av kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv, varav stora delar finns kvar p… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.